En SlipQuit kanske skulle liva upp?

Bloggat den | July 18, 2011 klockan 2:03 pm | Inga kommentarer än

110718a

Man kanske skulle ta och köpa sig en SlipQuit… Med en sådan skulle man kunna liva upp vilken stel tillställning som helst. För att inte tala om vilka partytricks man skulle kunna köra.

Let me introduce to you;

Bloggat den | May 29, 2011 klockan 11:42 am | 1 Kommentar

Jag tänkte bara ta tillfället i akt, och rekommendera ett par relativt nya bloggar.
Den ena är Bajstorkeriet, där vi får hänga med bland löständer och småkakor i en fiktiv verklighet. Eller om det är sann fiktion?
Den andra bloggen skrivs av Ekorrmamman, som har en fäbless för muminmuggar, pepparkaksformar och kasperdockor. Dessutom är hon mamma till Flaxan och Grodan.

Dessa bloggar har två gemensamma nämnare. Den ena är att de skrivs av kloka, smarta, snygga och väldigt bra kvinnor.

Tack Ann-Mari - You made my day! [Uppdaterad!]

Bloggat den | May 28, 2011 klockan 5:58 pm | 12 Kommentarer

Jag fick ett meddelande på Facebook. Eftersom det var så himla roligt, så lägger jag ut det här;

Välformulerade Ann-Mari är i farten

Jag väljer att svara här;

Hej själv,
Jag har inte bara hittat till Facebook, jag har haft ett konto registrerat där sedan starten 2004.
Så bra att du berättar att du inte tror att någon kommer läsa min “tomma och ointressanta kritik”. Det var ju oerhört värdefull information för mig.
Själv konstaterar jag att jag ett flertal gånger per vecka kontaktas av människor som drabbas av Waldorfsektens övergrepp, och att även ett flertal myndigheter nu hänvisar drabbade till att kontakta mig.
Nej, jag inbillar mig inte att du bjuder in mig som gäst på din sida. Varför skulle jag göra det? Jag har ingen aning om vem du är.

Samtidigt som Ann-Mari tror att ingen kommer läsa det jag skriver om Waldorfsekten, så kan hon själv inte hålla sig från att läsa. På ett sex år gammalt inlägg har hon idag lämnat kommentaren;

Hej!
Ja du Åsa du är dig lik oförbätterlig

Varför hon kallar mig Åsa framgår inte. Och eftersom det inte framgår vad hon vill ha sagt med kommentaren, så går det heller inte att besvara den.
(Jag noterar att hon i såväl Facebook-meddelandet som i kommentaren använder sig av äkta Waldorf-grammatik)

Detta är f.ö. samma Ann-Mari som för ca 1½ år sedan tydliggjorde att hon är besatt av att strunta i mig. Hon meddelade samtidigt i en kommentar;

Hej!
Tack för mig jag slutar skriva här nu!! / Ann-Mari

Det var en utfästelse som hon uppenbarligen inte kunde hålla fast vid.

Det är omöjligt att inte bli fantastiskt smickrad över att en person som anser att jag “framför tom och ointressant kritik”, och själv är besatt av att strunta i mig, samtidigt sitter och kommenterar inlägg som är flera år gamla, samt gör sig besväret att leta upp mig på Facebook.

Tack Ann-Mari - You made my day!

[Update:] Ann-Mari har skickat ännu ett meddelande på Facebook;

Med anhängare som Ann-Mari behöver de sannerligen inga fiender

*ASG!* Ja, vissa kommentarer behöver inte besvaras. De talar så bra för sig själva.

Men visst är det fint att stabila Ann-Mari ställer diagnos på mig, utifrån att jag berättar om misshandel, missförhållanden, övergrepp, stigmatisering osv, osv inom Waldorf-sekten, och utifrån det anser att jag borde gå i KBT (det är ett jävligt tragiskt - och tillika mycket Waldorfskt - sätt att bemöta kritik).

Jag har nu spärrat Ann-Mari på Fejjan, eftersom min närvaro där inte är avsedd att kommunicera med foliehattar (jag vill också slippa omaket att ta skärmdumpar, för att lägga in i bloggen. Hon får helt enkelt skriva direkt här i fortsättningen om hon vill komma till tals. Och det vill hon, som vi vet).
Hon skriver visserligen att hon inte skall göra det till någon vana att kommentera i min blogg, men rent empiriskt vet vi ju att de orden inte är vatten värda.

Som absolut regel för att kommentera här i bloggen gäller ju att man håller sig till ämnet. För Ann-Mari gör jag dock ett absolut undantag; Jag kommer att släppa igenom ALLT hon skriver (hon har ju hittills aldrig visat prov på färdigheten att hålla sig till ämnet).
En liten önskan till Ann-Mari, bara; Snälla ansträng dig för att försöka skriva kommentaren på det inlägg du kommenterar. Jag har förstått att det är extremt svårt för dig, men snälla försök.

Jag älskar Ann-Mari. Hon ger mig så oerhört mycket material till det arbete jag håller på med.

Undrar hur stolta Waldorf-sekten är över Ann-Mari?
Med anhängare som henne behöver de sannerligen inga fiender, menar jag.

Andra bloggar om Waldorf, Antroposofi, Besatthet, Sekter
Intressant?

Faceraped!

Bloggat den | May 24, 2011 klockan 9:04 am | 1 Kommentar

Ägd!

0,75 dl = 75 g

Bloggat den | March 18, 2011 klockan 9:51 pm | Inga kommentarer än

0,75 dl = 75 g Efter ett tips från Uffe har jag suttit halva kvällen och skrattat mig igenom en tråd på forumet Familjeliv.

Jag ber mina älskade norska vänner om ursäkt för att jag skrattar så att tårarna rinner, samtidigt som jag också skäms å mina norska vänners vägnar.

Känner du att du har någon timme till godo, så gå in och läs tråden. Det är verkligen värt det!

Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014

Bloggat den | October 24, 2010 klockan 7:50 pm | 3 Kommentarer

Jag hittade en grupp på Fejjan som heter Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014, och den gick jag naturligtvis med i!

Har ni förresten tänkt på att man från Alliansens håll är väldigt tydliga med att om någon som inte har det så bra ställt får hjälp så kallar man det bidrag (och det är det fult att få), medan om man har det lite bättre ställt och får hjälp så kallas det subvention (och det är det nästan lite fint att få).
Någon som kan se någon rimlig förklaring (utöver den uppenbara) till denna divergens?

Jag delar med mig av några bilder från gruppen Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014, eftersom de så på pricken beskriver deras politik.

Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014

Rösta på Kulturbloggen

Bloggat den | October 24, 2010 klockan 2:21 pm | Inga kommentarer än

Du vet väl om att Kulturbloggen är med bland finalisterna, i tävlingen om att vara Sveriges bästa EMA-bloggare.
Vinnaren får åka till Madrid och vara med på MTV-galan. Du kan rösta på Kulturbloggen här!

