Tintins äventyr - Enhörningens hemlighet

Bloggat den | October 29, 2011 klockan 6:44 pm | Inga kommentarer än

Mr T utanför biografen Idag har vi varit och sett Tintins äventyr - Enhörningens hemlighet. Att jag har ett gott öga till Tintin kan väl knappast ha undgått någon, och jag behövde inte bli besviken. Jag var lite orolig innan, eftersom det inte var Tomas Bolme som gjorde Tintins röst, men det skulle visa sig att Jesper Adefelt gjorde det med den äran.

Det var en fartfylld film som tilltalade hela familjen. Den var snyggt gjord, med imponerande övergångar och effekter. Jag hann bli orolig att vi inte skulle få se madame Castafiore, men efter 2/3 av filmen gjorde hon entré.

Det här var första gången jag har varit med om att en biopublik har applåderat efter en film.
Filmen är upplagd för en uppföljare, och när den kommer lär hela familjen bänka sig i biosalongen igen.

Tolv historier

Bloggat den | September 27, 2011 klockan 10:05 pm | Inga kommentarer än

110927a Ikväll har jag varit och tittat på Tolv historier på Reginateatern.
Det var en trevlig föreställning som lockade till såväl skratt som eftertanke. Extra roligt blev det ju med tanke på att rollerna spelas av Dag Thelander och Andrea Geurtsen, som jag har haft förmånen att få lära känna i ett annat sammanhang.

De föreställningar som återstår är tyvärr bara 28/9 kl 19.00, 2/10 kl 18.00 och 3/10 kl 19.00. Om du har möjlighet att se den, så gör det.

Oväntad egoboost

Bloggat den | September 13, 2011 klockan 9:54 pm | 2 Kommentarer

Jag hade inte sett något detaljprogram i förväg, så jag visste inte exakt hur upplägget skulle se ut.

Det var lite skrämmande att ganska omgående få uppmaningen Skriv varsin liten dialog. Ni har x minuter på er.
Det blev tomt i huvudet på mig.
Runt omkring mig började alla andras pennor att krafsa frenetiskt.
Usch, vad jobbigt.

Till slut var jag tvungen att skriva något, så jag satte igång.
Efter några minuter hade den utmätta tiden gått, och coachen samlade in våra dialoger. Jag svettades vid den skräckfyllda tanken på att han nu kanske skulle ställa sig och läsa upp det vi hade skrivit.
Men det skulle han inte.

Istället intogs scenen av två etablerade skådespelare, som skulle spela upp våra dialoger.
*gulp!* Jag förstod ju att alla skulle vrida sig i pinsamhetens krämpor när det var dags för mitt manus. Jag ville bara dö. Eller åtminstone svimma.

Jag oroade mig i onödan.
Mitt manus var det som drog ned störst skratt och applåder, och jag sträckte stolt på mig

Prinsessan tycks också ha blivit egoboostad idag, då hon har gjort officiell debut som fotomodell

Grease

Bloggat den | April 15, 2011 klockan 10:45 pm | Inga kommentarer än

Grease

Ikväll har jag, Prinsessan och Herr Fiffig varit på Reginateatern och tittat på Bolandsskolans uppsättning av Grease.

Det var en helt fantastisk föreställning, och jag fick gåshud flera gånger. Jag är stum av beundran över elevernas fantastiska rollprestationer, och övertygad om att de kommer gå långt inom branschen.
Även Prinsessan och Herr Fiffig var överväldigade över föreställningen, och vi var alla smått lyriska när vi senare begav oss hemåt.

Eva Gabrielsson; Millennium, Stieg & Jag

Bloggat den | April 13, 2011 klockan 8:22 pm | Inga kommentarer än

Ikväll har jag varit och lyssnat på Eva Gabrielsson, då hon berättade om sin bok Millennium, Stieg & jag.

