Värme och medmänsklighet äger inget utrymme i alliansens samhälle

Bloggat den | March 3, 2010 klockan 11:46 am | 1 Kommentar

När det gäller det numera rikskända fallet med Sofie Karlsson som inte fick någon sjukpenning för att hon inte anmälde sig på Arbetsförmedlingen dagen efter att sonen dog, så säger Kammarrätten att de visserligen har full förståelse för hennes situation, men att det
inte finns nån laglig möjlighet att medge undantag från reglerna.
Det påståendet är formulerat utifrån helt fel perspektiv. Frågan man istället skall ställa sig är
Finns det några lagliga hinder för att medge undantag från reglerna?

Idioter!

Det är verkligen ett varmt och medmänskligt samhälle som har växt fram de senaste åren…

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
UNT, DN, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Expressen 1, Expressen 2, Expressen 3

Förlåt att jag vet, men det är inte med flit

Bloggat den | March 2, 2010 klockan 12:45 pm | 8 Kommentarer

Jag minns inte när jag insåg det. Egentligen har jag väl aldrig insett det, utan det har alltid varit en självklarhet och helt naturligt att det är så här. Inte konstigt på något sätt.

Jag pratar om… ja, jag vet egentligen inte riktigt vad jag skall kalla det. Det handlar om känsla, övertygelse och vetskap. Att jag, utan uppenbar anledning, plötsligt bara vet något (om någon), även om jag inte kan bevisa att det förhåller sig så. Och jag har heller inget behov av att bevisa det. På samma sätt som jag inte har något behov av att bevisa att sushi är gott. Det vet jag ju redan.

Jag tror mig minnas när jag insåg att inte alla människor fungerar på det här sättet. Jag var i tioårsåldern, och ett par vänner till familjen (Maria och Jan) skulle separera.
Jag visste med ens att det berodde på att Maria hade inlett ett förhållande med Hasse (en annan person som ingick i det sociala umgänget). Det var inte så att jag hade sett Maria och Hasse tillsammans, eller något sådant. Jag bara visste.
Därför blev jag så förvånad när det ett par månader senare “slog ned som en bomb” i bekantskapskretsen att Maria och Hasse skulle flytta ihop. Det var väl inget konstigt med det - de hade ju ett förhållande.
Men tydligen var förhållandet en nyhet för alla. Utom mig. Det kändes ganska märkligt, och jag kunde inte riktigt förstå varför inte alla andra också visste.

Under en period arbetade jag i Stockholmstrakten, och pendlade varje dag. Till slut blev jag ganska tjenis med Henrik, en kille som jobbade i Pressbyrån. Vi blev vänner privat, och umgicks lite. Tog en fika ibland och tittade på film någon gång.
En natt vaknade jag, och satte mig klarvaken upp i sängen med insikten Henriks farmor är död!
Känslan var så stark att det var omöjligt att somna om. Men vad skulle jag göra? Jag kunde ju inte gärna ringa och väcka Henrik mitt i natten, och tala om för honom att hans farmor var död. Dels hade jag aldrig träffat hans farmor, och dels skulle han garanterat ha trott att det hade slagit runt i huvudet på mig.
Nästa dag, när jag träffade Henrik i Pressbyrån, var han ganska ledsen. Han berättade för mig att hans farmor hade dött på natten.

Det är mer regel än undantag att jag vet att någon skall få barn, innan personen ifråga själv vet om det. När människor är på väg att separera så vet jag det innan de själva har insett det. Jag visste att Anna Lindh var död redan när jag vaknade den 11/9 -03, flera timmar innan det tillkännagavs. Jag har vetat att flera av mina vänner är homosexuella, innan de själva har vetat det/kommit ut.
Över huvud taget så har jag insikt/vetskap (jag vet inte vad jag skall kalla det för) om förändringar - stora som små - i människors liv, innan förändringarna sker. Jag behöver inte träffa personen ifråga för att veta.
Jag bara vet.

Jag skulle kunna fylla hela bloggen med sådana här exempel, men det är egentligen inte det som är poängen med det här inlägget.
Jag ser inte den här “förmågan till vetskap” som någon tillgång eller gåva. Tvärtom! Det är bara ett jäkla aber.
Ok, jag förnekar inte till att det har hänt att jag har dragit nytta av det i t.ex förhandlingar och argumentationer, men det är i det stora hela perifert.
Efter resan inom Waldorfsekten är jag en renodlad sanningsknarkare. Jag tror inte på någonting som inte går att bevisa, så några mumbo-jumbo-förklaringar är inte aktuella.

Under livets gång har jag lärt mig att ignorera dessa vetskaper som dyker upp hos mig, och jag lyckas uppskattningsvis till 95%. Jag viftar bort dem som jag viftar bort en irriterande fluga om sommaren. Nu har jag kommit så pass långt att jag, hyfsat hanterbart, kan ignorera sådant som jag rimligen inte skall/kan/bör veta.
Men ibland slår vetskapen sina klor i mig, och lämnar mig inte. Ju mer jag försöker ignorera, desto mer pockar det på min uppmärksamhet.

Jag har vetat någonting om en person i flera år. Det handlar om en person som jag aldrig hade träffat, och jag har kunnat ignorera vetskapen så att den bara har legat där i bakgrunden och skvalpat. Men för några månader sedan tog vetskapen ett starkare grepp, och vägrade att lämna mig ifred.
Alltid när det blir så här, så upplever jag det som fruktansvärt jobbigt. Och den här gången var inget undantag.
Jag vill inte veta. Jag har inte med det här att göra. Det angår inte mig. Det handlar om någon annan människas privatliv. Det känns som att jag har varit och snokat i personens hemliga dagbok.
Jag vill verkligen inte ha det så här.
För en tid sedan hampade det sig så att jag träffade personen ifråga. Vid vårt handslag bekräftades det jag redan visste. Bekräftelsen blev så översvallande stark att jag nästan hade svårt att förhålla mig naturlig.
Jag kände både skuld och skam över min vetskap, men jag hoppas att jag lyckades dölja det för personen ifråga (vi var ju inte ens i närheten av att diskutera det min vetskap handlar om).

Dessa vetskaper är inte på något sätt en tillgång för mig (ok, det skulle ju kunna vara det om jag ville manipulera människor). Det är enbart en börda.
En börda som jag gärna skulle vilja bli av med.

Öppet svar på Jespers mail

Bloggat den | February 21, 2010 klockan 10:04 pm | 15 Kommentarer

Jag fick ett mail från någon som heter Jesper och är medlem i Waldorf- och Antroposofisekten. Eftersom jag anser det vara såpass intressant, så publicerar jag mailet- och svaret på detsamma - här:

Hej jag heter Jesper och snubblade in på din “blogg” där du spaltmeter efter spaltmeter ägnar dig åt att smutskasta Waldorfskolan/Antroposofin mm. Jag utgår ifrån att du har personliga tråkiga upplevelser av skolan/antroposofin då du urskiljningslöst kritiserar fenomenet. Det verkar som att du har blivit ordentligt kränkt då detta blivit så viktigt för dig, det skulle vara intressant att höra mer om. Du skriver bl.a. att något/några av dina barn gått på Uppsala Waldorfskola t.ex. Kan det ha hänt där?

Spaltmeter?
Jag bloggar över huvud taget inte speciellt mycket, och det jag skriver om Waldorf/Antroposofi är en försvinnande liten del av helheten. Hur kan du få det till “spaltmeter”?
Smutskasta? Det jag skriver om Waldorf/Antroposofin kan i stort sett delas upp i två kategorier;
1 - Jag återger sådant som står i Antroposofiska skrifter, Waldorfskolors “information” och Steiners texter,
samt
2 - Jag berättar om övergrepp och förföljelse som enskilda människor har råkat ut för från sekten.
Om ovanstående punkter är att betrakta som smutskastning, så kan vi bara konstatera att det är sekten som smutskastar sig själv..!

Du menar att jag skriver “spaltmeter” om Waldorf- och Antroposofisekten, och du ogillar det (det är helt ok, och jag tar det som en komplimang) - samtidigt ställer du frågor om sådant jag redan har skrivit om! Jag tolkar det som att du har valt att kritisera utan att läsa först.
Om du vill ha svar på dina frågor - läs den information du kritiserar!

Vad vill du uppnå, vad är ditt syfte? Jag tror knappast att du kommer bli lyckligare för att du tror att du förändrar omvärlden genom kritik. Du kan eventuellt förändra värden till det positiva genom att sprida ditt engagemang i något konstruktivt. Göra något som du brinner för, något som bygger upp och något som du tror på. (Alltså inte det du inte tror på) För mig är det fine att du ogillar Waldorf, det är ju så med tycke och smak, men det verkar snarare som att det blivit en livsstil för dig att kasta skit och vill “sätta dit” någon? Stämmer det?

Nej, det stämmer inte.
På vilka grunder tror du dig förresten kunna göra några bedömningar om “min livsstil”?
Du uppmanar mig att göra något jag brinner för, och lägga min energi på något jag tror på. Tack för dina värmande och välmenande råd, men det gör jag redan! Jag engagerar mig (bl.a) för barn/individer/familjer som har blivit utsatta för grova övergrepp inom Waldorf- och Antroposofisekten, i hopp om att vara till hjälp för dem. Det jag personligen kan göra är ganska begränsat, men jag kan “förmedla kontakter” mm. Dessutom är jag oerhört stolt över att myndigheter numera hänvisar individer/familjer som har blivit utsatta för sektens övergrepp till mig! Det är ett förtroende jag bär med högburet huvud!
Du tror inte att jag kommer bli lyckligare av att engagera mig i de som utsatts för övergrepp av sekten. Själv kan jag bara konstatera att det tillför mig (och de utsatta!) mycket positivt att finnas till hands.
Du undrar vad jag vill uppnå, och vad som är mitt syfte.
Jag har inget utstuderat syfte med mitt engagemang, men så länge det begås övergrepp inom sekten, och så länge eleverna i sekens skolor fortsätter lida av kunskapsbrist, ja så länge kommer mitt engagemangs låga att brinna starkt.

Jag vet att det finns många frågetecken kring det antroposofiska speciellt om man endast läser lösryckta citat. Det finns ju överallt, i vetenskapen, i bibeln och ifrån Politiker. För mig får du gärna ha sakliga åsikter i frågor gällande detta. Men jag tycker att du skall veta att dina kategoriseringar drabbar alla de idealister, föräldrar och lärare som lägger i sin själ åt arbetet. Och inte minst barnen som får för sig att de går i en sektskola.
Själv skulle jag vilja framhäva att vår stereotypa, penning och -köpgalna värld är minst lika sekteristisk. Där vi alla är hjärntvättade att tro att vi blir lyckligare av konsumtion. (Som vår tillväxt-ekonomi är uppbyggd på)

Jag vet inte vad du menar med att vi alla skulle vara hjärntvättade av en tro om att bli lyckligare av konsumtion. Det är ett påstående jag inte kan identifiera mig med, och jag kan inte identifiera någon i min omgivning med det heller. Utveckla gärna ditt resonemang, då det är intressant.
Ditt påstående om att idealister, föräldrar och lärare drabbas av att jag informerar om sekten reflekterar bara att sekten lider av sitt eget agerande (då det är det jag återger i det jag skriver). Det där är en form av argumentation jag har stött på flera gånger tidigare från sekten; Övergreppen i sig ser man inte som något problem, men när någon har mage att prata om det, då är det fara å färde!
Om det är så att elever i Waldorfskolor “får för sig” att de går i en sektskola, så är det ju ett stort steg i rätt riktning! Det innebär ju i så fall att de har börjat inhämta information utanför indoktrineringen, vilket är helt fantastiskt (även om jag vet att ni ogillar det å det grövsta)!
När det gäller citat, så är de ju - per definition - lösryckta ur sitt sammanhang. Men du kanske skulle kunna vara snäll och tex förklara hur Steiners rashygieniska texter skulle kunna tolkas som ickerasistiska?!
Sedan kan jag lugna dig med att du inte behöver oroa dig. Enligt en av era främsta pr-människor (Ann-Mari) så anses jag som tragisk av sektens ledare. Därmed behöver du nog inte oroa dig.

