Jag blir lätt illamående vid tanken på att det finns människor som använder vänner som acessoarer.
Så länge de matchar den kostym man tar på sig, så används de. Sedan hamnar de längst bak i garderoben (i väntan på att helt kasseras) när man inte har användning för dem längre. Eller man har hittat nya acessoarer. [pP]>drives motorola v 980
Jag trodde att vänskap byggde på osjälviskhet.
Men jag kan ha fel. [pP]>drives motorola v 980


Vänskap tycker jag bygger på glädje och respekt i första hand. Att man blir glad över kontakten med den andra. Då menar jag inte att det inte finns sorg, missförstånd, ilska i relationen, men grunden är glädje och respekt basen.[pP]>drives motorola v 980
Jag har länge undrat över så många som verkar samla på vänner. Det är mycket kramar och sådant, men väldligt lite substans.[pP]>drives motorola v 980
Tycker Åsa skrev ganska vettigt om vänskap. Själv så inser jag att får man ingen respons eller gehör så går man till slut helt undan från det man trodde var vänskap och konstaterar krasst att det var inget mer än så.[pP]>drives motorola v 980
Carina: Jag håller med dig. Åsa uttryckte mycket bättre det jag försökte säga. [pP]>drives motorola v 980
Åsa uttryckte det väldigt bra. Kom att tänka på det här med kramar .. i sajbervärlden.
Att utdela kramar är nog bara ett sätt att uttrycka att man tycker om någon. Sen kan ju avstånd och diverse andra omständigheter göra att de nätvänskaperna inte utvecklas till nåt djupare. Jag delar gärna med mig av sajberkramar till de jag tycker om på nätet. Har några jag lärt känna på webben som jag egentligen inte umgås med mer än utväxling av ord via webben men att jag ändå tycker om personen. Så en kram tycker jag är ett helt okej uttrycksätt. Inga konstigheter egentligen. Vissa är mer kramiga av sig än andra. Jag är en kramig person. Kramar gärna mina vänner; både de jag har IRL och de jag har på nätet. :-) [pP]>drives motorola v 980
Att använda sina vänner
som acessoarer. Håller med. Det är hemskt. Dock så känner jag inga som gör så.
Inga i min vänskapskrets iallafall. Glad är jag för det. Men på nåt sätt så får människor ta eget ansvar över att inte bli behandlad hur som helst. Märker man att det är så i en vänskapsrelation ska man nog tänka till ett par gånger. Sen är det ju lätt att kanske tro att det är så för en del eftersom man ju inte ser allt. Men att man kan ha ruskigt fel i sin tanke. Att det inte stämmer.
Vänskap ska bygga på tvåvägskommunikation och rakhet. Att man känner att man har ett ömsesidigt utbyte. Att man trivs med varandra. Och man kan ju inte heller alltid tycka bra om allt ens vän gör. Så är det ju. Riktiga vänner emellan kan man ju prata och övervinna hinder som uppstår. Man kanske är av olika åsikter om nåt. Jag tror ingen vill ha en mjäkig jasägare som vän som hela tiden håller med i allt. Det är dock nåt jag upptäckt att en del helst bara vill ha såna vänskapsrelationer. Det tycker inte jag är äkta.[pP]>drives motorola v 980
Härligt att läsa att det är bra i den nya skolan och att du angagerar dig som klassmamma. Kanon.[pP]>drives motorola v 980
Den här noteringen fick mig att fundera. Kul med såna här små stunder när man funderar över ett begrepp.[pP]>drives motorola v 980
"Jag trodde att vänskap byggde på osjälviskhet. "[pP]>drives motorola v 980
Frågan är om det verkligen gör det; bygger på osjälviskhet. Kan folk verkligen vara helt osjälviska i sina vänskapsrelationer. Egentligen. [pP]>drives motorola v 980
Detta tål att funderas på. [pP]>drives motorola v 980