Det var ett intressant och avspänt föredrag som avslutades i en dialog med oss åhörare.
Eva sa många kloka saker, men det som etsade sig fast i mig var att En människa är vad hon gör. Och visst är det så, det är en insikt som har slagit mig väldigt handgripligt ganska nyligen.

När Eva senare skulle signera mitt exemplar av hennes bok tittade hon mig i ögonen och sa
- Jag känner igen dig.
- Vaa..? Jaha…
- Ja, jag känner igen dig mycket väl, sa hon.
Eftersom vi inte kunde utröna varifrån hon kunde känna igen mig, så lämnade vi det därhän.

Jag började läsa boken redan när jag satt och väntade på bussen som skulle ta mig hem, och jag ser fram mot en intressant läsning.

Ronja Rövardotter

Bloggat den | April 9, 2011 klockan 6:14 pm | 1 Kommentar

Idag har jag, Prinsessan och Herr Fiffig varit på UKK och tittat på Labanskolans föreställning av Ronja Rövardotter.

Det var en tolkning i modern tappning utspelad i Uppsalamiljö, där Ronja och Birk bl.a. går på reggaefestivalen.

Jag är oerhört imponerad av elevernas framträdande, de var verkligen superduktiga. Om föreställningen spelas igen, så kan jag verkligen rekommendera den. Jag skulle mer än gärna se den en gång till.

Högsta betyg till alla duktiga elever på Labanskolan!

Rösta på Kulturbloggen

Bloggat den | October 24, 2010 klockan 2:21 pm | Inga kommentarer än

Du vet väl om att Kulturbloggen är med bland finalisterna, i tävlingen om att vara Sveriges bästa EMA-bloggare.
Vinnaren får åka till Madrid och vara med på MTV-galan. Du kan rösta på Kulturbloggen här!

HAT

Bloggat den | June 5, 2010 klockan 11:14 pm | Inga kommentarer än

Idag hade en kär vän bjudit med mig på premiären av teaterpjäsen HAT på Kaskad i Blackeberg. Det blev några trevliga timmar tillsammans, även om teaterföreställningen lämnade en klump i magen.

Pjäsen HAT handlar om Charlie och Kim som möter varandras öden genom brev.
Två människors liv som präglas av mänsklig isolering i vårt dagliga Sverige.
En kvinna som låser sin dörr för yttervärlden och en man som låsts in från omvärlden.
HAT är en föreställning som speglar vårt samhälle utifrån en fängelsecell och en lägenhet i Stockholm.
(ur programmet)

Efter föreställning fick skådespelarna (Maciek van de Graaf och Kristina Rådström) motta stående ovationer.
HAT är en tung och viktig teaterpjäs som väcker många tankar. Det kommer att ta några dagar att smälta intrycken.
Tyvärr kommer det inte att ges några fler öppna föreställningar, men ensembeln skall nu turnera runt på olika anstalter i landet.

Maciek van de Graaf och Kristina Rådström i teaterpjäsen HAT.
Foto: Jonas Roos

Spelman på taket

Bloggat den | May 28, 2010 klockan 10:40 pm | Inga kommentarer än

Spelmannen på taket Ikväll har jag, Prinsessan och Herr Fiffig varit på Reginateatern och sett Spelman på taket.
Föreställningen gavs av elever på Bolandgymnasiet, och de var fantastiskt duktiga!
Jag blev grymt imponerad av David Thalén och Fredrik von der Pahlen. Ja, det var nästan så att jag blev lite småkär i gymnasiepojkarna Sanna mina ord, de här killarna kommer vi snart kunna se på betydligt större arenor.

Både Prinsessan och Herr Fiffig var trollbundna av föreställningen. Efteråt var de eniga om att det var något av det bästa de hade upplevt. Samtidigt hade de en del frågor (tex varför judarna behandlades så illa, och det är ju inte så lätt att svara logiskt på).