Jag bott i Järna mina senaste 15 år, kallar mig inte Antroposof och läser inte Steiner till vardags. Jag har dessutom arbetat i ett flertal antroposofiska institutioner och även i en Waldorfskola under en treårsperiod och känner därmed många personer i antroposofisk miljö. Det har aldrig hänt att jag backat för något som kan tänkas vara sektliknande eller dogmatiskt, och jag har aldrig mött en liknande kritik som du så kategoriskt framhäver.

Att du inte har mött någon “liknande kritik som den jag så kategoriskt framhäver” är bara ett bevis för ditt blundande.
Att du inte kallar dig antroposof förvånar ingen. Med ett fåtal undantag, så finns det väl ingen antroposof som kallar för antroposof?! Eller känner du till någon?
Du skriver att du har arbetat i såväl Waldorfskola som “antroposofiska institutioner”. Om du vill, så får du gärna precisera det.
Jag beklagar att du inte “läser Steiner till vardags”. Om du gjorde det (och nu förutsätter jag att du är minst normalbegåvad), så hade du lämnat sekten för länge sedan!

Alltså det finns så mycket orättvisor, så mycket våld, verkliga sektskolor med barnaga och pennalism bl.a. i Knutby där det närmast verkar vara en metod att aga barn i förebyggande syfte.
Barnhandel, illegal organhandel, gatubarn, fattigdom, svält, klimathot och tusentals verkliga orättvisor. Du kritiserar Waldorf som att det vore värre…
Och, det finns så mycket gott att jobba för.
Hjälpinsamlingar, volontär-arbete, Amnesty, Miljö osv. Du kritiserar Waldorf som att det vore en god gärning…
Jag fattar inte proportionerna här, kan du beskriva det för mig?

Att världen ser för jävlig ut i många delar, det kan vi nog gemensamt skriva under på.
Jag vet inte på vilka grunder du tror dig kunna bedöma mitt engagemang i andra behjärtansvärda frågor, utan att ha någon insikt i detta. Personligen ser jag ingen som helst konflikt i att finnas till hands för människor som råkar ut för övergrepp av Waldorf- och Antroposofisekten. Men jag kan lugna dig med att jag arbetar volontärt även på andra områden.
Visst har du rätt i att det skulle kunna ses som en god gärning att sprida information om Waldorf- och Antroposofisekten. Jag har själv bara inte sett det på det sättet.
Världen är full av misär, elände, svält, farsoter och död. Ändå har du tid över att författa beklagande epistlar till en relativt lyckligt lottad mamma, som om hennes blogg vore värre än all misär, som om ditt mail var en god gärning. Hur många barn såldes under den tiden det tog dig, hur många svalt inte, hur många dog inte? Jag fattar inte proportionerna, kan du beskriva det för mig?

Ditt mail inspirerar mig verkligen att utöka mitt engagemang för Waldorf- och Antroposofisektens offer. Jag kanske kan komma upp i spaltmeter - eller tom spaltkilometer - om jag har tur!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Bajs = Hjärnsubstans!

Bloggat den | February 15, 2010 klockan 11:44 pm | 4 Kommentarer

Brukar du gå omkring och undra vad bajs egentligen är? Nu behöver du inte undra längre, för Waldorf- och Antroposofisektens guru Rudolf Steiner hade svaret - sanningen - (även på det här området) i sin hand redan på sin tid:
Det är hjärnsubstans!

Om detta kan man läsa i Steiners 8:e föredrag:

Den omogna hjärnans avfall passerar genom tarmarna. När det kommer till dess processer, är tarminneållet avgjort lika hjärninnehållet. För  att uttrycka mig grovt, skulle jag säga: Att vad som sprider sig genom hjärnan är en högt avancerad hög med dynga! Hur groteskt det än verkar, så är det här sanningen objektivt sett. Det är inget annat än dyngan, som förvandlad - genom sitt märkliga organiska process till den ädla hjärnmaterian, som där blir basen för jag-utvecklingen.

Rudolf Steiner visar stolt upp sin hjärnsubstans Översättningen till svenska är min, och gjord i all hast. Föredraget finns här i sin helhet (på engelska).
Jag gillar särskilt formuleringen [...] så är det här sanningen, objektivt sett (objectively speaking this is the truth). Det är verkligen Waldorf- och Antroposofisektens sätt att resonera, i ett nötskal. Deras livssyn är sanningen - objektivt sett!

Personligen så är jag övertygad om att Steiner hade fel (även på den här punkten). Jag tror inte att avföring består av hjärnsubstans. Jag är tom övertygad om att det inte förhåller sig så. Däremot kan det mycket väl ha varit så att Steiners hjärnsubstans bestod av bajs!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
Intressant?

Huvudvärk beror på för stark ämnesomsättning alt. för mycket värme i huvudet

Bloggat den | February 15, 2010 klockan 1:19 pm | 7 Kommentarer

Om man känner sig krasslig om inte vill bli frisk genom den beprövade skolmedicinen, så kan jag ju testa alternativa vägar. Här nedan följer några exempel på hur man botar sig inom Waldorf- och Antroposofisekten. Det är inte så att jag på något sätt rekommenderar detta mumbo-jumbo (var och en får använda sitt sunda förnuft - i de fall sådant finns), utan jag vill bara belysa sektens metoder.

Huvudvärk beror ibland på en för stark ämnesomsättning i huvudet (!), och då behöver man stärka densamma i bukområdet, samt “dra ner” aktiviteten från huvudet till benen. Detta låter sig bäst göras genom ett Citronfotbad:
* Fyll en 25-liters trädgårdshink med 37-gradigt vatten,
* Levandegör vattnet genom att röra runt med handen så att det blir en virvel, först åt ena hållet, sedan åt det andra. Håll på några minuter, detta ger vattnet en viss spänst och kan bättre förmedla substansens verkan till människan,
* Dela en ekologiskt (inte biodynamiskt?) odlad citron i två halvor,
* Pressa ur all saft och låt citronhalvorna ligga kvar i vattnet,
* Sätt ned båda fötterna i hinken och täck med en stor handduk för att bevara värmen,
* Var varmt klädd på överkroppen,
* Sitt i 15 min,
* Torka sedan fötter och ben, ta på varma sockor och vila i en varm säng i minst 30 min.
Sådär ja, nu har huvudvärken flugit sin kos!

Vid migrän rekommenderas ett Senapsfotbad:
* Fram med 25-litershinken,
* Vattnet skall nu hålla 38 grader,
* Levandegör vattnet (se ovan), här för att öka vattnets möjligheter att förmedla läkande krafter,
* Rör ut tre rågade msk senapspulver i lite varmt vatten. Låt stå en stund,
* Häll senapssmeten i vattnet,
* Gå tillväga på samma sätt som vid Citronfotbad, men nu skall du sitta 15-20 min (utan att behöva ha något värmande på överkroppen) och måste skölja benen efteråt,
* Vila minst 30 min i en varm säng.
“Senap liksom irriterar igång en värmeprocess i den nedre polen. Huvudvärk är för mycket värme i huvudet. Genom att aktivera värmeprocessen i vaderna, dras den ifrån huvudet och huvudvärken lättar, det blir klarare i huvudet.”
Nu är migränen ett minne blott!

Vid hög feber rekommenderas Citronomslag. Det tar ned febern, avlastar huvudet och ger en lugnare sömn:
* Ta två tunna diskhanddukar eller tygbitar, stora nog att täcka ett varv runt underbenen,
* Dela en citron (här spelar det ingen roll hur den är odlad), och pressa ned saften i 1 l kyligt vatten (det behöver inte levandegöras),
* Doppa handdukarna i citronvattnet och vrid ur ordentligt,
* Lägg handdukarna runt underbenen,
* Lägg ylle ytterst,
* Bytes efter ca 1 tim eller när handdukarna blivit varma/torkat.
OBS, lägg ej citronomslag om den sjuke har frossa eller kalla fötter! Och det händer ju emellanåt att medlemmar i Waldorf- och Antroposofisekten får kalla fötter, så var vaksam!

Vid öroninflammation är det lökomslag som gäller:
* Finhacka en gul lök (det framgår inte om det spelar någon roll hur den är odlad),
* Lägg lökbitarna i mitten på en näsduk (det framgår inte om det gör något om den är använd, eller huruvida den skall vara av tyg eller papper) och vik ihop så att den bildar en liten kudde,
* Värm kudden genom att lägga den på en värmeflaska, ett varmt lock eller ett element (jag gissar att det är vattenelement som avses, och min kunskap om Waldorfsekten säger mig att hela läkeeffekten skulle gå om intet om man gav sig på att värma lökkudden i mikron),
* Lägg lökkudden mot örat och fäst med en mössa som knyts under hakan,
* Ligg med det onda örat mot kudden, så att det håller sig varmt.
Det framgår inte hur lång tid detta tar, men jag skulle gissa på att det inte står på förrän man är frisk.

Ryggskott innebär att jaget har dragit sig ur den delen av kroppen där smärtan uppkommer. För att återfå den försvunna delen av personligheten rekommenderas ett varmt arnikaessensomslag:
* Vik en tunn handduk till A4-storlek,
* Doppa handduken i het arnikalösning och vrid ur,
* Lägg handduken på ryggen och bind fast med en stor yllesjal,
* Ligg i sängen, och ha en värmedyna (helst en värmeflaska i gummi) mellan omslaget och underlaget.
Har man gjort rätt, så bör jaget snart vara intakt!

Du kan läsa mer om Antroposofisektens kvacksalverimetoder i tex Syster Märtas husapotek (ett måste för varje hem!)
Själv skulle jag vilja veta mer om det där med levandegjort vatten. Har det något “släktskap” med virvlat vatten? Blir det olika effekt beroende på vem som levandegör det (såsom det blir med virvlat vatten - det är ju ett hantverk)?
Är levandegjort vatten kanske bara en synonym till virvlat vatten? Kan jag som amatör lära mig att levandegöra vatten på ett bra sätt? Kan Waldorf- och Antroposofisekten ställa upp med skickliga vattenvirvlare när man är sjuk, eller måste vi vanliga dödliga finna oss i ett sämre tillfrisknande?
Exakt vilken konkret skillnad är det mellan ett glas levandegjort/virvlat vatten och ett helt vanligt glas vatten?
Någon som känner sig hugad att svara?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,
Intressant?

Rensa bort snutjävlarna från poliskåren

Bloggat den | February 12, 2010 klockan 10:22 am | 3 Kommentarer

Mitt förtroende för svensk polis har alltid varit stort, och det är alltjämt intakt trots det som har avslöjats om Göran Lindberg. Hans skumma agerande är ju kopplat till honom som person, och inte som representant för rättsväsendet. Sedan borde karln naturligtvis ha förstått att han var/är en sådan representant även när han är privat, men det är en annan diskussion.