Uppfriskande twitterskratt på fredagkvällen

Bloggat den | October 23, 2010 klockan 1:32 am | Inga kommentarer än

Kul att avsluta fredagen med ett uppfriskande gapskratt!

Det som föranledde detta stoj och gamman var en twitterhändelse (som jag inte var personligt involverad i). Jag insåg plötsligt att det finns människor på twitter som på fullaste allvar tror att om man blockerar någon, så kan denne inte läsa det man twittrar.
*hahahaha!*
För att tro något sådant krävs väl att man är dum i precis hela huvudet, eller att man… tja, rätt och slätt bara är helt bakom flötet.

Igår skrattade jag mig förresten halvt fördärvad, när jag på omvägars omvägar fick veta att jag själv är blockerad av en person på twitter. Jag gapskrattade och slog mig för knäna, då jag inte ens visste att personen finns på twitter, och om jag hade vetat det så skulle jag aldrig ha slagits av tanken på att följa denne.
Det blir ju så extremt humoristiskt när personen uppenbarligen ser sig själv som så viktig att den måste blockera människor som inte är det minsta intresserad av vad h*n har för sig. Vad har man egentligen för självuppfattning när man agerar så?
Jag är - uppriktigt sagt - mer intresserad av att pilla navelludd än att följa personen ifråga på nätet (eller någon annanstans, för den delen).
Och som sagt; OM (jag pratar rent hypotetiskt nu) jag skulle vilja läsa vad personen skriver på twitter, så är det ingen svårighet att göra det. En blockering är inget som helst hinder.

Jag skall medge att jag själv har blockat ett antal användare på twitter. Men då har det uteslutande handlat om spamkonton med kuksugaravatarer.
I övrigt så skulle det aldrig falla mig in att skriva någonting - NÅGONSTANS - på nätet som det inte är ok att tom min värste ovän läser.

FAILBlog

Bloggat den | October 22, 2010 klockan 11:25 pm | Inga kommentarer än

Jag orkar inte riktigt skriva något blogginlägg ikväll, så jag nöjer mig med att rekommendera FAILBlog istället;

FAILBlog

Alla bilderna kommer från FAILBlog.

Dagens citat

Bloggat den | October 18, 2010 klockan 2:55 pm | Inga kommentarer än

- Vad är det?
- Det är en sida på nätet.
- Vilket nät?

Livskvalitethöjande praliner

Bloggat den | October 3, 2010 klockan 12:21 pm | 1 Kommentar

Härmapan Madonna Någon gång i våras kraschade min googlereader. Först fick jag nästan panik, och det var jättestressande. Jag är alldeles för bekväm för att sitta och surfa runt i olika bloggar, så de senaste åren har jag enbart läst via flöde.
För att dämpa stressen bestämde jag mig för att släppa det där, och efter ett par veckor var det bara befriande! Och ärligt talat, så kan jag säga att 90% av de bloggar som fanns i mitt flöde inte tilltalade mig nämnvärt, vilket resulterade i att där låg tusentals olästa inlägg. De blogginlägg jag har läst sedan kraschen kan med lätthet räknas på ena handens fingrar, och det känns bara bra.
Visst saknar jag ibland mina favoritbloggare, men samtidigt så slipper jag ju en himla massa dravel. Det är livskvalitethöjande!

Så snart jag får tid, så skall jag sätta mig och lägga upp mina favoritbloggar i googlereader igen. Det blir en “något” decimerad skara, men ack så naggande god. Att öppna rss-läsaren kommer att bli som att sätta sig med en skål exklusiva praliner.
Och ja, naturligtvis kommer din blogg att finnas med där

Shit happens med qwerty

Bloggat den | October 1, 2010 klockan 10:01 pm | 1 Kommentar

Idag var en fullspäckad dag. Utöver det skulle jag hinna med var det även inbokat ett läkarbesök för egen del och ett tandläkarbesök för Herr Fiffigs del. Dessutom skulle Prinsessan på discokalas.
Det resulterade i att ingenting av mitt planerade arbete hanns med.

När jag, med andan i halsen kom till hållplatsen för att åka till Ackis, så kunde jag bara konstatera att jag blev ifrånkörd av bussen. I väntan på nästa buss tänkte jag att jag kunde gowalla lite.
Missad buss. Och jag glömde snuset hemma. Det här börjar ju bra… skrev jag. Trodde jag, i alla fall.

Precis när jag tryckte på Skicka såg jag att qwerty-tangentbordet på telefonen hade ställt till det lite. Eller ja, jag skall väl inte skylla på tangentbordet. Det var ju jag som hade “lyckats” med ett skrivfel, genom att trycka på en tangent bredvid den avsedda. Ett feltryck som gjorde att meddelandet på Gowalla fick en helt annan innebörd;

Shit happens med qwerty

I samma stund som jag postar något på Gowalla, så hamnar det även på twitter;

Shit happens med qwerty

Och det som jag postar på twitter, det hamnar också på Fejjan;

Shit happens med qwerty

Inom ett par sekunder hade jag alltså spridit ut på tre ställen på nätet att jag hade åkt hemifrån utan mitt anus…
Det kändes ju lite… udda. Och vetskapen om att jag inte skulle kunna rätta till det under de närmaste timmarna var lite stressande. Men det var ingenting jag kunde göra någonting åt där och då, så jag la det åt sidan.
När jag några timmar senare satt vid en dator igen, så förstod jag att min felskrivning hade spridit en del gamman. Jag kan inte påstå att jag heller tyckte det hela var så allvarligt, så jag lät det stå kvar.

Om man betänker att det var ett gyn-besök jag skulle göra på Ackis, så blir det nästan ännu roligare. Alla som har varit på ett gyn-besök vet att just anus kan vara bra att ha med sig då.

Fjärde pris

Bloggat den | September 28, 2010 klockan 11:36 pm | 1 Kommentar

Fjärde pris Kristoffer Appelquist har bestämt sig för att ha även ett fjärde pris i sitt lotteri sin tävling; Hej då, alla skämten.
Det lyfter vi på hatten för!

Hittills har jag gått och hållit tummarna för den där Strohromen, men nu börjar jag vackla. Hej då, alla skämten kanske skulle vara en välkommen vinst.
Samtidigt kanske en Nissan Micra inte skulle sitta fel. Det kanske skulle vara skitbra!
Jag vet inte längre själv vad jag hoppas på. Jag bara håller tummarna.