Det var Hundens matte (tillika sångpedagog på ovan nämnda skola) som hade ordnat biljetter åt oss, och därmed berett en helkväll för oss.
Varmt Tack för en fantastisk kväll!

Andra bloggar om Spelmannen på taket, Bolandsgymnasiet, Reginateatern

Painting of Tica

Bloggat den | June 4, 2009 klockan 8:20 pm | Inga kommentarer än

Så här snyggt vill jag också kunna måla.
För tro’t om du vill, bilden här intill är inget foto, utan en målning! Det är konstnären Dru Blair som har varit framme med penslar och palett, och jag kan bara lyfta på hatten av beundran.

Men när allt kommer omkring, så ligger jag knappt snäppet efter…

Andra bloggar om Dru Blair

Jag kommer aldrig att köpa en begagnad bil av paret Guillou-Skarp!

Bloggat den | January 12, 2009 klockan 8:46 pm | 5 Kommentarer

Gömdaskandalens debatt har onekligen gått in i en ny fas idag. Jag påstår inte att debatten har gått speciellt mycket framåt, men en ny fas är det definitivt.

När jag först hörde talas om Liza Marklunds artikel på Newsmill blev jag naivt hoppfull. Jag trodde nämligen i min enfald att hon hade gett sig in i debatten.
Men icke.
Istället ägnade hon en herrans massa ord till att i princip inte säga någonting. Jag är inte ensam om att ha blivit besviken.

I sitt pseudoinlägg lägger Marklund allt sitt krut på att försöka få det att se ut som att problemet är att hon har påstått att boken är “En sann berättelse” istället för att skriva “Baserat på en sann berättelse”.
Visst - det är en del av problemet, men långt ifrån hela problematiken!
Påståendet “En sann berättelse” medförde i sig de stora problemen;
- att en man felaktigt pekades ut som en grovt kriminell, krigsskadad psykopat och massmördare,
- att en hel invandrargrupp, utan några som helst belägg, påstås ha hållit hela Oxelösund i schack,
- att ett barn och en pappa har berövats kontakten med varandra till följd av lögnerna i Gömda,
- att “Anders” (dvs Luis) felaktigt framställdes som tryggheten själv, trots att det i senare böcker framkommit att han misshandlade “Mia” (så hur skall vi kunna veta att det inte var han som orsakade mia de blåmärken Osama anklagades för?).
Se gärna min recension (eller ännu hellre - läs boken!) för fler exempel.
Ingenting av detta låtsas Marklund om med en enda stavelse i sin artikel.

När Monica Antonsson skrev sin artikel på Newsmill valde gammelmedia att helt nonchalera det.
Nu när Liza Marklund har skrivit en artikel på Newsmill så slås det upp i Aftonbladet, Expressen, SvD, DN och ja, jag såg tom en notis på text-TV!
Någon mer än jag som upplever att dessa två journalister och författare (fortfarande!) behandlas fruktansvärt olika av gammelmedia?

Marklund skriver bl.a:
“Jag kan alltså varken bekräfta eller förneka att personerna som yttrar sig i frilansjournalistens Monica Antonssons reportagebok ”Mia – sanningen om Gömda” uttalar sig om rätt personer”
I stycket direkt efter bekräftar hon dock att det rör sig om rätt personer:
“Allvaret i frågan har accentuerats av att Justitiekanslern, som utreder brott mot källskyddet, just nu bedriver en förundersökning mot journalisten Monica Antonsson, som misstänks för just det här brottet.”
Så hårdare än så håller hon inte på källskyddet. Dessutom missar hon att nämna att hon själv är föremål för en utredning om exakt samma brott (gällande övergreppen mot Elisabeth Hermon).

Vidare tycks det som att Marklunds enda kritik mot Antonssons bok är att hon har skrivit att Gömda släpptes 1999 när den egentligen släpptes 2000, och att Antonsson har skrivit att Marklund har varit på en boksignering i Nyköping (vilket hon aldrig har varit enl. sig själv).
Det måste fan vara det högsta betyg Monica kan få för sin bok!