Inom alla yrkeskategorier finns det representanter som är mindre lämpliga, och även direkt olämpliga. Det skadar varje bransch, och när dessa olämpliga representanter dyker upp inom polisen är det extra illa (samtidigt som det är bra att deras agerande kommer fram)

I förrgår när Jesper Nilsson var på väg hem från sitt arbete hade han oturen att träffa ett par riktiga stolpskott till poliser i tunnelbanan. Trots att de tvingade honom att radera de bilder och den film han hade tagit med sin mobilkamera - annars skulle de gripa honom för misstänkt narkotikapåverkan! - så lyckades Jesper i efterhand återskapa det som var så viktigt för dessa polismän att få raderat.
Om polismän misstänker att någon är narkotikapåverkad så skall man ta med denne för provtagning, oavsett om denne har fotograferat med sin mobilkamera eller inte. Men här handlade det naturligtvis inte om någon misstanke, utan ett uppenbart hot om maktmissbruk.

Läs Jespers berättelse om händelsen här. Nedan kan du se den film han lyckades återskapa ur sin mobil. Den blev tyvärr lite hackig på ett par ställen, men trots det styrker den Jespers berättelse väldigt tydligt.

Det borde rimligen ligga i polisens intresse är rensa bort sådana här svin från kåren. Jag kan inte tänka mig att någon normal och bra polis (och de är många) vill ha sådana här stolpskott till kollegor.

Update: Nu har Nyheter24 skrivit om händelsen
SvD har visst också skrivit om det
DN också.
Och Aftonbladet.

Andra bloggar om , ,
Intressant?
Andra bloggare som har skrivit om detta: Thomas Tvivlaren, addespropaganda.com, Anders Widén, Arbetarperspektiv, Beas Tankar, Åsikter & Funderingar, Edwertz, emretsson.net, Full Mental Straightjacket, Futuriteter, Juridikbloggen, Kulturbloggen, ODEVETDU!, Peace, Love and Capitalism, Syrrans granne, Söderbergs Take, Tuggarna, Zac’s åsikter på ett fat

Bögblod är minst lika bra som mitt blod

Bloggat den | December 3, 2009 klockan 12:51 am | 7 Kommentarer

Jag är inte blodgivare, och har aldrig varit. Det handlar förstås till stor del om min aversion mot sprutor, men till en början också om att jag inte uppfyllde kraven för att få bli blodgivare. Man måste väga över 50 kg, och det gjorde jag inte under många år.
Nu har jag väl vägt över 50 kg några år, men jag har ändå inte kommit mig för att bli blodgivare. Det får väl förklaras med ovan nämnda ovilja mot att bli stucken, men också ren lättja. Någonstans har jag även burit på irritation över att homosexuella diskrimineras som blodgivare.

En ändring av reglerna är på gång, och då skulle man ju kunna tänka att Socialstyrelsen skulle sluta med sin diskriminering. Men inte, då. Istället väljer de, på sätt och vis, att förtydliga den.
Homosexuella får lämna blod - förutsatt att de inte har knullat på ett år (för heterosexuella gäller en “karens” - de får gärna knulla, men då bara med en och samma partner - på 3 mån när man har en ny sexpartner).
What!?!!
Vilket jävla mumbo jumbo!

Menar Socialstyrelsen att det är en divergens i smittorisken mellan homo- och heterosexuella? Eller är det enbart okunskap och fördomar som ligger bakom?
Och varför duger inte blod från en homosexuell i ett monogamt förhållande, även om han fick sig en rejäl påsättning kvällen innan?
Sådant här gör mig verkligen galen av ilska, och from nu finns bara en enda anledning till att jag inte är blodgivare; Det är en ren solidaritetshandling! Den dagen mina homosexuella vänner tillåts vara blodgivare under samma förutsättningar som andra, då skall jag bli blodgivare. Det har ni mitt ord på!
Jo, jag förväntar mig att ändå få blodtransfusion om behovet skulle uppstå. På samma sätt som jag förväntar mig att mina homosexuella vänner får blodtransfusioner om det blir aktuellt.

Så länge man diskriminerar homosexuella, så ska man fan inte ha mitt blod heller! Basta!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Intressant?

SvD: Även homosexuella män får bli blodgivare
DN: Även bögar får bli blodgivare
Åsiktstorped har skrivit klokt om detta

Waldorfföräldrar har skolplikt på söndagar

Bloggat den | November 16, 2009 klockan 9:37 pm | 4 Kommentarer

I dagarna har familjer med barn på Waldorfsektens skola i Sigtuna fått följande mail:

Till alla familjer på Josefinaskolan

Vårt 20-års-jubileum närmar sig med stormsteg och vi vill från kollegiets sida informera om, och tydliggöra ett par punkter:

1. Söndagen den 22:a november är en obligatorisk skoldag för alla elever på Josefinaskolan. Detta innebär dock inte att klasslärarna har hand om sina klasser, utom de som har på förhand utdelade uppgifter. Klasslärarna har olika åtaganden vilket gör att ni föräldrar behöver finnas med, för att se till att barnen får en fin upplevelse av festdagen.
2. Som en följd av obligatoriet, ges eleverna kompensationsledigt måndagen den 30 november. Kollegiet beslöt att behålla den lediga dagen enligt kalendariet eftersom det innebär en långhelg och många familjer hade planerat för den tidigt.
3. Kollegiet önskar alla hjärtligt välkomna till buffén som står uppdukad från klockan 12.00 till14.00. Därefter tar uppträdanden och andra aktiviteter vid ända fram till klockan 17.00 då den stora finalen äger rum!

Väl mötta alla!

Kollegiet på Josefinaskolan

Ett par innebär, såvitt jag vet, två. Men med Waldorfmatematik blir ett par punkter tre.

Att man inom Waldorfsekten anser sig stå över svensk lag är ju i sig ingen nyhet. Just den här gången utnyttjar man den positionen till att ge eleverna skolplikt en söndag. Och inte bara eleverna - även föräldrarna förväntas närvara, eftersom klasslärarna har annat att göra än att ta hand om sina elever.
De kommer väl vara upptagna med att stampa in rytmen i kroppen, kan man tänka.

När det gäller de uppträdanden och aktiviteter som utlovas, så kan man läsa på Josefinaskolans hemsida:
“Kostnad: Blir vi 30 personer så kostar det 150 kr/person.”
Inte nog med att såväl elever som föräldrar har skolplikt på Josefinaskolan denna söndag - de skall dessutom betala för det!
Det är så mycket Waldorflogik det bara kan bli!

Att det sedan blir just den 30 nov man ger eleverna kompensationsledigt för den närvaropliktiga söndagen, ja det ser ju ut som en direkt tanke.

Andra bloggar om , , , , , , ,
Intressant?

1993 + 20 = 2009

Bloggat den | November 10, 2009 klockan 12:19 pm | 4 Kommentarer

Waldorfsektens skola Josefinaskolan (i Sigtuna) firar, enl sin hemsida 20-årsjubileum den 22/11.
Jag vet inte om det handlar om att de är ovanligt ivriga, eller om det bara är så att de inte kan räkna, men Stiftelsen Josefinaskolans första verksamhetsår var 1993.
Och dessa människor har tagit som sin uppgift att bla lära barn räkna…

Vid nämnda jubileum kommer Kefas Berlin från den tungomålsylande kören Teater Slava att hålla workshop, för att sedan avsluta det hela med ett festivalkörframträdande.

Genom att springa in sångerna i kroppen, stampa oss genom olika rytmer och genom grundande fysiska övningar hitta urkraften i rösten och glädjen i gemenskapen.
Citat från Teater Slavas hemsida

I Stiftelsen Josefinaskolans stadgar kan man bla läsa:

Stiftelsen får lämna ekonomiska bidrag eller lån för följande ändamål, nämligen vård och fostran av barn, undervisning och utbildning, vetenskaplig forskning samt konstnärlig verksamhet. I första hand bör bidrag av nämnda slag avse understöd av verksamhet vilken liksom stiftelsens verksamhet har sin grund i Rudolf Steiners antroposofi.
Det skulle vara intressant att veta om man har lämnat några ekonomiska bidrag till vetenskaplig forskning, inte minst då bidragetstagarens verksamhet bör ha sin grund i Rudolf Steiners antroposofi…

Om i revisionsberättelsen föreslås att stiftelserådet beviljas ansvarsfrihet, skall sådan anses beviljad.
Om de av stiftelserådet utsedda revisorerna föreslår ansvarsfrihet, så kan man alltså inte opponera mot detta. Det är ett förfaringssätt som jag inte har sett någonstans i demokratiska föreningar.
Men inom Waldorfsekten är det fullt gångbart.

Denna stiftelse skall ej vara underkastad tillsyn enligt lagen av den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser.
Nej, det där med insyn/tillsyn är ingenting som Waldorfsekten står pall för.

Om du vill läsa Stiftelsen Josefinaskolans stadgar i sin helhet, så går dessa att beställa från Länsstyrelsen i Stockholms län. Stiftelsen Josefinaskolans org.nr är 814800-7258

Andra bloggar om , , , , , , ,
Intressant?

Jag fortsätter stolt att vara en olämplig morsa

Bloggat den | November 7, 2009 klockan 12:13 pm | 34 Kommentarer

Jag har fått en hel del kommentarer på mitt inlägg Exakt VAD tror hänga-ut-förespråkarna att de skall uppnå? Det är glädjande, inte minst då jag tror på en levande debatt.
Då jag anser ämnet vara väldigt viktigt, väljer jag att reflektera över kommentarerna (de som jag inte redan har besvarat) här i ett nytt inlägg istället för att bara kommentera.

@Jenny @Martina @Lotta Tack för era kommentarer.
Naturligtvis skulle jag bli fullständigt förkrossad om något av mina barn råkade ut för övergrepp (det har för övrigt redan hänt - när de gick på Waldorfsektens skola här i Uppsala).
Jag skulle också fyllas av primitiva tankar och känslor.

Men - det är där förnuftet (och den ev) intelligensen måste få ta vid! Om jag tror på demokrati och rättsstatens funktion (vilket jag gör!), så måste jag låta det förbli just tankar och känslor. Jag måste vara större än så, och ställa mig över detta.

Det är stor risk att uthängning av pedofiler bla skulle leda till en falsk säkerhet. Jag menar; Det skulle ju bara vara de dömda (och kanske “bara utpekade”?) pedofilerna ni kände till. Ni skulle ju inte ha den blekaste aning om alla de som “verkar i lönndom” - vilket tyvärr är de flesta.
De allra flesta pedofiler verkar inom hemmets väggar.

Jenny skriver att hon skulle ringa polisen om hon såg en dömd pedofil gå nära lekplatsen där det inte finns föräldrar.
Om jag ser en person i anslutning till en lekplats, och denne inte hade en uppenbar koppling till något av barnen, då skulle jag hålla ett vakande öga åt det hållet. Oavsett om jag visste personen ifråga vad dömd för pedofili eller ej. Det kan ju lika gärna (eller kanske ännu mer troligt) handla om en icke dömd pedofil.
Och mest av allt skulle jag nog fråga mig; Var är barnens föräldrar?

Det är förresten “lustigt” att kommentatorerna reflekterar över hur de skulle reagera om deras dotter blev utsatt. De tror tydligen att söner inte kan bli utsatta? Det stärker min uppfattning om att deras resonemang grundar sig i ren okunskap.

Lotta tycker att jag är skönt naiv när jag skriver att de som blivit dömda sitter inlåsta.
De som blivit dömda sitter inlåsta  tills de anses vara färdigbehandlade. Om psykiskt sjuka (pedofiler eller andra) släpps ut innan de är färdigbehandlade, så är det psykiatrin vi skall ifrågasätta. Om det gör mig skönt naiv, så är jag gärna skönt naiv.
Det står var och en fritt att lobba för sina åsikter.
Lotta snöar även in på var pedofilerna skulle offentliggöras. Inte där de bott tidigare utan där de senare väljer att bosätta sig, menar hon.
Internet, säger jag. Lotta, välkommen till verkligheten.