Jag är återvinningsbar och har ökat i värde

Bloggat den | September 28, 2010 klockan 3:00 pm | 1 Kommentar

För några dagar sedan skrev jag om Parfymeri L och deras kundovänliga bemötande. Samtidigt skickade jag ett mail till dem med länk till det aktuella inlägget, eftersom jag ville ge dem en chans att bemöta det jag skrev, om de nu ville det.
Det har de hittills inte velat. Idag kom däremot en reaktion från Svenska Internetportaler(!) Det var deras Åre-representant Hans Post som hade fått uppdraget att maila mig följande meddelande;

Blev tipsad om din blogg - grattis - panten på dig har just gått upp från 50 öre till en krona!

Inte för att jag förstår på vilket sätt det har med mitt inlägg om Parfymeri L att göra, men jag accepterar att jag inte förstår allt. Jag ser inte heller någon direkt koppling mellan Parfymeri L och Svenska Internetportaler, mer än att Svenska Internetportalers Åre-representant har samma (ovanliga) efternamn som chefen för Parfymeri L.
Jag svarade i alla fall Svenska Internetportaler;

Tack.
Det känns bra att veta att jag inte bara är återvinningsbar, utan även har ökat i värde!
/theWitch

Andra bloggar om Parfymeri L, Svenska Internetportaler

Kristoffers lotteri tävling

Bloggat den | September 26, 2010 klockan 11:14 pm | Inga kommentarer än

Jag känner att jag, helt på eget initiativ, vill slå ett slag för Kristoffer Appelquists lotteri.
Lotteriet har 70 andelar (hittills nio sålda) och för att delta skickar du en hundring till
“Appelquists lotteri”
Ekebyvägen 54
686 35 Sunne
Med snigelpost! Glöm inte att bifoga namn och telefonnummer.

Dragning sker den 14:e oktober kl. 18.00. Jag gissar att vinnare kommer att meddelas såväl personligen som i bloggen.

100926a

Första pris är en Nissan Micra (besiktigad tom juli 2011, drar en halvliter milen och går skitsnabbt! enl lotterigeneralens egna beskrivning)
Andra pris är en flaska 60% Strohrom (inte så illa det heller, tänker jag)
Tredje pris är filmen Flykten från New York (Mycket bra film enl tomboladragaren. Jag vet inte om jag är helt överens med honom på den punkten. Men visst, det är snart 30 år sedan jag såg den. Minns den dock som “sevärd”)
Ett ganska bra prisbord, måste jag säga, inte minst med tanke på att det bara är 70 andelar.

Kristoffer har skrivit om sitt lotteri här och här.

Update: Nu har Kristoffer lyssnat till råder från mig och andra, och gjort om lotteriet till en tävling. För att delta måste man svara rätt på frågan
Vad sitter högst upp på en giraff, huvudet eller fötterna?
Bifoga rätt svar i kuvertet när du skickar in hundringen.

Andra bloggar om Kristoffer Appelquist, Lotteri

Grattis alla läsare

Bloggat den | September 26, 2010 klockan 1:59 pm | 4 Kommentarer

Äntligen har jag gjort slag i saken, och börjat fixa en ny design på bloggen. Det kanske tar några dagar innan jag är helt klar, men under tiden kan ni njuta av den vackra headern!

Det är INTE ok!

Bloggat den | September 21, 2010 klockan 8:45 am | 4 Kommentarer

Det är ledsamt att se den hackade listan över SDs sympatisörer.
Dels eftersom vi faktiskt har åsiktsfrihet i Sverige, och man har rätt att sympatisera med vilka åsikter man vill. Men dels också eftersom det här inte är ett ok sätt att angripa åsiktsmotståndare.

Det skulle inte ha varit omöjligt att mitt namn hade kunnat finnas med på denna lista (vilket det inte gör), då jag är en sådan som mycket väl kan beställa informationsmaterial från meningsmotståndare.
Här har man nu publicerat en lista med namn som tillhör såväl SD-medlemmar, som människor som har efterfrågat information. Hur kan man tycka att det är ok?

Muf-ordföranden i Oxelösund tycks finnas med på listan, och det är ju förstås en omständighet som förtjänar att uppmärksammas. Men inte på det här sättet! Det avslöjandet ursäktar inte att tusentals namn och personuppgifter sprids på nätet.

Visst måste SD bekämpas, men det skall vara med lagliga åtgärder, som faller inom en demokratis ramar.

Min vänkrets på Fejjan är på väg att minska

Bloggat den | September 13, 2010 klockan 6:11 pm | 7 Kommentarer

Min vänkrets på Facebook kommer i det närmaste att halveras inom en snar framtid.
Inte så att jag har för avsikt att göra mig ovän med folk, men många har den senaste tiden lagt ut statusuppdateringen
Vill du stå kvar på min vänlista tryck “gilla” annars raderas du…

Det är ett väldigt märkligt mått på vänskap, i mina ögon.
Jag klickar i princip inte på någonting på Facebook. Jag lägger inte till några applikationer där man kan skicka hjärtan, kramar och gud vet allt vad det är. Och om jag nu måste klicka på en gilla-knapp för att få fortsätta vara en del personers vän, ja då har vi oerhört olika uppfattning om vad vänskap är (även om det må vara vänskap över nätet).

Ibland dyker det upp meddelanden på Facebook i stil med;
Alla våldtäktsmän ska kastreras! Kopiera det här till din egen statusrad om du vågar.
(ämnet kan variera lite, men principen är densamma)
Ja, jag vågar. Varför skulle jag inte göra det?! Men jag kopierar inte texten till min egen statusrad, eftersom jag inte håller med. Det är knappast samma sak som att inte våga.

Facebook är för mig inte något ställe där jag sitter och tuttinuttar med folk. Jag använder det huvudsakligen för att spela Farmville. Mina twittringar hamnar även på Facebook, vilket kanske felaktigt ger intrycket av att jag är mer aktiv på där än vad jag är. Men även om det skulle komma en dag då jag hänger på Facebook dagarna i ända, så kommer jag ändå inte klicka på några gilla-knappar för att behålla mina vänner. Och jag kommer inte att kopiera in någonting i min statusrad, som antyder att det skulle handla om mod.

Capiche?

Andra bloggar om Facebook

Elefantbajs 2000?

Bloggat den | August 27, 2010 klockan 9:53 pm | Inga kommentarer än

Vem minns inte när Greger i Nilecity frågade efter Elefantbajs 2000 i porrbutiken;

Kan det ha varit den här filmen han menade?

(Från Failblog)

När jag ändå är inne på temat djur, så kan jag inte undanhålla er denna fantastiska bild på en apa (?)

Apa?