Piratförlagets förlagschef Ann-Marie Skarp skriver en intressant text på Piratförlagets hemsida. Hon skriver bl.a:
“Förra året ifrågasattes exempelvis författarna Maja Lundgren och Unni Drougge på samma sätt”
När det gäller Unni Drougge förstår jag inte vari likheten ligger. Drougges påståenden stärks - till skillnad mot Marklunds - av existerande läkarutlåtanden och domslut. Vad jag vet, så var det väl egentligen bara Skarps sambo och hans agent som försökte misskreditera Unnis bok.

“Att ”Gömda” är en roman och inte ett reportage har hela tiden varit självklart från våra utgångspunkter.”
Då infinner sig den självklara frågan; Varför i hela fridens namn har varken Marklund eller förlaget reagerat under alla de år då boken felaktigt har placerats på biografihyllorna?

Skarp fortsätter:
” [...] ett reportage definitionsmässigt måste vara sant. ‘En sann historia’ är alltså något annat än ett reportage. Blandar författaren in fiktiva inslag i sitt reportage blir det nämligen fiktion.”
Det rimmar ju jävligt illa med Marklunds artikelserie i Expressen, där hon med grova och falska anklagelser krossade Elisabeth Hermon och hennes företag. En kränkning som Leif Silbersky betecknade som “Det värsta mediaövergrepp jag sett under hela min yrkeskarriär“.

Begreppet sanning tycks vara så tänjbart inom Skarps/Guillous hushåll att åtminstone jag aldrig skulle komma på tanken att köpa en begagnad bil av dem!

Se även intervju med Monica Antonsson i dagens SvD och Expressen

Andra bloggar om: Liza Marklund, Monica Antonsson, Mia - Sanningen om Gömda, Gömda, Piratförlaget, Ann-Marie Skarp, Jan Guillou, Unni Drougge, Sanning, Lögner
Intressant?

Tänk om det hade varit Björn Ranelid…

Bloggat den | January 9, 2009 klockan 9:01 pm | 8 Kommentarer

Häng med mig på ett tankeexperiment;
Tänk er att det var Björn Ranelid som hade skrivit Gömda. Några år senare släpps en bok, som på punkt efter punkt smular sönder Ranelids hjärtknipande berättelse i Gömda. Hur skulle media (re-)agera då?
A/ Låtsas som det regnar
eller
B/ Jaga Ranelid med blåslampa, tvinga honom att löpa gatlopp och flå honom levande när de fick tag på honom.
Jag vet vad jag tror.
Vad tror du?

Sydsvenskan har skrivit en recension om Mia - Sanningen om Gömda. Den är något hukande skriven, och jag reagerar starkt på meningen Mia Eriksson är, enligt Antonsson, en uppenbart störd person, då det är ett påstående helt gripet ur luften.
Utöver det, så tycker jag att det är en hyfsad recension.

På onsdag skall jag gå på Neos seminarium om Mediamakt. Det ser jag mycket fram mot!
Neo har sammanställt en länklista för de som vill följa debatten (men jag tror inte att den är lika komplett som min).

Nästa tisdag (19/1) kommer Publicistklubben i Stockholm att ha en paneldebatt under rubriken Medierna och “Gömda”. Som jag förstår det, kommer följande personer att sitta vid podiet;
Mats Svegfors (tillträdande VD på Sveriges Radio), Gabriel Byström (kulturchef på Göteborgs-Posten), Jan Helin (chefredaktör, Aftonbladet), Leo Lagercrantz (redaktionschef på Newsmill) Annika Widebeck (TV4-reporter) och Björn Wiman (kulturchef på Expressen)
Publicistklubbens ordförande Ulrika Knutson leder debatten.
Först kände jag en indignation över att Monica Antonsson inte var inbjuden (men det tycks ju inte Liza Marklund heller vara). Och vid närmare eftertanke så kanske det är just den här debatten media behöver ha “internt” (även om vi i efterhand kan se den via webben). För vad jag förstår, så skall man inte diskutera böckerna som sådana, utan hur illa man själva har hanterat frågan. Och det är en debatt som media verkligen behöver ta.
Min förhoppning är att det kommer något gott ur detta.