@Johanna Tack för din kommentar.
Kul att du har förstått vad det handlar om.
Du skriver en väldigt viktig sak, nämligen Bor du granne med en dömd pedofil så är risken ändå större att ens barn blir utsatt av någon i familjen/släkten. Detta faktum verkar ha gått hänga-ut-ivrarna helt förbi.

@Lisa Tack för din kommentar.
Om någon/några anser mig vara en dålig förälder, utifrån det faktum att jag tror på demokrati och anser att brottsbekämpning och bestraffning skall ske utifrån rättssamhällets premisser, ja då fortsätter jag stolt och med högburet huvud att vara en dålig förälder!

@Tomas Tack för din kommentar.
Det förvånar mig inte att hänga-ut-förespråkarna inte har lyckats leverera några hållbara argument. Jag ska ta mig en titt på Facebooksidan som du länkar till, när jag får tillfälle.

Att straffen för pedofili är låga är jag den första att skriva under på!
Om man anser att straffskalan bör förändras, så är envar i sin fulla rätt att jobba i den riktningen. Jag gör vad jag kan.
Om man anser att det krävs medborgargarden och anarki för att komma tillrätta med problematiken, så är man naturligtvis i sin fulla rätt till det.
Jag delar dock inte den uppfattningen.

Och om vi skall hänga ut pedofiler, vad är då nästa steg? Skall vi kanske acceptera uthängning av aidssmittade?
Jag menar, så att man vet vilka man skall undvika att ha sex med?

Andra bloggar om , , , , ,
Intressant?

Exakt VAD tror hänga-ut-förespråkarna att de skall uppnå?

Bloggat den | November 4, 2009 klockan 6:44 pm | 22 Kommentarer

På Facebook finns en grupp som heter Visa pedofilers identitet - vi som vill skydda våra barn! och jag fick förslag om att gå med i denna grupp.
Jag blir förbannad, och snudd på förolämpad, över att få ett sådant förslag.

Jag förstår inte ens hur man tänker när man startar en sådan grupp.

Om jag nu skulle få veta att Kalle Karlsson på Storgatan är dömd för pedofili, exakt vad skall jag göra med den informationen? Skall jag printa ut hans personuppgifter och foto, och gå omkring med i fickan? Och om jag skulle råka möta Kalle Karlsson, vad skall jag göra då? Peka finger? Spotta på honom? Stena honom?
Skall jag samla mina barn och visa dem bilden på Kalle Karlsson? Skrämma upp dem riktigt ordentligt? Tala om för dem att de inte får gå längre än en radie på 20 meter från ytterdörren, för hemska Kalle Karlsson kanske kan dyka upp?

Allvarligt talat!

Om Kalle Karlsson har blivit dömd, så sitter han antagligen inlåst. Och när han kommer ut igen, hur troligt är det att han skulle flytta tillbaka till sin gamla adress då? Skulle det ens vara möjligt för honom att göra det?
Och vad har det då tjänat till att jag har gått omkring med Kalles personuppgifter och foto i fickan, och att jag skrämt upp barnen så att de inte ens vågar gå ut och hämta posten?
Dessutom; Sverige är en rättsstat, vilket bla innebär att man anses fri när man har sonat sitt brott. Det må vara ett hur jävla avskyvärt brott som helst, men det berättigar inte till någon slags medborgargardesmentalitet.

Om man är missnöjd med vårt juridiska skick, så är man naturligtvis i sin fulla rätt att arbeta för en förändring. Rent spontant känns väl SD då som en lämplig väg att gå i det här fallet.
Jag är visserligen en förespråkare för civil olydnad - under förutsättning att man är fullständigt införstådd med att ta det straff det aktuella brottet kan medföra. Undrar om gruppmedlemmarna på Facebook (och andra hänga-ut-förespråkare) är det?

Naturligtvis gör jag som mamma allt som står i min makt för att skydda mina barn (oavsett vad hotet månne vara). Men om man tror att man skyddar sina barn genom att varna/skrämma dem för utpekade/dömda pedofiler, då har man misslyckats ganska radikalt i sitt föräldrartänk.
Att göra barnen medvetna om faror handlar inte om att peka ut pedofiler. Det handlar om något mycket bredare. Och något som måste börja långt tidigare än när man får vetskap om att det finns en misstänkt/dömd pedofil i gannskapet.

Exakt vad är det hänga-ut-förespråkarna tänker att de skall uppnå genom sitt agerande? Tror man att det skulle fungera preventivt på andra pedofiler, eller handlar det enbart om repressalietänkande à la anarkistiskt medborgargarde?
Det vore intressant att få ta del av argumentation runt detta.

När det gäller Facebook-gruppens namn, så undrar jag; Vill jag implicit inte skydda mina barn, om jag inte går med i gruppen?

Andra bloggar om , , , , ,
Intressant?

Offentlighet och yttrandefrihet är inte kul om man inte vill att sanningen skall komma fram

Bloggat den | October 28, 2009 klockan 3:41 pm | 2 Kommentarer

Att Antroposofi- och Waldorfsekten inte hyllar offentlighet och yttrandefrihet är ingen kioskvältare.
Jag konstaterar att det kommer gnisslas en hel del tänder i sektens alla led, inom en överskådlig framtid.

Andra bloggar om , , , , , , ,

Antroposofi- och Waldorfsektens förmögenhet

Bloggat den | October 26, 2009 klockan 11:38 pm | 6 Kommentarer

Med posten idag: Filmen En skola på dvd.
Jag har fått indikationer om att Antroposofi- och Waldorfsekten lägger ganska mycket krut på att stoppa filmens spridning. Själv tänker jag göra mitt bästa i motsatt riktning; Dra mitt strå till stacken för att filmen skall spridas!

Apropå Antroposofi- och Waldorfsekten;
Zooey har gjort ett fantastiskt arbete och sammanställt en förteckning över sektens förmögenheter. Förteckningen är visserligen (ännu) inte komplett, men den ger en fingervisning om hur finanserna ser ut.
Förteckningen toppas (förmögenhetsmässigt) just nu av Vidarstiftelsen, vars förmögenhet är 491.568.570 kr. I det närmaste en halv miljard, alltså.

De av sektens stiftelser som finns i Uppsala och är med på förteckningen är
Stiftelsen Uppsala Waldorffastigheter: 16.130.855 kr
Stiftelsen Uppsala Waldorfskola: 1.453.078 kr
Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasium: 408.494 kr
Uppsala Waldorfstiftelse: 300.838 kr
Jag kan inte avstå från att slänga in Josefinaskolan i Sigtuna också
Stiftelsen Josefinaskolan: 3.792.947 kr

To be continued.

Andra bloggar om , , , , , ,
Intressant?

Skall män kunna tvingas lämna ifrån sig spermier mot sin vilja?

Bloggat den | July 24, 2009 klockan 12:26 am | 2 Kommentarer

I delstaten Ohio har man lagt fram ett lagförslag som säger att (blivande) pappor skall kunna förhindra abort.
Det tillhör inte det mest skarpa jag har läst.

Hur resonerar man sig fram till ett sådant förslag? Inte ens de mest ihärdiga abortmotståndarna kan väl tro att det skulle vara praktiskt genomförbart.
En förslagen man som väldigt gärna vill ha barn, och som lever tillsammans med en kvinna som inte vill, skulle ju kunna påstå sig använda kondom utan att göra det/se till att kondomen spricker. Sedan är det bara att neka kvinnan att göra abort.
Om man skall kunna tvinga en kvinna att bli mamma, så måste man rimligen också kunna tvinga en man att bli pappa. Låt säga att kvinnan i ett förhållande vill ha barn, medan mannen inte vill. Då bör han rimligen på laglig väg kunna tvingas att ställa upp med sina spermier ändå.

Nej, naturligtvis är det lika orimligt att tvinga en man att lämna ifrån sig spermier, som det vore att ge honom makt över en kvinnas kropp.

Om jag levde i ett samhälle där min partner kunde förbjuda mig att göra abort, så skulle jag naturligtvis ändå göra det. Ett alternativ vore att säga att jag har haft flera olika sexpartners, och omöjligt kan veta vem av dem som är pappan. Jag kanske inte ens känner till namnet på några av dem.
Ett annat alternativ vore ju att be en killkompis ställa upp och säga att han är pappan, och be honom skriva ett aborttillstånd.

Den biologiska skilladen mellan män och kvinnor när det gäller barnafödande går aldrig att lagstifta bort. Jag håller med om att den är förbannat orättvis, men vi kan fortfarande inte göra något åt det.
Det är både skrämmande och osmakligt att lägga fram lagförslag som skall ge mannen rätt att bestämma över kvinnans kropp.

Den biologiska skillnaden gör att män kan bli pappor mot sin vilja, och det är inte rättvist. Men istället för att försöka ge män makt över kvinnors kroppar, så vore det bättre med en lagstiftning som gör det möjligt för män att avsäga sig faderskapet. Som någon form av bortadoption, alltså. Och det skall vara lika oåterkalleligt som en abort är.

Andra bloggar om , , ,
Intressant?
Aftonbladet 1, Aftonbladet 2

Onanera mera!

Bloggat den | July 13, 2009 klockan 11:55 am | 1 Kommentar

Jag har alltid uppmanat mina barn att utforska sina kroppar på egen hand. Det har aldrig varit någon hemlighet hur barn blir till, och de vet att vuxna har sex med varandra även om syftet inte alltid är att skaffa barn. Den dagen det blir aktuellt, så vet de var det finns kondomer. De behöver inte fråga, utan det är bara att ta för sig.

Daily Mail rapporterar att Storbritanniens hälsovårdsmyndigheter (föredömligt, enl mig) nu går ut med en broschyr till elever, lärare, fritidspersonal och föräldrar, och informerar om barns och ungdomars sexualitet. Broschyren är ett steg i rätt riktning bort från den skuldbeläggande och förlegade händerna-på-täcket-mentaliteten.

Aftonbladet vrider till rubriksättningen lite, och skriver Sexråden till skolbarn skakar Storbritannien. Bortsett från att några pedofiler ev gör ett förhoppningsfullt feltänk, så lär det stå klart för alla att det inte handlar om råd till barn i småskoleåldern, utan råd till ungdomar.
Därmed inte sagt att det skulle vara fel att yngre barn onanerar. Som alla väl vet, så har även små barn en sexualitet (som dock inte har några paralleller till vuxenlivets sexualitet).

Broschyren informerar om att orgasmer minskar risken för bla hjärtsjukdomar, och uppmanar ungdomarna att ha sex eller onanera några gånger i veckan.
Det är nog ett av de bästa och viktigaste råd vi kan ge våra ungdomar.

Barn och ungdomar har ägnat sig åt onani långt innan den här broschyren distribuerades. Ja, det är faktiskt något som har förekommit i alla tider. Det är verkligen på  tiden att vi en gång för alla tar död på de mossiga myterna om att det skulle vara skadligt, ohälsosamt, fult och skamligt. Säg som det är; det är bra, nyttigt, hälsosamt och trevligt!
Det är en självklarhet att vi måste lära våra barn att ta ansvar för sin sexualitet, och därmed makten över sina kroppar.
Onanera mera!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Intressant?