(Bilden kommer från Pusha)

Nej, det blir ingen date med undernärda Katya

Bloggat den | August 11, 2010 klockan 11:21 am | 2 Kommentarer

Det kom ett mail till min Waldof-inkorg;

Hej, min nya van !
Jag ar ledsen att jag skriver till dig pa din e-postadress. Men tyvarr var jag inte kunna skicka ett meddelande pa en dejtingsajt. Jag ar glad over att moderatorn platsen var artig och gav mig din e-post for att kommunicera med dig!
Jag ar mycket glad over att starta en korrespondens med dig. Jag vill beratta for er att jag soker endast allvarliga relationer. Och for att de brot ut, folk maste borja kanna varandra och lara sig mer om varandra.
Jag ar glad att borja var bekantskap.
Detta ar en av de forsta raderna som jag skriver till er och jag hoppas ni forlater mig for lite spanning. Jag har ingen erfarenhet med man via Internet.
Men eftersom jag inte kunde hitta en man bredvid mig, bestamde jag mig for att ga vidare.
Under tiden uppmanar jag oss att battre kanna varandra och bara njuta av konversation. Men jag vill bara varna er om att jag soker bara seriosa relationer. Om du vill att samma sakert skriva till mig igen.
Nu ska jag forsoka beratta lite om dig sjalv.
Mitt namn ar Ekaterina, men du kan kalla mig, Katja. Jag foddes 1981 den 15 juni.
Min hojd 174 cm och min vikt ca 59 pounds. Jag forsoker halla upp min siffra och jag tror att jag har det bra pa det.
Men jag tror att pa mina bilder som jag bifogade till mitt brev till er han far se. Du kan ocksa skicka mig nagra av sina bilder?
Det ska bli intressant att titta pa detta. Fran fotografierna kan inte en fullstandig bild av manniskan, men under alla omstandigheter kommer bilder hjalpa oss att lara kanna varandra. Naturligtvis Internet nagot ovanligt satt att lara sig men jag tror att igar var ovanligt i morgon kan vara helt normalt.
Jag hoppas att jag inte kommer att trotta er med min langa brev. Nu skulle jag vilja att ni beratta mer om dig sjalv.
Men jag vet fortfarande inte om dig. Nar jag sa ju att jag styrdes av min intuition, snarare an vad nagon annan.
Nu vill jag kanna dig battre. Jag hoppas att ni tillater mig att gora det. Jag vantar pa ditt brev.
Din nya van, Katya.

Jag har ingen avsikt att svara på mailet, men kan ändå inte avstå från att svara här i bloggen:

Hej på dig själv, även om det känns lite tidigt att kalla dig min vän.

Jag är ledsen att behöva säga det, men du har blivit totalblåst!
Att du inte har kunnat skicka något meddelande till mig på en dejtingsajt beror nog främst på att jag inte är registrerad på någon sådan. Sedan tycker jag att du skall akta dig för den där “artige moderatorn”, då denne tydligen inte drar sig för att lämna ut uppgifter om de som har registrerat sig på samma datingsajt som du. Och när det gäller personen du har bestämt dig för att kontakta, så verkar han inte heller ha så rent mjöl i påsen. Han har nämligen inte angett sin egen mailadress, utan en mailadress som är avsedd för personer som har blivit utsatta för övergrepp inom Waldorfsekten.

Något som bekymrar mig allvarligt med det du skriver, är att du har ett bmi på 9 (174 cm och 27 kg/59 pounds)! Uppsök genast en läkare!
Det är klokt av dig att bara söka seriösa relationer, även om jag inte förstår varför du söker i pluralis. Men jag tycker att du skall lägga allt vad relationer heter åt sidan, och bara ta hand om dig själv.
Jag är faktiskt lite imponerad över att du, trots din extrema undervikt, förmår att författa ett mail. Inte imponerad på ett positivt sätt egentligen, utan mer fascinerat. Själv hade jag trott att man var död för länge sedan, om man är så kraftigt undernärd. Jag är glad att du inte bifogade de bilder du hänvisar till, då jag är övertygad om att jag skulle ha blivit mycket illa berörd av att se dem. Och jag hoppar över det där med att skicka bilder till dig. Du skulle nog bara bli besviken, då jag är kvinna och inte man.

Ta mitt råd - Lägg alla planer om att hitta en partner åt sidan, och satsa på att bli frisk! Ingenting är viktigare än din hälsa.
Och fortsätt inte vänta på ett brev från mig, för det kommer inte.

Vänligen
theWitch
Andra bloggar om Spam, Nätdating

Twitterdiskussion med VDn på Livets ord

Bloggat den | July 29, 2010 klockan 11:20 am | 1 Kommentar

På twitter följer jag människor som jag finner det intressant att följa. Några är mer intressanta än andra, men ändå. Twitter är en (av många) bra plattformar i socialt närverkande. Det är berikande att följa såväl meningsfränder som meningsmotståndare.

Av en slump upptäckte jag att jag hade blivit blockerad av en person jag hade valt att följa. Det var ingen big deal, men jag fann det ändå lite intressant (och smått komiskt) då denne person är pastor inom Livets ord.
Jag och personen som blockerade mig har en gemensam beröringspunkt, då vi båda är ideellt engagerade i samma humanistiska samhällsinsatser. I det sammanhanget har det ingen betydelse om man är kristen, KRISare, muslim, ateist eller new ageare. Där arbetar vi för ett gemensamt mål - och i en mycket positiv anda, vill jag tillägga. Det berikar mig mycket att samarbeta med människor som är oliktänkande.

Hur som helst. Personen valde tydligen att blockera mig omgående då jag började att följa denne (det kan ha varit för något år sedan). Jag märkte det inte direkt, utan tänkte väl mest att Jaja, personen twittrar väl inte så mycket. Sedan föll det snabbt i glömska.
I förrgår upptäckte jag alltså av en slump att personen har blockerat mig från att läsa dennes twittringar, och jag fann det lite komiskt. Inte minst då jag inte kunde finna den minsta anledning till att bli blockerad.
Följaktligen twittrade jag:

thewitch: Hahaha. En pastor i Livets ord har blockerat mig på twitter. Jag tolkar det som att inte alla är välkomna hos dem.
Bara någon minut senare twittersvarade Jonathan Ekman (VD hos Livets ord)
jonathanekman: Vemdå?
Sedan följde följande konversatrion:
thewitch: X [jo, jag skrev namnet, men det är ointressant här]
jonathanekman: OK, han skrev idag att han funderade på att sluta twittra. Själv är jag blockad av @cgseverin Misstag hoppas jag..
thewitch: Kan knappast vara hans nu uppkomna planer på att sluta twittra som fått honom att blockera mig redan tidigare. Låter långsökt
jonathanekman: inte vad jag menade.
thewitch: Då missförstod jag. Vad menade du?
jonathanekman: att ska han ändå sluta twittra kanske det inte är någon större problem för dig att vara blockad
thewitch [här använde jag twitlonger, då det jag hade att säga upptog mer än 140 tecken]: Jag hade inget problem med att vara blockad ens innan han bestämde sig för att sluta twittra. Jag noterade bara att jag uppenbarligen inte varit/är välkommen att ta del av hans twittringar - och att jag tycker att det är ett intressant agerande av en pastor hos Livets ord.
jonathanekman: OK. Som sagt, ska fråga honom. Kanske läskigt med en häxa som hänger efter en
thewitch [twitlonger igen]: Om man ser följare på twitter som några som “hänger efter en” och blockerar utifrån vilka användarnamn dessa har - Varför börjar man då ens twittra? Själv följer jag människor på twitter av purt intresse - oavsett deras användarnamn. Jag har följare som inte intresserar mig ett smack, men skulle aldrig få för mig att blockera dem.