OBS! Glöm inte Ramonas namninsamling, som syftar till att få igång en öppen debatt inom åtminstone SVT.

Dagens länkar i Gömdaskandalen
Ingrid Carlqvist: Därför trodde jag aldrig på Gömda, del 1
Jejjis stubbe: Dagens Liza hos Jerry rekommenderas!
Trollans tankar om stort och smått: Dagens gömda funderingar
En annan sida: Sanningen om Gömda
Ann Helena Rudberg: Ingen allmän censur uppifrån i medierna
Eva Westerberg: Sanningen om Gömda?
Stockholm enligt Ankersjö: Gömda avsikter?

Dagens Media: Sydsvenskan slaktar Liza Marklund

Andra bloggar om: Mediadebatt, Mia - Sanningen om Gömda, Publicistklubben, Namninsamling
Min länksamling om Gömda-skandalen
Intressant?

Den fjärde statsmakten vägrar hålla käften

Bloggat den | January 8, 2009 klockan 8:50 am | 7 Kommentarer

Det man inte låtsas om, det finns inte..?

Den senaste tiden har vi sett ett, såvitt jag känner till, aldrig tidigare skådat fenomen inom svensk media.

Redan innan Monica Antonssons bok Mia - Sanningen om Gömda gavs ut för knappt en månad sedan gick diskussionerna höga på internet.
En bok, som utgav sig för att föra i bevis att Liza Marklunds Gömda i alla bärande delar var falsk, skulle släppas. Det skapade, med all rätt, funderingar, spekulationer, frågor och diskussion på nätet.

Medias tystnad är såväl häpnadsväckande som skrämmande.
I de få artiklar och notiser Antonssons bok har nämnts, så har det varit i termer som “Marklund-kritisk bok JK-anmäld”.
Att kalla Antonssons bok “Marklund-kritisk” är ingenting annat än ett bevis för att man inte har läst den. Jag har läst boken två gånger, och kan inte påminna mig något specifikt ställe där Marklund nämns. Boken handlar helt enkelt inte om henne, utan om Sanningen om Gömda. Att det är Marklund som har skrivit Gömda är helt ointressant i Antonssons bok.

Inget media har hittills tagit upp själva kärnfrågan med boken; Det faktum att Antonsson genom ett gediget researcharbete på punkt efter punkt smular sönder det som påstås i Gömda.
Även om Antonsson inte hade presenterat sina källor såsom hon gör i boken, så är ju bara påståendet om att Gömda är osann tillräckligt häpnadsväckande för att media borde reagera, och rapportera om det.

Vad beror medias tystnad på?
Jag har funderat på det mycket, och kommit fram till två möjliga förklaringar;
1/ Liza Marklund är en stor maktfaktor, och dessutom är är hon hej-och-du med i stort sett hela mediaeliten. Det är ett enda stort spindelnät av vänskapsband och andra beroendeförhållanden.
Man vill inte skita där man äter, helt enkelt.
2/ Kan det vara så att våra etablerade nyhetsredaktioner känner sig lite dragna vid näsan av att Monica Antonsson - en relativt okänd, frilansande veckotidningsjournalist, tillika farmor från förorten - är den som har släppt den bomb som visar att hela Marklunds karriär bygger på lögner.
Kanske hade man istället själva velat vara de som avslöjade denna litterära hoax, utan att lite nesligt behöva referera till en förortsfarmor? Det kanske svider lite för mycket att en tanttidningsfrilansare har gjort det jobb man själva borde ha gjort för länge sedan?
Min gissning är att förklaringen till medias tystnad har ingredienser av båda dessa punkter.