Lögnen är fortfarande sann

Bloggat den | July 7, 2009 klockan 11:31 pm | 2 Kommentarer

För knappt ett år sedan fick jag upp ögonen för Monica Antonsson, och den bok hon höll på att skriva. I Mia - Sanningen om Gömda drog hon ned brallorna rejält på Liza Marklund, genom att avslöja att den “sanna” boken Gömda inte var något annat än en lögn. Även de mest hängivna Marklund-fans måste sätta på sig extremt stora skygglappar för att inte se detta (och jag tror inte de lyckas ens då, men de kan ju fortsätta hoppas och förneka).

Debatten som följde var oerhört intressant som fenomen. Media visade sitt fula ansikte, och det blev pinsamt tydligt att det var viktigare att hålla kompisar om ryggen än att avslöja den lögn som hade kommit att bli Marklunds räkmacka.
Jag har väl aldrig sett kvällspressen som några sanningens budbärare, men någonstans har jag ändå trott att grundstommen i det som skrivs är sant. Den villfarelsen blev jag av med, i samband med Gömda-debatten.
Någon av kvällstidningarna sålde “bevis” för att Mias lögner skulle vara sanna. Hade de bemödat sig med att kolla upp dokumenten, så hade de upptäckt att ett (kanske fler?) av dokumenten var en förfalskning. Men de jobbade efter devisen Kolla aldrig upp en bra story… och valde att istället stå där med skammen (utan att låtsas om det).
Medias agerande gick mest ut på att rädda Marklunds skinn, istället för att rapportera om det avslöjande som visade att hon hade byggt sin karriär på en mytomans oemotsagda lögner.

Själv fick jag ta emot grova och allvarliga hot mot både mig och mina barn, när jag deltog i debatten. Nu ser jag att Ingrid Carlqvist har utsatts för ännu en förtalskampanj. Vad är det med folk!?
Jag kan inte undgå att dra paralleller till Waldorftomtar och Antroposmurfer; När någon avslöjar en obekväm sanning så väljer man att “skjuta budbäraren” istället för att se till/ta itu med problematiken.

Marklund, Piratförlaget och stora delar av mediaeliten försökte i stor utsträckning att tiga ihjäl sanningen. Men det hindrade inte Bibliotekstjänst från att omklassificera böckerna från fakta till roman.
(Jag undrar fortfarande varför Marklund, som plötsligt gick ut och sa att boken var en roman, aldrig hade klagat under alla de år som boken varit felklassificerad som fakta.)

Hos Piratförlaget är Gömda fortfarande baserad på en sann historia. Att Antonsson har avslöjat lögnerna, och att det som beskrivs i Gömda tillbakavisas av inblandade myndighetspersoner och övriga närvarande är inte nog för att Piratförlaget skall ändra på hemsidan eller ta bort bokens falska undertitel.
Det är oerhört generande. För Piratförlagt.

Medborgare X har mailat till Piratförlaget om detta, och flera bloggare har följt hans/hennes exempel. Jag vet inte om jag tror att Piratförlaget gör några ändringar utifrån att de blir mailbombade. Det är nog mer troligt att de agerar som de gjorde när besvikna läsare skickade tillbaka Gömda; de påstod att de bara hade fått 3-4 böcker i retur. (Det är ju lite komiskt i sig, eftersom jag personligen känner fler än så som har skickat tillbaka böcker, och jag tror inte att jag känner alla som har gjort det).
Jag menar inte att det är fel att maila Piratförlaget, absolut inte. Men jag tror att det är mer effektivt att tex skriva om det på nätet.

Den enda rimliga förklaringen jag kan se till att Piratförlaget inte gör de ändringar de rimligen borde göra, är att de utåt vill demonstrera att de är fullständigt oberörda av Antonssons avslöjanden. En maktdemonstration förblindad av storhetsvansinne, helt enkelt.
Att detta får dem att framstå som smått imbecilla väljer de att inte låtsas om. Eller så förstår de det inte, helt enkelt.

Andra som har skrivit om detta: Medborgare X, Monica Antonsson, Jerry, Maukonen
Andra bloggar om Monica Antonsson, Piratförlaget, Mia Eriksson, Mia – sanningen om Gömda, Liza Marklund, Gömda, Gömdaskandalen Intressant?

Monica Antonsson har blivit intervjuad av Nyhetsverket.

Lite Waldorf

Bloggat den | June 30, 2009 klockan 11:29 am | 5 Kommentarer

Jag skriver inte så mycket om Waldorf här, men jag jobbar desto mer med det. Det ramlar fortfarande in mail från “nya” människor (fd elever, förtvivlade föräldrar, elever som vill bort från Waldorf, bedrövade (icke-antroposofiska) anställda, fd anställda osv), som alla berättar “samma historia”, trots att deras erfarenheter kommer från vitt spridda Waldorfskolor.

Det både värmer och gör mig ledsen att ta del av alla dessa berättelser. Det värmer att få förtroendet att lyssna. Det gör mig ledsen att så många barn far illa. Det gör mig förtvivlad att se föräldrars och barns kamp att ta sig bort från Waldorfskolor (det är ofta inte så lätt att “bara” sluta, utan många andra aspekter måste samtidigt lösas och falla på plats, såsom tex boende och social miljö).

Jag försöker, efter bästa förmåga, täcka upp de flesta aspekterna i mitt skrivande. Ledd av den senaste tidens mailskörd har arbetet just nu kommit att handla om några specifika områden, och jag skulle gärna vilja komma i kontakt med fler som har erfarenhet av dessa;

1/ Överbetygsättning
Det är ingen hemlighet att Waldorfelever överbetygsätts, och därmed ofta får stora svårigheter när de går vidare till andra studier. Jag har kontakt med ett par lärare som har tagit emot Waldorfelever med bra betyg (på papperet), men som sedan har visat sig ha fundamentala kunskapsbrister på tom rent basala områden. Om fler lärare med dessa erfarenheter vill berätta, så är jag idel öra.
Och om du som elev vill berätta om erfarenheter runt detta, så är du naturligtvis också välkommen att höra av dig.

2/ Falskanmälningar
Det verkar vara mer regel än undantag att man som kritiker/avhoppare blir utsatt för falskanmälningar av olika slag. Den ena mer fantasifull än den andra. Om du som drabbad vill och orkar berätta, så hör gärna av dig.

3/ Hot och förföljelse
De som vågar kritisera Waldorfskolor utsätts undantagslöst (? det kanske finns något undantagsfall jag inte känner till) för hot och förföljelse av olika slag.
Förtal, ryktesspridning, mordhot, trakasserier osv. Det är populärt att hota med rättsliga åtgärder när man berättar om övergrepp/ uttrycker kritik på tex olika internetfora (det är väl lättare än att bemöta kritiken).
Du som vill och orkar berätta om dessa erfarenheter får gärna höra av dig.

Jag vill återigen betona att aldrig någonsin avslöjar identiteten på de som kontaktar mig. Här kan man alltså känna sig trygg, oavsett vad man berättar.

För drygt ett halvår sedan publicerade jag en efterlysning från ett par utsatta familjer på Uppsala Waldorfskola. De var på gång att starta ett skyddat forum, där kritiker skulle kunna stötta varandra. Pga tekniska problem blev det inte något forum, men jag vet att man jobbar på att försöka lösa det. Jag vet också att minst två (ev tre) familjer har tillkommit i “kritikergruppen” och det är bra.
En av familjerna som tog initiativet till uppropet har lyckats få bort sina barn från Waldorfsektens skola, och det glädjer mig naturligtvis mycket. Jag har följt dem lite på avstånd, och vet att barnens rehabilitering går bra, även om de har en bit kvar innan de är “normaliserade”. Men de njuter i fulla drag av sin frihet, och det är en fröjd att se.

Mail:
Mail
Sms:
Sms

Andra bloggar om , , , , , ,
Intressant?

Klart man blev arg på negrerna när deras negerförband skrämde upp och våldtog landsortsbefolkningen…

Bloggat den | June 14, 2009 klockan 11:01 pm | 4 Kommentarer

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen; De bästa argumenten mot Waldorf/antroposofi är deras egna. Deras argument och flumsvammel får vilken normalbegåvad människa som helst att ta sin mats ur skolan.

Kära Zooey tipsade mig om en Antroposofisk frågelåda, där antroposofen “Kristoffer” svarar på frågor. Det var riktigt underhållande, och jag har fått mig många hjärtliga skratt.

Fråga: Spelar det någon roll om vattnet virvlas för hand eller maskinellt?
Svar: Givetvis. På samma sätt som det spelar roll om vin, ost eller andra högkvalitativa konsthantverksprodukter är gjorda manuellt eller maskinellt. Principen är samma: maskinellt virvlat vatten blir genomsnittligt (förutsatt att det är rätt gjort, givetvis) medan manuellt virvlat vatten har ett bredare spektrum, från mycket sämre till mycket bättre.
Fråga: “Bättre” i vilka mätbara egenskaper?
Svar: Diverse mätbara egenskaper - beroende på vilka mätmetoder man använder, t ex kristallisations- eller stigbildstester, spektralanalys etc - men poängen med att jämföra med vin- och osttillverkning är givetvis att poängtera att det i slutänden handlar om egenskaper som måste bedömas av erfarna bedömare, inte av mätinstrument. Sedan kan man väl kalla konsten att b edöma kvalitet på ost och vin “ovetenskaplig”, om man vill ha ett riktigt snävt vetenskapsbegrepp, men då faller ju det mesta i livet bort. Vi lever ju inte bara av sådant som med dagens vedertagna metoder kan mätas, vägas och räknas. Och ändå existerar sådant, rent objektivt. Precis som exempelvis en tanke, en känsla eller en impuls till handling har en objektiv existens utan att fördenskull vara materiell.
Fråga: Klarar en erfaren bedömare att bedöma det virvlade vattnets kvalitet även i en dubbelblind studie?
Svar: Nej, generellt inte. Man använder därför inte denna metod.

Sedan fortsätter han snurra in sig i sina motsägelsefulla argument. Tomater som har vattnats med virvlat vatten blir så fantastiskt mycket bättre och godare, så alla kan känna smakskillnaden - ändå går det inte att blindtesta.
Ja, det är logik som bara anstår Waldorfsekten och antroposmurferna.

Steiners och Antroposofins rasism försöker han bla bortförklara så här;
De var alla lite arga på negrer just då (1922, typ) eftersom fransmännen under kriget hade satt in speciella “negerförband” från kolonierna, som skrämde upp landsortsbefolkningen (och våldtog valda delar av den).

Efter förfrågningar om källhänvisningar svarar han
Att förse allt jag säger med källhänvisningar har jag helt enkelt inte tid till, dessutom bygger det mesta av det jag säger på decenniers praktiskt och teoretiskt arbete, inte på akademisk textbearbetning.
Jag tror faktiskt inte att karln själv fattar att han här medger att antroposofi inte har någon som helst koppling till vetenskap. Eller som Zooey uttryckte det;  Hela diskussionen är en oavsiktlig bekännelse av just det faktumet att den kopplingen är obefintlig.

Denne “Kristoffer” försöker förresten trycka in ordet vetenskap så ofta han bara kan. Till slut var det någon som frågade
Vet du ens vad vetenskap är förutom ett ord som du använder felaktigt hela tiden?
Naturligtvis kom inget svar på den frågan. Han svarar fö inte på frågor som tydliggör motsägelser och sektens flummeri, utan väljer att betrakta det som “oseriösa frågor” (vilket han inte svarar på).
Inom Waldorfsekten svänger man sig ofta av kontradiktionen andevetenskap. Sug på den!