Sedan fick jag inga fler twittringar från Livets ords VD, så jag får väl utgå från att konversationen var avslutad där. Vad skall vi dra för slutsatser av det?
Min spontana slutsats är att inte alla är välkomna att ta del av deras ord.

Update: Bara några minuter efter att jag hade lagt ut denna text så twittrade Jonathan Ekman:
jonathanekman: @thewitch Missade tydligen din sista tweet… Sorry! Ska se om jag hittar den
Det borde rimligen inte ha varit så svårt att hitta den, då den dels finns både återgiven och länkad här, samt i hans reply-flöde. Men han hittade den visst inte ändå… Och sedan hände ingenting…
Jag tolkar det som att VDns budskap är detsamma som pastorns; Alla är inte välkomna att ta del av deras ord.

Läs även andra bloggares åsikter om Twitter, Livets ord
Intressant?

Skynda, skynda!

Bloggat den | July 21, 2010 klockan 1:53 am | Inga kommentarer än

Jag har inte tid att blogga. Jag har fått ett superviktigt mail som jag genast måste svara på;

THIS MESSAGE IS FROM OUR TECHNICAL SUPPORT TEAM This message is sent automatically by the computer. If you are receiving this message it means that your email address has been queued for deactivation; this was as a result of a continuous error script (code:505)received from this email address. To resolve this problem you must reset your email address. In order to reset this email address, you must reply to this e-mail by providing us the following Information for confirmation.

Current Email User Name : { }
Current Email Password : { }
Re-confirm Password: { }

Note: Providing a wrong information or ignoring this message will resolve to the deactivation of This Email Address

Att avsändaren inte är mitt webhotell (utan admin@domain.com, med activateonline@discuz.org som reply-adress) har inte med saken att göra. Nu måste jag rädda mitt mailkonto!

Skeptikerpodden

Bloggat den | July 5, 2010 klockan 2:07 am | 1 Kommentar

Sommarens hittills varmaste helg har passerat. Stränder och poolkanter har kantats av sollapande människor. Dock har inte jag varit en av dem.
Jag har ägnat min helg åt att lyssna på Skeptikerpoddens alla podcast (och tagit en och annan tur till tvättstugan).
Det har varit en intressant och energigivande lyssning, och jag rekommenderar alla (skeptiker eller ej) att lyssna.

De avsnitt som hittills finns utlagda på nätet är;
12. Vidskepelse i Kalmar - (mp3)
11. Konspirationsteorier - (mp3)
10. Lyssnarfrågor - (mp3)
9. Skeptiker som tror på Gud? - (mp3)
8. Garvarn – den ökände skeptikern - (mp3)
7. Noas ark, retorik, murklor och urin - (mp3)
6. Mediet Mia Ottosson - (mp3)
5. Debriefing - (mp3)
4. Cancer + vitkål = naturläkare - (MP3)
3. Utanför kroppen-upplevelser - (mp3)
2. Häxor i Nigeria och andar i Norge - (mp3)
1. Vad är vetenskaplig skepticism? - (mp3)

Alla avsnitt är verkligen bra och lyssningsvärda, men om du känner att du bara har tid att lyssna på ett så vill jag spontant rekommendera avsnitt 8, Garvaren - den ökände skeptikern (mp3).

Skeptikerpoddens panel består av;
Anders
Mjukvaruutvecklare från Örebro. Utforskar konflikten mellan vetenskap och kreationism. Driver hemsidan Evolutionsteori.se och bloggar på WinSoft.se.
@ahesselbom | anders@skeptikerpodden.se
Andreas
Civilingenjörsutbildad trumspelande norrlänning med barnsligt intresse för det mesta inom vetenskap. Arbetar till vardags med systemutveckling. Driver tillsammans med Carl Johan Tankebrott. Bedrövas av antivetenskapliga och ovetenskapliga rörelser samt okritiska tankegångar.
@antteist | andreas@skeptikerpodden.se
Carl Johan
Jobbar till vardags i Västerås på konsultbolag. Driver bloggen Tankebrott där skepsis råder överallt. Fascineras av 11 september-konspirationerna och homeopater.
@tankebrott | cj@skeptikerpodden.se
John
Är till yrket underhållare, trollkarl, komiker och buktalare. Den enda i Skeptikerpoddens panel som varken har en riktig utbildning eller ett riktigt jobb, men massor av åsikter. Skriver mycket på sin skeptiskt inriktade blogg blog.houdi.se.
@JohnHoudi | john@skeptikerpodden.se
Jon
Teknik- och prylgalen sedan barnsben som varje fick år en prenumeration på Forskning & Framsteg i julklapp. Har alltid varit intresserad av hur olika fenomen, prylar och maskiner fungerar. Det intresset ledde till den mest intressanta maskinen av dem alla (människokroppen) och det roligaste yrket som existerar (läkare).
@skeptikerjon | jon@skeptikerpodden.se
Maria
Multinördig akademiker med ett stort intresse för psykologi och neurovetenskap. Har en bakgrund i frikyrkliga sammanhang men är numera ateist och humanist. Lägger stor vikt vid vetenskap, rationalism och kritiskt tänkande, samt är feminist och sådär lagom queer. Driver bloggen Technicolor.
@Techniskeptic | maria@skeptikerpodden.se
Pekka
Dataingenjör från Jönköpingstrakten som finkammar internäten efter nyhetsinslag till Skeptikerpodden. Skriver om kritiskt tänkande, pseudovetenskap och diverse underligheter på bloggen Orsakverkan.
@orsakverkan | pekka@skeptikerpodden.se
Peter
Studerar medie- och kommunikationsvetenskap och arbetar därför med Skeptikerpoddens information och PR. Fördjupar sig gärna i vetenskapsfilosofi och samhällsdebatter. Driver tiotalet webbtjänster som hittas via peterdahlgren.com.
@peterdalle | peter@skeptikerpodden.se

Skeptikerpodden finns på såväl Facebook som Twitter.

Obehagliga saker

Bloggat den | May 15, 2010 klockan 12:36 am | 2 Kommentarer

Av någon outgrundlig anledning fann jag mig sitta och titta på en servis som bär det (o)passande namnet Anatomica.
Jag vet inte hur det är för er, men själv skulle jag aldrig kunna känna någon aptit om jag tvingades äta från dessa tallrikar.