Jan Guillou och Ann-Marie Skarp uttalade sig i Expressen, ang. den bok som alltid marknadsförts som sann, och sa då bl.a.
- Jag utgår ifrån att de är intelligenta läsare som förstår att det är roman
och
- Säger man “En sann historia” utan vidare kan många uppfatta den så
Människor accepterar inte att bli idiotförklarade, och det dessutom i så patroniserande ordalag.
För 10-15 år sedan, när internet och bloggar inte var var mans verktyg, hade Guillou och Skarp säkert kommit undan med det på ett annat sätt. Då hade det möjligen resulterat i ett antal ilskna insändare (som tidningen inte hade behövt publicera). Men nu sitter gemene man hemma i soffan och kan uttrycka sin ilska direkt ut på nätet.

Några få journalister har visat stort mod och civilkurage, men har blivit motarbetade och tystade. Annika Widebeck riskerar tom att förlora sitt arbete till följd av sin kamp för att inte bli tystad.

Till skillnad från media, så håller bloggarna inte tyst. Tvärtom.
När media agerar (eller kanske borde jag skriva icke-agerar) som de gör, blir det i sig en drivkraft för bloggarna att fortsätta skriva. Skarps och Guillous nedlåtande och dumdryga uttalanden fungerar också som tändvätska. Människor finner sig helt enkelt inte i att bli idiotförklarade.

När media vägrar rapportera, så undersöker och efterforskar man på egen hand, vilket kanske inte alltid är av det bästa för saken.
Jag betvivlar inte att de allra flesta har ett gott uppsåt (om än sprunget ur ren och skär ilska), men det är inte alltid det gagnar en sansad debatt. Men då man inte får någon rapportering från media, så söker man själv efter den information som står att finna.

Bloggarna har vuxit fram som vår fjärde statsmakt, och de har kommit för att stanna.
Antagligen till den tysta mediakårens stora förtret.

(Går-)dagens länkar i Gömdaskandalen:
Tristan Hugo: Sanning på undantagstillstånd, men där finns en glimt av renässans (4/1)
Ronge: “Lex Liza”: Är bloggarna de nya granskarna? (6/1)
Hosanna: Att hushålla med sanningen eller konsten att göra en Mia (6/1)
Trilog: Sprängkraft
Boktyckaren: Vingklippt - Elisabeth Hermon, Steftan Lundström
Kvinna39: Protest i bloggvärlden mot Liza Marklunds “Gömda” och Asyl
Signerat Kjellberg: Bloggarna - den nya tredje statsmakten?
Ann Helena Rudberg: Piratförlaget har upptäckt bloggarnas makt

Dagens Media: “Jag är besviken på media och journalister”
Realtid: Succé för Antonssons bok
NSD: Ny upplaga för boken om “Gömda”
BLT: Ny upplaga för boken om “Gömda”

Andra bloggar om: Bloggare, Expressen, Jan Guillou, Ann-Marie Skarp, Media, Monica Antonsson, Liza Marklund, Mia - Sanningen om Gömda,Gömda, “Mia”, Piratförlaget, Civilkurage, Gömdaskandalen
Min länksamling om Gömda-skandalen
Intressant?

Bokförlaget Blue Publishing erbjuder förlagskontrakt till de författare som hoppar av Piratförlaget!

Bloggat den | January 6, 2009 klockan 4:42 pm | 1 Kommentar

I ett tidigare inlägg skrev jag

Visst förstår jag att man kanske inte reser sig upp och går i första taget om man har kontrakt med ett bokförlag, men tänk er om Blue Publishing rakt av erbjöd kontrakt till alla de som hoppar av Piratförlaget! Det vore väl något, det?!
Kan ni inte göra det, Blue Publishing?

