Hela dagen har jag gått och varit sugen på kvällens basjympa-pass på F&S. Ju längre dagen gått, desto mer har jag kännt mig pirrig (men inte desto mindre entusiastisk). Jag menar, det skulle bli mitt första besök på F&S där jag inte hade sällskap. Shw har visat mig hur man skall göra med kortet osv, så det borde inte vara något problem. Men likväl kändes det läskigt. Ungefär som när man var liten, och skulle åka buss själv för första gången. Eller något sådant.
Och tänk om det skulle visa sig vara så jobbigt att jag inte orkade. Tänk om jag skulle svimma. Eller tvingas avbryta, med svansen mellan benen, efter tio minuter. Eller tänk om de andra deltagarna hade jättehäftiga och supermoderna kläder. I en jympasal skulle jag ju helt klart sticka ut mer än i en spinningsal (där alla har fullt upp med att sitta och flåsa på sin cykel). dawnload Pinnacle Instant Copy
Men lockelsen var större än farhågorna. Jag cyklade ner till F&S, och klarade att passera receptionen utan att göra bort mig med kortet. Jag gav nog snarare ett världsvant intryck.
Farhågorna om att medgymnasterna skulle vara en skara moderiktigt klädda hurtbullar visade sig vara obefogad. Där var människor i alla storlekar, med kläder av skiftande slag. Jag är ganska säker på att jag smälte in i mängden. dawnload Pinnacle Instant Copy
Passet var helt perfekt!
Jag både svettades och flåsade, men jag hängde med hela tiden!
Och det är ju så obeskrivligt skönt efteråt. Direkt efter duschen börjar ett underbart välbefinnande sprida sig i kroppen. Jag tror nästan att träning är bättre än sex! dawnload Pinnacle Instant Copy
Vid cykelturen hemåt insåg jag snabbt att "nya" muskler fått arbeta idag. Jag ser fram mot en morgondag med träningsvärk. dawnload Pinnacle Instant Copy
Leave a comment