100514a

En annan, oerhört obehaglig sak, är youtube-filmen Morning Routine. Den är obehaglig på det där sättet att det blir kortslutning i magen. Man vill liksom kräkas lite i munnen när man ser den.
Eller vad tycker du?

Hahahaha!

Bloggat den | May 9, 2010 klockan 9:23 am | Inga kommentarer än

Twisted
Awkward Family Photos är en site som bidrar till mina dagliga skratt.
Ta dig en titt du också, om du vill liv upp din tillvaro.

Maria gillar spam

Bloggat den | March 31, 2010 klockan 8:48 am | 4 Kommentarer

Gillar du spam?
Nej, det gör inte jag heller.
Men det finns de som älskar spam.

Det finns en sida som kallar sig Marias erbjudanden, och de fullständigt älskar spam. Ja, sanningen att säga så är det det enda de ägnar sig åt; att skicka ut spam hela dagarna. Jag har bett att få slippa skiten, men deras läsförståelse verkar halta grovt, så de tolkade det som att jag vill ha ännu mer spam.

Eftersom det här med spam verkar vara deras liv, så har jag bestämt mig för att hjälpa till att förgylla deras tillvaro. Jag har lagt in ett filter som gör att allt som hamnar i min spamkorg (och det är ju ett och annat mail per dag…) nu vidarebefordras till info@mariaserbjudanden.se Det tycker jag att du också skall göra. Då blir det ju plötsligt någon nytta med all spam som florerar.

Läs även andra bloggares åsikter om Spam, Marias erbjudanden

Var föds behovet av att håna någon som har misslyckats?

Bloggat den | March 3, 2010 klockan 10:43 am | 1 Kommentar

De senaste dagarna har det både här och där på nätet dykt upp spydiga kommentarer om Faddes debut som stand-up-komiker. Jag såg inte inslaget själv, men drog slutsatsen utifrån kommentarerna att det inte var någon ny Björn Gustavsson-stjärna som hade fötts.
Alla sarkastiska kommentarer gav mig en ganska dålig smak i munnen, och till slut kunde jag inte hålla mig från att titta på klippet.

Det jag såg fick mig inte att skratta. Jag log inte ens. Men en skammens rodnad spred sig på mina kinder. Jag led med Fadde, och tyckte så fruktansvärt synd om honom.
Ok, utan att känna Fadde kan jag medge att jag aldrig har sett honom framför mig som varken astronaut eller stand-up-komiker, och min spontana reaktion är att jag blir irriterad på redaktionen på TV8. Hur kan man utsätta en människa, i detta fall Fadde, för något sådant här? Har inte redaktionen ett ansvar? Har man inga gränser för vilken nivå man vill hålla på programmet? Är det inte redaktionens ansvar att sätta gränser när/om en gäst inte förmår att göra det själv/missbedömer sin insats?

Redaktionen brast tydligt i sitt ansvar gentemot Fadde. Det är illa nog, och situationen blir inte bättre av de hånfulla, patroniserande kommentarer som sveper över nätet.
Var föds behovet av att håna någon som har misslyckats? Hur känns det att göra det? Känns det bra? Känner man sig kanske tom lite bättre själv?
Varför kan man inte nöja sig med att konstatera Jag tycker inte att det var bra, utan att man även fortsätta med dessa nedsättande - och ofta ovidkommande - kommentarer?

Jag skäms för att jag skämdes när jag såg klippet med Fadde. Men jag skäms ännu mer när jag ser alla hånfulla kommentarer som fälls.

Läs även andra bloggares åsikter om Fadde Darwich, Stand-up, Elakhet, Hån
d

Jag är fascinerad

Bloggat den | February 28, 2010 klockan 11:23 pm | 1 Kommentar

Campingliv i all ära…

Bloggat den | February 14, 2010 klockan 1:11 pm | 3 Kommentarer

…men det här tältet är man ju inte så sugen på att krypa in i:

Tält eller anus?

Fler roliga bilder hittar du på Udda bilder.

When you see it…

Bloggat den | February 7, 2010 klockan 12:13 pm | 4 Kommentarer

Via en tweet av Stationsvakt fick jag upp ögonen för This is Photobomb. En rolig site där man kan sitta och skratta hur länge som helst.

Sjuåringar med simultanförmåga…

Bloggat den | February 5, 2010 klockan 5:31 pm | 1 Kommentar

Prinsessan pratar just nu med favvokillkompisen på msn. För säkerhets skull pratar de samtidigt i telefonen.
- Nu hör jag att du skriver till mig hör jag Prinsessan säga.
- Hur vet du det? gissar jag att kompisen säger i luren.
- Jag hör ju att du ljudar samtidigt säger Prinsessan.

*fniss, fniss, fniss*

Prinsessan skickar en animerad smiley till kompisen. Han frågar något om den, och hon svarar
- Det är ju ett kärleksbrev!
Här är jag osäker på vad kompisen säger i luren, men Prinsessans nästa replik blir
- Din dumsnut!

*fniss, fniss, fniss*

- Mamma, hur stavas också? frågar Prinsessan.
- o-c-k-s-å bokstaverar jag.
- Säg det en gång till.
- o-c-k-s-å.
- Hahahaha! Han säger samma sak i luren som du säger, fnissar Prinsessan.

*fniss, fniss, fniss*

- Nej, jag är inte alls ihop med Anton säger Prinsessan i telefonen.
( )
- Det är jag inte alls, det.
( )
- Nähä, det är jag inte alls!
( )
- Ser du vad jag skickade till dig på msn nu?
( )
- Det är ju hjärtan!

Telefonkonversationen fortsätter parallellt med msn-konversationen;
- Är du ihop med Emma?
( )
- Är det säkert att du inte är det?
( )
- Är det helt säkert?
( )
- Såg du att jag skickade ett hjärta till dig nu?
( )
- Nu skickade jag en ros till dig!

Det här kan nog fortsätta i evigheter…

Stora Bloggpriset 2010

Bloggat den | February 5, 2010 klockan 9:20 am | 2 Kommentarer

En ros till Rosemari

I förrgår var det utdelning av Stora Bloggpriset, och tack vare snälla Rosemari fick jag möjlighet att närvara.
Jag gjorde sällskap med en av förra årets vinnare på ditvägen, och väl framme sammanstrålade vi med hennes dotter.
Till slut kom vi fram till Nalen, och jag kunde hälsa på Rosemari innan det var dags för mingel med tilltugg.