Nu har jag fått en kommentar på det från Stefan Lundström på Bokförlaget Blue Publishing. Han skriver

Strålande idé Witch! Härmed erbjuds på stående fot förlagskontrakt till Stina Lundberg Dabrowski, Katerina Janouch, Britt-Marie Mattsson, Mark Levengood och andra författare om de har kurage nog att lämna Piratförlaget.

Andra bloggar om: Bokförlaget Blue Publishing, Piratförlaget, Förlagskontrakt, Författare, Gömdaskandalen
Intressant?
Min länksamling om Gömda-skandalen

Gömdaskandalen: Nu börjar bloggarna lämna Aftonbladet

Bloggat den | January 6, 2009 klockan 4:20 pm | Inga kommentarer än

Det kom ett mail:

Läser med liv och lust din blogg. Bloggade själv på Aftonbladets bloggsida, men lämnar den nu eftersom jag inte kan stå för vad tidningen säger - även om Aftonbladet skrivit mer om skandalen (för det är det…) än Expressen - för att inte tala om övriga dagstidningar. Det är tack vare dig och andra bloggare som denna historia inte kan tigas ihjäl. Min förhoppning är att även Vingklippt ska få den uppmärksamhet den förtjänar.
Du skriver bra och medryckande och din länksamling är en guldgruva. Jobba på!

Det gör mig glad och hoppfull att alltfler bloggare nu tar sitt ansvar. Dels genom att skriva om den skandal som Markund & media tror sig kunna tiga ihjäl, och dels genom att lämna tidningarnas bloggportaler, då tidningarna försöker låtsas som om ingenting har hänt.
Jag uppmanar fler - alla! - som bloggar på Aftonbladet att följa ovan nämnda, rakryggade exempel. Om Expressen har en bloggportal, så gäller denna uppmaning naturligtvis även de som nyttjar den.
Sedan återstår det bara för våra författare att visa om de har någon ryggrad eller ej.

Jag håller med mailskrivaren om att Vingklippt inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar, och jag har lite dåligt samvete för att jag inte har hunnit skriva om den än.
Men det är tur att Vingklippt har kommit fram lite i ljuset i och med Monicas bok. Dessutom hoppas jag att Elisabeth börjar skriva lite mer frekvent i sin blogg, och att uppmärksamheten på så sätt får sig ett välförtjänt uppsving.

Andra bloggar om: Bloggare, Aftonbladet, Civilkurage, Gömdaskandalen, Författare, Liza Marklund, Vingklippt, Elisabeth Hermon
Intressant?
Min länksamling om Gömda-skandalen

Lusse lelle

Bloggat den | December 13, 2008 klockan 9:12 pm | Inga kommentarer än

Ikväll har jag och Prinsessan varit på konsert. Det var Uppsala domkyrkas Gosskör som gav Goder afton, mitt herrskap! i Musikens Hus. Jag hade fått två fribiljetter till konserten eftersom jag skrev så trevligt om den för någon vecka sedan, så det var ju inte mycket att be för.

Stjärngossarna som fyllde konsertsalen blev en trevlig och behaglig kulturupplevelse, som avbrott från vardagsstressen. Gosskören bestod av gossar från småskole- till vuxen ålder. De äldre bar brinnande ljus, och vid ett par tillfällen blev jag riktigt orolig att de skulle tutta eld på varandra eller sig själva. En kille såg ut att vara på väg att svimma, så han satte sig ned.
De yngre gossarna hade guldstjärnor istället för ljus, och de ägnade sig åt att trixa med dessa, klia sig i skrevet och räta till långkalsongerna nästan lika mycket som de ägnade sig åt sången. Det var lite charmigt.

Det var en trevlig konsert, och när jag tänker efter så har den varit dagens enda inslag av Lucia för min del.

Andra bloggare om Uppsala Domkyrkas Gosskör, Goder afton, mitt herrskap!

Abbadabbadooo!!!