När jag ändå är inne på Waldorfsekten, så tänkte jag passa på att tipsa om bra ställen man kan vända sig till om man som blivande avhoppare/nyavhoppad känner att man behöver stöd:
Plans - People for Legal And Nonsecterian Schools
FRI - Föreningen Rädda Individen
Föreningen Vetenskap och Folkbildning
Humanisterna
ROS - Råd Om Sekter

Litteraturtips:
* Manipulering pågår
ISBN10: 9170400296 ISBN13: 9789170400292
Antologi
* Sektbarn - ett  reportage om de utvalda för paradiset
ISBN10: 9100106976 ISBN13: 9789100106973
av Charlotte Essén
* Internatet
978-91-633-0785-0
av Nina Cernold
* Om det så skulle kosta mig livet
ISBN 9173870137 / 91-7387-013-7
av Margaretha Sturesson
* Escape
ISBN10: 0767927567 ISBN13: 9780767927567
av Carolyn Jessop
* Sekten: En sann historia
ISBN10: 9150106686 ISBN13: 9789150106688
av Peter Pohl
* Väg utan skäl
ISBN 91-87940-01-9
av Lotta Danielsson
* Då gråter änglarna
ISBN10: 9177156951 ISBN13: 9789177156956
av “Marianne” och Unni Wenche Tandberg
* Att leka med elden - sekternas värld
ISBN 9170553157 / 91-7055-315-7
av Karl-Erik Nylund
* Sekter & Hemliga sällskap
ISBN 978-91-552-3496-6
av Claes Svahn

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
Intressant?

Gud finns nog inte

Bloggat den | June 9, 2009 klockan 2:59 pm | 1 Kommentar

Lovad vare du, Herre, vår Gud, världens konung, som icke skapat mig till kvinna
Ur den judiska morgonbönen för pojkar

Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde, Gud givit somliga framför andra… därför skola ock de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt, därför att Gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem, men om de då lyder ede, så söken ej sak med dem!
Koranen 4:38

Från en kvinna leder synden sitt ursprung, och för hennes skull måste vi alla dö.
Bibeln (Syr 25:24)

- - - - -

I mars 2009 antog FNs råd för mänskliga rättigheter en resolution som fördömer kritik av religioner. Den antogs på initiativ av en grupp muslimska länder. I resolutionen står bla”Förtal av religioner är en allvarlig förolämpning som kan leda till minskad religionsfrihet och religiöst våld”.

Humanisterna och tvåhundra andra ideella organisationer har protesterat mot resolutionen, eftersom vi menar att den begränsar yttrandefriheten.

I Sverige finns omkring 70 skattefinansierade religiösa friskolor. Detta trots att skolornas undervisning enl läroplanen inte får utgå från att en enskild religion är mer sann än någon annan.

Att sådana friskolor ändå tillåts beror på att Sverige samtidigt tolkar Europakonventionen på så sätt att föräldrar har rätt att sätta sina barn i skolor som undervisar enl deras egen religiösa eller filosofiska övertygelse.
Europakonventionen kan dock tolkas annorlunda. Sverige har dessutom förbundit sig att följa FNs Barnkonvention, som innebär att barn har rätt att slippa religiös indoktrinering.

Sverige fick nyligen en äktenskapslag som är könsneutral, vilket innebär att makarna nu får vara av samma kön. Hur det blir i praktiken återstår att se, eftersom Svenska kyrkans präster fortfarande har rätt att säga nej till vigsel av samkönade par.

I andra fall kan den som har ett statligt uppdrag inte själv välja om lagen skall följas.
Sydafrika införde könsneutrala äktenskap 2006 med motiveringen “Vi har haft nog med apartheid i detta land”.

Homosexualitet är förbjuden i omkring 40 länder. I sju länder kan homosexuella handlingar bestraffas med döden.

Det finns ett tydligt samband mellan ett samhälles grad av religiositet och inställningen till homosexualitet. Länder som är långt sekulariserade har högre grad av frihet och acceptans av homosexuella. I länder som styrs av djupt religiösa människor är det tvärtom.

I många av världens länder är abortlagarna mycket stränga, vilket ofta har ett samband med religion. Ungefär 70 länder har antingen förbjudit abort helt, eller tillåter det endast då kvinnans liv är i fara. Rätten att göra abort är också starkt begränsad i flera europeiska länder, där lagarna är betydligt hårdare än i Sverige.
Varje år dör fler än 70.000 kvinnor i sviterna av illegala, osäkra aborter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,
Intressant?

Viktigt TV-inslag

Bloggat den | May 19, 2009 klockan 11:59 pm | Inga kommentarer än

Idag hade SVT Gävledala ett inslag om Sisyphos, som driver fem behandlingshem där barn och ungdomar utsätts för övergrepp och kränkande behandlingar. Socialstyrelsen riktar allvarlig kritik mot Sisyphos på elva punkter.

Efter inslaget hade man en studiointervju med vackra och kloka Nina Cernold. Hon har visserligen inte arbetat hos Sisyphos, men väl som lärare på Dormsjöskolan (ett av Antroposmurfernas “behandlingshem”). I sin bok Internatet har hon berättat om (en del av) de övergrepp och kränkningar som förekommer där.

Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen; Köp och läs Internatet.
Det är ingen vädjan, det är en order!

Tro mig, mina vänner - Det här är bara början..!

Andra bloggar om , , , , , , , ,

Karins stulna liv

Bloggat den | May 19, 2009 klockan 10:13 am | 2 Kommentarer

Karins liv har varit omänskligt tufft de senaste 15 åren. Tuffare än de flesta andra antagligen skulle klara av, utan att falla in i drogmissbruk, psykos eller kanske tom självmord. Det har inte Karin gjort, och på många sätt har det varit till hennes nackdel.

Jag varken kan eller vill gå in på vad det var som stjälpte Karins liv, men det handlar om en mycket konkret händelse (eller rättare sagt; ett mycket konkret händelseförlopp). För enkelhetens skull väljer jag att här kalla det för en extremt avancerad form av vuxenmobbing.
Karins liv slogs i spillror, såväl bildligt som bokstavligt talat. Hon drabbades av omfattande ptsd och förlamades, inte bara till handlingskraft, utan periodvis även fysiskt. Ekonomin var i total ruin, och Karin stod på bar backe.
Från socialtjänsten fick hon inte någon hjälp “eftersom hon inte hade några sociala problem” - hon missbrukade inte, och kunde dessutom tala för sig (jag har tagit del av beslutet).
Karin kunde inte ha den kontakt med sjukvården hon önskade och behövde, eftersom hon inte hade råd att betala läkarbesöken. Pengarna räckte ju inte ens till mat. Ändå har hon under årens lopp gjort tappra försök att få en långvarig läkarkontakt, men det har egentligen aldrig lyckats.

I början ville Karin inte erkänna ens för sig själv att hennes dåliga mående berodde på det sociala övergrepp hon hade blivit utsatt för. Hon kunde helt enkelt inte förlika sig med att övergreppet kostat henne så mycket.
Vid ett läkarbesök (där jag var med som stöd) försökte Karin förklara för läkaren hur hon mådde, och hur det handikappade henne socialt.
- Allt det här beror på att din pappa utsatte dig för sexuella övergrepp när du var liten sa den kvinnliga psykiatrikern.
Både jag och Karin bara stirrade, och sedan började Karin protestera högljutt. Det bet inte på psykiatrikern, som hade bestämt sig; Efter att ha hört Karin prata i ca 5 minuter (och därmed inte hunnit nämna ens en bråkdel) om hur hon mådde hade psykiatrikern bestämt att Karin var ett incestoffer. Ingenting Karin sa kunde på psykiatrikern att ändra sig. Med sin yrkeslegitimation i fickan hade hon patent på sanningen.
Sedan den dagen står det i Karins journal att hon har blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa.

Detta knäckte Karin om möjligt ännu mer, och hon kunde inte fortsätta med denna läkarkontakt.
Med tanke på att Karin vid den här tiden inte var mogen att medge att hon skadats så svårt av de sociala övergrepp hon blivit utsatt för, så kan man inte belasta psykiatrikern för att hon inte kunde gissa sig till det. Men att så lättvindigt (5 min efter att hon hade träffat Karin för första gången) slå fast en sådan grov anklagelse, det kan knappast vara synonymt med god kompetens. Frågan är om det ens kan vara tillåtet att göra så.

Under åren har Karin tynat bort mer och mer på det sociala planet. Hon, som tidigare var en utåtriktad och glad människa, drar sig undan. Hon öppnar inte dörren och svarar inte i telefonen om hon inte vet vem som söker henne. Periodvis kan hon inte gå ut. Andra perioder har hon svårt att vara hemma, av rädsla för att det skall komma delgivningsmän och kräva henne på pengar. Pengar som hon inte har.

Pengarna räcker inte ens till mat, och all den energi hon kan uppbringa går åt till att låna pengar av släktingar och vänner. Eftersom socialtjänsten inte beviljar henne något bistånd (och nej, hon har inga “dolda tillgångar” - hon har ingenting längre) så har hon genom åren dragit på sig skulder som idag ligger på över en miljon.

Några av vännerna har genom årens lopp valt bort Karin. Inte för att de inte tycker om henne eller inte trivs i hennes sällskap, utan helt enkelt för att de själva inte klarar av att se den ekonomiska (och sociala) misär Karin tvingats in i.
- Jag “borde” antagligen börja missbruka eller ta livet av mig sa Karin en gång vid ett läkarbesök.
- Ja, det “borde” du svarade läkaren och tittade henne i ögonen. De flesta som hamnar i en sådan här situation gör det. Det är ytterst få som orkar hålla ut som du.

Det är naturligtvis en kombination av Karins handlingsförlamning och hennes totalkrossade ekonomi som har gjort att hon inte förmått att ha en kontinuerlig kontakt med sjukvården. Men hon har gjort tappra och uppriktiga försök.
För ca 3 år sedan kontaktade hon den psykiatriska öppenvårdsmottagningen, i hopp om att få hjälp. Svaret blev att hon inte fick komma dit, och man hänvisade till husläkarmottagningen.
Detta besked slog omkull Karin så kraftigt att det tog henne 1½ år innan hon hade samlat sig så pass att hon kunde kontakta husläkarmottagningen. Beskedet därifrån blev att Karins problematik var för omfattande, och man hänvisade till den psykiatriska öppenvårdsmottagningen!
Återigen drogs mattan undan för Karin. Det tog ytterligare 1½ år innan hon hade lyckats mobilisera krafter för att ta ännu en kontakt med den psykiatriska öppenvården, och för ett par veckor sedan gjorde hon äntligen det.
Igår fick hon svar.
Hon får inte komma dit, och man hänvisar henne till husläkarmottagningen.
- De hade lika gärna kunnat skriva “Nej, vi skiter i dig. Ta livet av dig istället”. Det hade känts mer rakryggat var Karins uppgivna kommentar.

[Karin har läst denna text, och godkänt att jag publicerar den]

Andra bloggar om , , , , , ,
Intressant?

Waldorfsektens janusansikte

Bloggat den | May 12, 2009 klockan 8:51 pm | 2 Kommentarer

“Var kommer blåmärkena ifrån då?” frågar jag och stryker med tummarna över de blå partiernas på hans hud.
“De har jag inte gjort själv. Det är personalen som har hållit i mig och så har jag blivit inknuffad i möbler och sånt” säger han och fingrar på ett av blåmärkena.
“Har du blivit inknuffad i möbler av personalen?” undrar jag.
“Ja, det är ju det jag säger! De är inte kloka här” Jag har varit på många ställen i mitt liv men det här är tamefaan det värsta!