Tonårsmorsa i sin vackra afrikanska klänning Jag måste medge att jag kände mig som ett ufo i sammanhanget. Jag har bloggat i över ett decennium, och de allra flesta andra bloggare tillhör en betydligt yngre bloggeneration. Det var naturligtvis väldigt trevlig att träffa dessa människor, även om jag kände mig en aning bortkommen.
Nåja, den gamle räven Stationsvakt var ju också där…

Det känns lika märkligt varje gång någon kommer fram och påtalar att de känner mig, eller åtminstone att de känner till min blogg. Det har hänt några gånger under årens lopp, och det hände några gånger under gårdagskvällen. Naturligtvis är det roligt, men jag kommer nog aldrig riktigt vänja mig vid det.

Vinnarna i årets Stora Bloggpris är (om någon nu skulle ha missat det)
Kultur & Nöje: 365 saker
Politik & Samhälle: Farmor Gun
Design & Inredning: Emmas designblogg
Prylar & Teknik: Moderskeppet
Vardagsliv & Fritid: Heja Abbe
Sport: Bara ben på Glenn Hysén
Mode: Kenza
Juryns hederspris: Carl Bild

Jag kanske inte borde erkänna det, men jag har aldrig läst någon av de vinnande bloggarna. Till mitt försvar får jag väl säga att vi tillhör väldigt olika bloggenerationer. Men jag är inte en sämre människa än att jag kan ändra mig, och from nu är min reader utökad med ett antal flöden

Jag fick åtminstone ett ansikte på bloggarna Barbakvinnan, Rosa (som tyvärr har slutat blogga, men hennes blogg läste jag faktiskt!), Madonnan, Scraber Nestor och några till.

Rockiga toner hos optikern I entrébiljetten till Stora Bloggpriset ingick även fri entré till Café Opera. Men både jag och Tonårsmorsa har kommit till det stadie där vi föredrar att åka hem och dra på oss ett par mysbrallor, framför att vara ute på en larmig lokal. Så vi drog oss duktigt mot centralstationen i god tid för att hinna köpa en mugg kaffe innan tåget mot Uppsala skulle avgå.
På väg till centralen passerade vi bla en optikerbutik, och där inifrån hördes… Ja, vi hörde rockiga tongångar, och var tvungna att stanna och titta.
Jo, minsann. Där inne stod en snubbe och rockade loss med en gura för allt vad tygen höll.

Jag skäms lite för att jag inte fick möjlighet att prata mer med Rosemari, som hade varit så snäll och bjudit med mig. Det var inte så att jag undvek henne (tvärtom, så försökte jag spana efter henne flera gånger), men det var så mycket folk överallt så det var öht inte lätt att prata med någon.
Nåja snart är våren här, och om jag inte har alldeles fel så brukar Rosemari gå på bloggöl ibland. Då skall jag se till att ta mig i kragen och ta mig dit och träffa henne (och andra bloggare som jag borde interagera med).

Läs även andra bloggares åsikter om Stora Bloggpriset

Kan och får man skämta om, och driva med, allt?

Bloggat den | January 17, 2010 klockan 3:48 pm | Inga kommentarer än

Svaret på den frågan måste det vara upp till var och en att avgöra. Mitt svar är ett otvetydigt och rungande Ja!
Det finns ingenting som är för allvarligt för att skämta om, enl mig. Därför kan jag varmt rekommendera siten Rikets Sal (där bla den begåvade Nanna Johansson medverkar).

(bilden lånad från Rikets Sal)

Läs även andra bloggares åsikter om Rikets sal, Humor
Metro om Rikets Sal

Små felskickade ord kan få stora konsekvenser…

Bloggat den | December 15, 2009 klockan 11:40 pm | 1 Kommentar

Felskickade sms kan ju vara hur kul som helst, även om det är pinsamt och jobbigt just när det händer.
Sms avsett för älskaren/älskarinnan, men som går iväg till partnern, verkar vara ganska vanligt. Något sådant har jag själv inte “lyckats” med, utan mina felskickade sms har väl mest varit av karaktären att de fått mig att tänka Ooopss!! Det finns uppenbarligen andra som ställer till det värre för sig…

Till: Chefen
Sms: Bakis som fan. Kom precis på ett bra sätt att spy. Stoppa två fingrar i arslet och två i halsen. Funkar inte det så switchar man plats på händerna. - Ska vi ta en golfrunda i kväll?
Svar: Vem är det?
Förklaring: Skulle gör mig lite lustig till en nära vän. Synd att smset skickades till min chef. Satan va jag skämdes.

Till: Mamma
Sms: Råkade musprutta i går när jag låg med Fille. Har de hänt dig? Pinit….
Svar: Ja. Det händer alla. Det är inget att skämmas för. Det är bara luft.
Förklaring: Aaaaahhhh Mamma fick smset som Tove skulle haft. Tove är min äldsta vän.

Till: Chefen
Sms: Ligger och tar mig på fittan. Om du skall hinna innan jag kommer så får du skynda dig. Puss
Svar: Ojdå.
Förklaring: Var så nära att säga upp mig när jag skickade detta sms till min chef istället för min man. Jag varken hörde eller såg något när jag kom till jobbet dagen efter.

Till: Ludde
Sms: Haha måste bara berätta en grej, igår när jag va hos Ludde så hittade jag två gamla gurkor i hans sänglåda, fan vad äckligt! Vad fan har han använt dom till???
Svar: Inget
Förklaring: Jag önskar att det inte va sant!!! Han svarade inte, jag antar att han skämdes lika mycket som mig, vi träffas inte mer iallafall.

Till: Brorsan
Sms: Förstår om det kommer oväntat men jag vill att vi försöker ha sex i kväll. Jag älskar dig.
Svar: ? Fel i huvet på dig eller?
Förklaring: Skickade till min bror istället för min kille som jag väntat med att ha sex med ett bra tag. Tyckte det kändes som rätt tid och tyvärr så fick brorsan smset och det förstörde stämningen helt.

Till: Date
Sms: Vaknade inatt av att jag lag av världens brakskit och kom på att jag inte alls va hemma, shit vad pinsamt
Svar: Det märkte jag inte
Förklaring: Jag är den klantigaste tjejen som finns som skickade till killen jag sov hos istället för min tjejkompis

Ja, det var några exempel från siten Fel sms.

Long time, no see

Bloggat den | November 30, 2009 klockan 4:27 pm | 3 Kommentarer

Jag, Prinsessan och Herr Fiffig tog en liten shoppingrunda efter skolan. Syftet var att köpa en julkalender. Det lyckades vi inte med då den var slutsåld överallt, men vi lyckades hitta en del annat att köpa.
När vi var inne på Rusta hörde jag plötsligt
- Nej men Häxan… Hej! Det är verkligen du!
Framför mig stod ingen mindre än Zetterkvasten. Vi pluggade tillsammans en gång i tiden, och det är över tio år sedan vi sågs.
- Du ser ju precis likadan ut nu som då… lite längre hår bara sa hon.
Ja, visst ser jag likadan ut nu som då. Faktum är att man skulle kunna tro att jag har legat i formalin de senaste 20 åren.