Bloggat den | December 5, 2007 klockan 6:27 pm | 1 Kommentar

Den 3-7 juni 2009 öppnar ABBA The museum. Torsdagen den 13 mars 2008 (på min födelsedag minsann, det ser ju nästan ut som en tanke) släpps officiell biljetterna till invigningen, men redan nu kan man boka något av premiärpaketen.
Silverpaketet kostar 995:- Guldpaketet kostar 1495:- och Platinapaketet kostar 1795:-

Vill ha!!!

Andra bloggar om: ABBA, ABBA-museum
SvD har skrivit om museet

Indraget bidrag till kulturförening med åsikter

Bloggat den | February 2, 2007 klockan 8:11 pm | 1 Kommentar

Med anledning av nedanstående, arrangerar Södra Fot en stöd-kabaré för yttrandefrihet och en fri kultur. Fredag den 16e februari kl. 19 på Teaterhuset, T-Skarpnäck. Stefan Sundström, Sanna Carlstedt mfl. massor av andra artister tillkommer. Mat och billig bar.

1 september 2006 anordnade Södra Fot en allsångskväll med tema progg och kampsånger, som vi kallade Allsång mot Alliansen. Många av er var med oss, och sjöng sånger av Nationalteatern, Wiehe, Vysotski mm.

Med hänvisning till denna kulturkväll fattade Skarpnäcks stadsdelsnämnd den 25 januari beslut om att Södra Fot inte kan få något ekonomiskt stöd. För att vi bedrivit partipolitisk propaganda.

Teaterhuset är ett viktigt kulturcentrum i stadsdelen, vi jobbar pedagogiskt med skolorna, har kurser för barn och vuxna och över tre hundra medlemmar engagerade i huset med olika kulturaktiviteter.

Politikerna skriver i beslutet att för att erhålla offentligt stöd måste en förening säkerställa en opolitisk verksamhet.

Södra Fot är politiska. Att låta lokala band och kulturgrupper utan pengar verka i Teaterhuset gratis är politik, att producera teaterföreställningar med asylsökande, långtidsarbetslösa och hemlösa på scenen likaså. Att vi i samband med allsångskvällarna tillämpar en solidarisk betalningsprincip där publiken betalar efter förmåga, är absolut en politisk handling. Att säkerställa en opolitisk verksamhet känns inte intressant eller möjligt.

Däremot är Södra Fot en partipolitiskt obunden ideell förening.

Vi ser detta som ett steg i en oroväckande utveckling för kulturen och för det fria ordet. Att vi talade öppet om politik ledde till repressalier från den politiska ledningen. Man vill helt enkelt tysta en kulturaktör.

Men vi är inte tysta! Den 16e sjunger vi högt.

Boka biljetter på 08-6044580 eller biljett@sodrafot.se

High five, Esbati
[Ali, om du läser det här; Jag har försökt att maila dig, men hittar ingen mailadress. Din blogg vill inte ladda för tillfället, så jag lyckas inte lämna någon kommentar heller]

Andra bloggar om: Aliansen, Södra Fot, Yttrandefrihet, Kulturstöd
Intressant?

Vem är vem?

Barbara
Min oumbärliga, älskade bärbara dator.
Spättan
En Volvo kombi som snart uppnår aktningsvärd veteranstatus
Prinsessan
Fåfäng och klädintresserad nioåring. Gillar hästar, dans och gymnastik, och älskar att städa.
Herr Fiffig
Tioårig kille med huvudet på skaft. Sudokuintresserad trollkarl. Gillar matte på hög nivå och har ett minne som får de flesta andra att blekna.
Mr T
Femtonårig datanörd. Superduktig på bilddesign och filmmakeri. Dessutom är han en riktig plugghäst :)
AG
Barnafader. Fotointresserad designsnubbe som skriver Expert på visitkortet.
Kax & Chet
Katterna som äger den här familjen.
Hunden
Världens goaste vovve, som jag brukar umgås med ibland.