Han berättar om personal som har kränkt honom både fysiskt och psykiskt. Han berättar hur de har tryckt ned hans huvud under ytan tills han trott att han skulle drunkna när de har varit och badat. Han berättar att han har blivit instängd på rummet i timmar för att han inte har lytt de vuxna. Han berättar om hur personalen har trängt in honom i ett hörn och hotat med stryk vid flera tillfällen. Han berättar om personal som har bränt honom med cigaretter. Han gråter hela tiden och hans kropp skakar. Han säger gång på gång: “Du måste hjälpa mig att komma härifrån”.

Visst är det härligt med friskolor som “ser till hela människan” och låter barnen utvecklas kreativt.
Synd bara att Waldorfsekten och Antroposmurferna i alla delar är den totala motsatsen till allt de utger sig för att vara.

[Texten ovan är hämtad ur Internatet av Nina Cernold]

Andra bloggar om , , ,
Intressant?

Äntligen! Välkommen hem, Annika!

Bloggat den | April 7, 2009 klockan 1:27 pm | 11 Kommentarer

Det är nästan som en religiös upplevelse. Inte för att jag någonsin har haft en sådan, men jag tänker mig att det känns ungefär så här. Det ilar, och håret reser sig på hela kroppen när jag tänker på det.
Och jag tänker på det nästan hela tiden.

Annika Östberg Deasy är på väg hem! Det är stort.
Mitt hjärta har brunnit för Annika sedan första gången jag hörde talas om henne. Jag har kastats mellan hopp och förtvivlan genom åren, gällande hennes öde.
När Rick fick komma hem år 2000 tyckte jag att det kändes hoppfullt även för Annika, men det hoppet har grusats några gånger sedan dess.
Men nu kommer hon! Det är på riktigt. Det kan bara handla om dagar innan hon är hemma.

Det här är så fantastiskt att jag har svårt att hålla tårarna tillbaka.
Efter 27 år i ett Amerikanskt fängelse är det inte gjort på en dag att ställa om sig till ett normalt liv (vad det nu är). Jag vet att Rick har kämpat efter sina 20 år i Texas fängelser, och Annika lär nog också få kämpa. Men jag tror att hon kommer klara det, inte minst med det stöd jag vet att hon kommer få från Rick.

Annika kommer hem. Nu blev våren plötsligt ännu vackrare!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
Intressant?
SvD, DN, DN

Censur av det fria ordet i svensk bokhandel?

Bloggat den | March 28, 2009 klockan 7:13 pm | 7 Kommentarer

När jag och Prinsessan var på stan gick vi bla in i en bokhandel. Jag strosade planlöst omkring bland hyllorna och nosade lite på böckerna. Efter en stund insåg jag att jag inte hade sett Mia - Sanningen om Gömda någonstans, så jag frågade efter den.
Jodå, de hade några ex på lagret. När jag frågade varför de inte stod ute i butiken fick jag svaret
- Det blir problem med [namnet på ett bokförlag] om vi har den framme.
Jag gjorde stora ögon, och ställde några högst relevanta frågor. Men jag fick inga svar på mina frågor. Bokhandlaren såg ut som att h*n tyckte att h*n redan hade sagt alldeles för mycket.

Vad fan säger man? De får alltså stå och sälja Antonssons bok “under disk”!
På vilka grunder kan man få problem med ett annat bokförlag, bara för att man har den bok som innehåller århundradets scoop, i hyllorna?
Jag spekulerar bara, men min gissning är att det där “andra bokförlaget” har meddelat något i stil med “Om ni har den där boken framme så får ni inte sälja våra böcker”. Det är den enda rimliga förklaringen jag kan komma på.
Någon som kan tänka sig en bättre förklaring?

Jag informerade iaf bokhandlaren om att de borde ge Mia - Sanningen om Gömda en central plats i butiken. Inte minst med tanke på att bokens författare antagligen kommer att somna med en guldspade i sin hand ikväll.

Andra bloggar om , , ,
Intressant?

Knugen bör byta ut sitt socialbidrag mot lösvaginor

Bloggat den | February 27, 2009 klockan 10:48 pm | 8 Kommentarer

Det har börjat diskuteras vem som skall betala nästa års bröllop i kungafamiljen, och jag måste säga att jag över huvud taget inte förstår problemet.

Vi snackar om landets i särklass dyraste socialbidragstagare. Det medför uppenbarligen ingen ödmjukhet att rätta munnen efter matsäcken.
- Apanaget räcker inte klagar man. Nähä? Vad har ni gjort med de pengar som ni har fått ett par år i rad för detta ändamål? Köpt chips?
Tanken på att ta av den egna mångmiljonförmögenheten är tydligen heller inte aktuell.
Nej, det skall tiggas ur statskassan. Det är direkt vämjeligt!

När Danne och Vickan förlovade sig, så krävde knugen (enl media) att Danne skall sluta jobba för att få bli en del av hans bidragstagande familj.
Vad jag vet, så är det ett absolut krav för alla andra socialbidragstagare att de skall söka jobb med ljus och lykta (såvida det inte föreligger medicinska hinder e.dyl). Gör de inte det, så får de inget socialbidrag. Precis som det skall vara.
Men när det gäller knugen och hans familj, då kräver de att Danne skall sluta arbeta, om sedan vara med och kosta socialbidrag. Varför inte istället låta grabben fortsätta jobba? Han tycks ju ha en hyfsad inkomst, och med den som tillskott i familjens kassaskrin så skulle man ju kunna minska socialbidraget.
Men det tycks inte vara en tanke som har slagit dem.

Jag läser att bröllopet beräknas inbringa 2.5 miljarder i försäljning av bröllopsrelaterade prylar, och ställer mig då frågan varför hovet inte sköter denna försäljning. Det är ju inga problem för tex filmbolag att stå för den breda marknadsföringen vid filmsläpp, och det borde rimligen inte vara några problem för kungahuset att ha patent på sitt eget varumärke.
Tänk dig det, knugen. 2.5 miljarder - då skulle du kanske inte behöva söka socialbidrag på ett par år!

Jag har ett förslag som kan göra intäkterna ännu större. Låt det inte stanna vid kaffemuggar, pins, brickor och flaggor. Tänk större.

Vad sägs tex om;
Knugen som actionfigur. Jag tror inte alls han skulle ha något emot att se sig själv med heman-kropp.
Lösvaginan Vickan - En trogen vän att plocka fram när frugan är på tjänsteresa.
Dildon Danne - En guldglänsande dildo med kungaemblem, så att även vi vanliga dödliga kan onanera kungligt. Detta skulle kanske kunna bli en succé även hos Vickan, för även hemarbetande män kan vara utarbetade och ha huvudvärk ibland.
Örngott med knugafrugans nylle som motiv - naturligtvis i skrynkelfritt material.
Ja, listan kan göras lång. Det är bara fantasin som sätter gränser. Och eftersom kungahus tillhör fantasins värld, så kan detta bli hur stort som helst.
Vem vet, detta kanske kan bli en framgångssaga så stor att kungafamiljen aldrig behöver ligga samhället till last igen. Det skulle säkert vara bra för deras självkänsla.

Mail:

Sms:

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
Intressant?

Tom Barkström; Läs på - Gör om, gör rätt!

Bloggat den | February 5, 2009 klockan 12:27 pm | 3 Kommentarer

Tom Barkström (kd) sitter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Hylte kommun. Dessutom är han ordförande i Hylte primärvårdsnämnd och representant i partidistriktets verkställande utskott.
Jag känner inte Barkström, och kan därmed inte avgöra om han är dum i huvudet i största allmänhet, men att han måste ha en jävla otur när han tänker står klart även för oss oinvigda.

Upprinnelsen till mitt resonemang kommer från att en mamma (22/1) på Hylte Kommuns hemsida ställde frågan

När ska skolan bli avgiftsfri i denna kommunen? När ska vi föräldrar sluta skicka med mat till utedagen en gång i veckan? Eller dom dagar då klassen åker på utflykt och det ska skickas med mat för hela dagen? Alla har inte råd med detta!

Barkström valde att blotta sin okunskap genom att svara

Svenska skola ska enligt lag vara avgiftsfri. Ingen ska behöva betala något för att delta i skolans verksamhet. Därom råder ingen tvekan. Tvingas någon göra det ska du anmäla det till Skolinspektionen omgående. (Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm)
Du gör dig däremot skyldig till en osmaklig skräckpropaganda när du säger att vi i Sverige inte ha råd att ge våra barn mat. I Sverige har alla föräldrar råd till det. Har du knapp ekonomi får du prioritera om dina utgifter och dra in på något annat. Sluta med godis, läsk, chips, veckotidningar, bil eller cigaretter eller vad du nu lägger dina pengar på. Mat ska pengarna alltid räcka till!
[min fetstil]

En förälder reagerade på Barkströms arrogans, och skrev (3/2)

Håller med mamman som är “irriterad på alla småutgifter till skolan”
Varje dag ska barnen ha frukt med sej till skolan och en gång i veckan är det lilla matsäcken som ska packas. Det hela brukar börja med att dom har någon liten riskaka med sej och saft i en flaska men snart sitter “grannen” med kanelbulle och chokladmjölk. Det är så fel och skolan är inte avgiftsfri. Och hur du Tom kan svara denna mamma på det viset kan jag inte fatta!!!! Den lön Du tar ut kanske motsvarar både mammans och pappans inkomst. i det hushållet. Mycket nonchalant.

Barkströms svar får mig att misstänka att han inte bara är arrogant, utan även förvirrad

Vem tror du på skolan ska fixa 25 matsäckskorgar till klassen inför utflykten om nu föräldrarna vägrar? Det måste naturligtvis lärarna och det har de varken tid eller lust till. Resultatet blir då att man slutar med utflykter. Det förlorar alla på men mest av allt barnen. Ni som driver den här frågan för hårt riskerar alltså att medverka till att skolan tvingas upphöra med trevliga och lärorika studiebesök.
Jag vet att detta inte är en kostnadsfråga. Du tycker det är samhällets ansvar jag tycker föräldrar ska ta ansvar för sina barn. Du måste ha ett mycket ansträngande liv eftersom du inte orkar med att bre tre mackor och fixa en termos o´Boy.
Grundfrågan är dock alldeles klar, svensk skola är och ska vara avgiftsfri!
[min fetstil]

Det skrämmer mig - på riktigt - att en person, vars uppgift är att representera och tillvarata människors och samhällets intressen, verkligen kan ha så dålig verklighetsförankring.

Mitt engagemang för utsatta människor har alltid varit stort, och jag känner (tyvärr) till ett flertal människor som inte har råd med mat. Föräldrarna väljer bort att själva äta middag, för att barnen skall kunna äta sig mätta.
Jag känner till föräldrar som väljer bort läkar- och tandläkarbesök för egen del, i hopp om att kunna spara ihop pengar till begagnade skridskor till barnen (så att de skall kunna delta i skolans skridskoutflykter).
Jag känner till familjer där tandfén inte kommer på besök, eftersom det verkligen inte finns utrymme i budgeten för att avsätta guldpengar vid barnens tandlossning.
Jag känner till barn som har kommit hem och frågat sina föräldrar Vad är semester för något? efter att de har hört sina kamrater prata om att de har varit på semester. I den egna familjen är semester något som är så ekonomiskt avlägset att man aldrig ens har diskuterat detta.
Jag känner till separerade föräldrar som lever på nudlar och buljong de veckor barnen bor hos den andre föräldern, bara för att sedan ha råd att servera pytt-i-panna och blodpudding de veckor barnen kommer.
Jag känner till fall där föräldrar har ringt till skolan och sjukskrivit sina barn på utflyktsdagar, då man faktiskt inte har haft råd att ordna matsäck.
Listan kan göras plågsamt lång.