Det var verkligen skitkul att träffa henne. Jag gillade henne när vi pluggade tillsammans, och vi är nog ganska lika som personer.
Nu får vi väl se till att hålla kontakten, åtminstone på nätet. Eller hur, Kvast-Skatan?!

Tack

Bloggat den | November 16, 2009 klockan 8:04 pm | Inga kommentarer än

Det kan tydligen ta lite tid att ladda filmen, men det är worth waiting for (som man skulle ha sagt om det var en reklam för Carlsbergs).

Exakt VAD tror hänga-ut-förespråkarna att de skall uppnå?

Bloggat den | November 4, 2009 klockan 6:44 pm | 22 Kommentarer

På Facebook finns en grupp som heter Visa pedofilers identitet - vi som vill skydda våra barn! och jag fick förslag om att gå med i denna grupp.
Jag blir förbannad, och snudd på förolämpad, över att få ett sådant förslag.

Jag förstår inte ens hur man tänker när man startar en sådan grupp.

Om jag nu skulle få veta att Kalle Karlsson på Storgatan är dömd för pedofili, exakt vad skall jag göra med den informationen? Skall jag printa ut hans personuppgifter och foto, och gå omkring med i fickan? Och om jag skulle råka möta Kalle Karlsson, vad skall jag göra då? Peka finger? Spotta på honom? Stena honom?
Skall jag samla mina barn och visa dem bilden på Kalle Karlsson? Skrämma upp dem riktigt ordentligt? Tala om för dem att de inte får gå längre än en radie på 20 meter från ytterdörren, för hemska Kalle Karlsson kanske kan dyka upp?

Allvarligt talat!

Om Kalle Karlsson har blivit dömd, så sitter han antagligen inlåst. Och när han kommer ut igen, hur troligt är det att han skulle flytta tillbaka till sin gamla adress då? Skulle det ens vara möjligt för honom att göra det?
Och vad har det då tjänat till att jag har gått omkring med Kalles personuppgifter och foto i fickan, och att jag skrämt upp barnen så att de inte ens vågar gå ut och hämta posten?
Dessutom; Sverige är en rättsstat, vilket bla innebär att man anses fri när man har sonat sitt brott. Det må vara ett hur jävla avskyvärt brott som helst, men det berättigar inte till någon slags medborgargardesmentalitet.

Om man är missnöjd med vårt juridiska skick, så är man naturligtvis i sin fulla rätt att arbeta för en förändring. Rent spontant känns väl SD då som en lämplig väg att gå i det här fallet.
Jag är visserligen en förespråkare för civil olydnad - under förutsättning att man är fullständigt införstådd med att ta det straff det aktuella brottet kan medföra. Undrar om gruppmedlemmarna på Facebook (och andra hänga-ut-förespråkare) är det?

Naturligtvis gör jag som mamma allt som står i min makt för att skydda mina barn (oavsett vad hotet månne vara). Men om man tror att man skyddar sina barn genom att varna/skrämma dem för utpekade/dömda pedofiler, då har man misslyckats ganska radikalt i sitt föräldrartänk.
Att göra barnen medvetna om faror handlar inte om att peka ut pedofiler. Det handlar om något mycket bredare. Och något som måste börja långt tidigare än när man får vetskap om att det finns en misstänkt/dömd pedofil i gannskapet.

Exakt vad är det hänga-ut-förespråkarna tänker att de skall uppnå genom sitt agerande? Tror man att det skulle fungera preventivt på andra pedofiler, eller handlar det enbart om repressalietänkande à la anarkistiskt medborgargarde?
Det vore intressant att få ta del av argumentation runt detta.

När det gäller Facebook-gruppens namn, så undrar jag; Vill jag implicit inte skydda mina barn, om jag inte går med i gruppen?

Andra bloggar om Pedofiler, Uthängning, Facebook, Facebookgrupp, Rättsstat, Medborgargarde
Intressant?

Förstår vi varandra?

Bloggat den | October 26, 2009 klockan 2:49 am | 4 Kommentarer

Ordet puss innehåller inga z.
Ordet kram innehåller inget j.
Ordet kramis innehåller varken j eller z. Det är fö inte ens ett ord!

Ok? Förstår vi varandra?!

Kunngörelse

Bloggat den | October 20, 2009 klockan 2:37 pm | Inga kommentarer än

Till alla med kuksugaravatarer:
Jag vill inte ha er som twitterfollowers. Capish?

Inte virus, men väl en finne i arslet

Bloggat den | September 21, 2009 klockan 11:20 pm | 3 Kommentarer

Jerry ringde i förmiddags och sa att han hade fått två kommentarer om att man blev utsatt för virusangrepp om man gick in på min blogg. Det lät ju inget vidare, så jag försökte ta mig en titt på vad som var problemet.

Jag kunde inte hitta något virus, och tog hjälp av Den Stora Elektronikkedjans datasupport men inte heller därifrån kunde man hitta något virus.
Det visade sig att det inte var något virus, utan ett jävla reklamspam som någon har lyckats placera på servern. Det är reklam för ett antivirusprogram, och förhoppningen är uppenbart att man skall tro att man har blivit utsatt för en virusattack, och köpa det erbjudna virusprogrammet i ren skräck.
Hela den skärmbild man får upp - utformad som en varning om en allvarlig virusattack - är alltså en länk som de vill att man klickar på, och köper deras jävla skitprogram.

Spam!

Det verkar som att vilken webläsare man surfar med, är avgörande för om man råkar ut för spammet eller inte. Själv använder jag Firefox och slapp det, medan vissa Explorersurfare verkar råka ut för reklamen.

Det var ju bra att det inte var något virus, men samtidigt är det nog så irriterande med spam.
Jag hoppas att man lyckas få bort skiten från servern under morgondagen.

keep looking »

Vem är vem?

Barbara
Min oumbärliga, älskade bärbara dator.
Spättan
En Volvo kombi som snart uppnår aktningsvärd veteranstatus
Prinsessan
Fåfäng och klädintresserad nioåring. Gillar hästar, dans och gymnastik, och älskar att städa.
Herr Fiffig
Tioårig kille med huvudet på skaft. Sudokuintresserad trollkarl. Gillar matte på hög nivå och har ett minne som får de flesta andra att blekna.
Mr T
Femtonårig datanörd. Superduktig på bilddesign och filmmakeri. Dessutom är han en riktig plugghäst :)
AG
Barnafader. Fotointresserad designsnubbe som skriver Expert på visitkortet.
Kax & Chet
Katterna som äger den här familjen.
Hunden
Världens goaste vovve, som jag brukar umgås med ibland.