Det förvånar och skrämmer mig att en politiker kan leva så långt från verkligheten att han inte känner till det jag berättar om. Ovanstående exempel kommer från fullt normala familjer - där det inte har funnits utrymme för veckotidnigar, bil, cigaretter, alkohol eller chips på många, många år.
Det är så osmakligt hånfullt av Barkström att uttala sig så mästrande som han gör.

I gårdagens Aftonbladet påstod Barkström att han inte kände till i vilken utsträckning föräldrarna förväntas skicka med matsäck. Detta uttalande får dock betecknas som en politisk sanning, då det tydligt framgår i mammans frågeställning (22/1).

I dagens Nyhetsmorgon gjordes en telefonintervju med Barkström (och efter vilken tom programledarna konstaterade att Barkström inte har koll på vad det handlar om), där han upprepade flera gånger att han inte tror att det finns någon skola i Sverige som förutsätter att eleverna skall ta med sig matsäck en gång i veckan.

Snälla Barkström - Gå hem och läs på. Gör om, gör rätt.
Ett exempel som jag känner väl till är Waldorfsektens skolor. Där går klasserna på utflykt en gång i veckan, och eleverna förväntas ha med sig matsäck hemifrån* .
Waldorfsekten är informerade (från Skolverket) om att detta strider mot skollagen, men man fortsätter ändå att kräva matsäck från hemmen. Samma sak gäller städning i Waldorfsektens lokaler. Där gör man upp städschema för familjerna *, och sedan är det bara att städa gratis (eller råka illa ut). Även på denna punkt är Waldorfsekten informerad (av Skolverket) att detta regelvidriga förfarande är att jämställa med en förtäckt avgift, och därmed strider mot skollagen. Jag känner dock inte till en enda Waldorfskola som har ändrat sina rutiner på den punkten (men om någon sitter på sådan information, så är jag idel öra).

När det gäller Barkströms fråga/påstående
Vem tror du på skolan ska fixa 25 matsäckskorgar till klassen inför utflykten om nu föräldrarna vägrar? Det måste naturligtvis lärarna och det har de varken tid eller lust till
så tycker jag först och främst att det är direkt pinsamt att han försöker vrida det till att det handlar om vägran från föräldrarnas sida, när det egentligen handlar om att de aktuella skolorna bryter mot lagen.
Som svar på hans fråga, måste jag säga att jag inte ser problemet. I den skola där mina barn går fungerar det alldeles utmärkt. Inför utflykter ombeds vi föräldrar att skicka med en matlåda, och sedan fylls den med mat av bespisningspersonalen. Nemas problemas!
Vad är det som får Barkström att blanda in lärarna i detta resonemang?

Tom Barkström borde läsa på, och skaffa sig lite verklighetskontakt innan han uttalar sig i framtiden.
Vid närmare eftertanke, kanske det vore ännu bättre om han drog sig tillbaka och överlät sin plats till någon som är up to date med hur det fungerar ute i samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Intressant?

* Det var något år sedan jag gjorde avstämning på detta, så jag får väl lägga in en brasklapp om att det kan ha skett någon enstaka förändring sedan dess.

Tummen upp för Mats G Nilsson (m)

Bloggat den | January 27, 2009 klockan 5:03 am | Inga kommentarer än

Mats G Nilsson (m) föreslår till justitieminister Beatrice Ask att våldtäktsmän skall dömas till tvångsvård (parallellt med fängelsestraffet). Det låter som ett utomordentligt bra - om än inte heltäckande - förslag.

Jag har under många år ifrågasatt varför dömda våldsbrottslingar inte samtidigt får obligatorisk vård. Vår avsikt är väl inte enbart att straffa, utan vi när väl också en förhoppning om att den dömde skall återkomma som en normalfungerande medborgare, och inte återfalla i brottslighet.
I dagens läge tycks våra fängelser mest fungera som någon slags strafförvaring, och det är ett direkt hån mot de dömda att förvänta sig att de skall fungera normalt i samhället efter frigivning.

Att ge dömda brottslingar vård är en självklarhet enl. min samhällssyn. Jag vill påstå att det är en förutsättning för att ett samhälle skall kunna fungera demokratiskt. Jag är övertygad om att alla som har dömts för ett brott (jag bortser från oskyldigt dömda i mitt resonemang här) är i behov av vård.

Jag har inte läst Mats G Nilssons förlag (bara läst om det i gammelmedia), men jag vill gärna tro och förutsätta att det även omfattar de som dömts för incest och pedofili. Om inte, så har Mats missat de brottsoffer som är mest utsatta när det gäller sexualbrott, och då ger jag honom bakläxa för det.

Jag ser ingen anledning till att vården skall stanna vid sexualbrott. Tvärtom. Varesig man är dömd för mord eller stöld, så är man (enl. min mening) i behov av vård.
Framför allt, så anser jag att den dömde har rätt till vård.

Rådman Nils-Petter Ekdahl är inte inne på samma linje:
- Det vore en stor sak om våldtäktsmän som första brottsgrupp skulle kunna dömas till tvångsvård utan att man konstaterar att de lider av en allvarlig psykisk sjukdom.
Jag är visserligen inte jurist, men tycker ändå att resonemanget känns ihåligt. Redan idag förekommer det tvång inom vården, utan att patienten behöver lida av en allvarlig psykisk sjukdom (se bara på en sådan “vardaglig” sak som könssjukdomar).

Professor Madeleine Leijonhufvud verkar dock vara med på noterna:
– Utan att gräva ner mig i frågan om den här typen av sexualbrott är en sjukdom eller inte så är jag övertygad om att dessa personer behöver behandling. Att göra vården obligatorisk och att den ska avslutas med ett friskintyg är därför en rimlig väg att gå.

Keep up the good work, Matte!

Andra bloggar om ,
SvD, Aftonbladet

Varifrån kommer allt hat?

Bloggat den | January 22, 2009 klockan 11:52 pm | 17 Kommentarer

För drygt en månad sedan släpptes en bok som jag förutsatte skulle skapa en intressant debatt. Jag hade fel.
Nu har fokus flyttats långt från sakfrågan, och det finns nog en del som är nöjda med det. Det som förvånar mig är att många som utger sig för att vilja diskutera sakfrågan ändå inte gör det, utan istället nedlåter sig till att vara en del av en kladdig och illaluktande pajkastning.
Hot, konspirationsteorier, långväga stickspår, förtal, insinuationer, sarkasmer och personförföljelse viner genom luften. Jag blir inte bara illa till mods, utan också fysiskt illamående av det jag ser.

För en tid sedan efterlyste jag url:er till Marklund-hatbloggar (efter att Marklund i TV hänvisat till sådana). Jag har inte fått några sådana url:er (trots att jag upprepat min efterlysning) och jag hoppas att det i bästa fall betyder att det inte existerar några dylika bloggar.
Däremot har jag mottagit många url:er till Antonsson-hatbloggar. Efter att ha tittat på ett par av dem bestämde jag mig snabbt för att inte titta på fler. De tillför inte debatten något, utan man tycks mest vara ute efter att övertrumfa varandra i hånfull Antonsson-förföljelse.

Det närmaste en Marklund-hatblogg jag har blivit tipsad om var en url till ett diskussionsforum, där en person som ifrågasatt Antonsson sägs hängas ut, förtalas och förlöjligas.
Jag valde att inte gå in och läsa tråden. Dels för att jag inte vill bidra till en sådan sidas besöksstatistik, men också för att det berör mig jävligt illa att det finns folk som är kapabla till att behandla en privatperson på det sättet (offentliga personer skall naturligtvis inte behöva tåla hur mycket som helst de heller, men lite mer granskning än en privatperson måste de nog tåla).
Jag hoppas att tråden inte existerar, men tyvärr känns det troligt att den gör det.
Hur i helvete kan vuxna, normalfungerande (jag utgår från att det är så man vill beteckna sig, även om jag själv starkt ifrågasätter riktigheten i det) människor bete sig på det här sättet!? Jag blir riktigt jävla ledsen av att höra att en privatperson behandlas på det här sättet - bara för att hon har ifrågasatt någonting. Att hon, vad jag förstår, har en annan ståndpunkt än jag i själva sakfrågan är inte intressant. Det är för fan en människa det handlar om!
Till alla som på något sätt deltar i detta på något sätt - om ens bara genom en tanke - vill jag bara säga; Skämmes, ta mig fan! Är ni stolta över ert beteende? Känns det bra? Sover ni gott om nätterna?
Jag skäms för att människor som står på samma sida som jag i en diskussion (eller åtminstone gjorde det, då diskussionen handlade om en sakfråga) kan sjunka så lågt, och jag skäms för att deras jävla beteende riskerar att kletar av sig på mig och min trovärdighet, vare sig jag vill eller inte.
Ingen behöver komma med påpekanden om att denna person ev. skulle ha sagt si eller skrivit så om Antonsson, för det hör inte hit. Vad en annan människa ev. har gjort eller inte gjort är inte på något sätt någon ursäkt för det egna beteende!

Jag vet inte hur det där forumet fungerar, men om det finns någon ryggrad i den som har startat tråden så utgår jag från att den kommer kontakta admin och be att tråden raderas.

Naturligtvis är hatdrevet mot Antonsson precis lika obehagligt och oacceptabelt. Men någonstans tycker jag att det är värre när människor som står på samma sida som jag uppför sig som som om de vore mentalt handikappade, eftersom deras beteende riskerar att skvätta på mig.

Hur resonerar man när man börjar söka efter “Mias” (nu vuxna) barn och andra relaterade personer over there, och försöker kontakta dem. Skall man ställa dem till svars i någon slags tanke om arvssynd, eller vill man bara försöka pumpa dem på information om deras mamma?
Oavsett vilket, så är det enbart ett smaklöst beteende. Varför ägnar man sig inte istället åt att diskutera Gömda och Mia - Sanningen om Gömda - ja, ni vet böckerna som det här från början handlade om?

Jag är en person som inte rodnar i första taget, men jag har verkligen blivit sittande med blossande kinder flera gånger under denna resa. Jag blir verkligen generad när det skrivs affekterade och uppfordrande brev till nyhetsredaktioner och myndigheter.
Senast ikväll “tipsades” jag om att det planeras ett maildrev till beslutsfattare i Oxelösund. Nej tack, jag är inte intresserad!

Mina inlägg i den här debatten har jag (bortsett från två kommentarer i Monicas blogg, i början av debatten) uteslutande gjort här i min blogg. Dessa inlägg har varit tillräckligt för att få motta hotelser via mail.
Vad är det som driver folk?

Det är nästan så att jag funderar på att lägga mitt engagemang i detta åt sidan ett tag. Det känns helt enkelt inte som att vi är tillräckligt många som är intresserade av att diskutera sakfrågan för att det skall kunna bli en konstruktiv debatt.
Väck mig när sakfrågan ev. har kommit upp till ytan igen.

Ja, det blev några svordomar i den här texten, och varenda en av dem var berättigad!

Andra bloggare om , , ,
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

I medias ojämna vågskål får inte alla komma till tals

Bloggat den | January 22, 2009 klockan 12:41 pm | 2 Kommentarer

För någon vecka sedan fick “Mias” familj komma till tals i Expressen. Med familj avses i det här fallet föräldrar, syskon och en moster. Sonen Michael skall tydligen fortfarande hållas ute i kylan.

Egentligen tyckte jag inte att artikeln i Expressen sa så mycket, men det som sades stämde illa överens med det som framkommer i Mia - Sanningen om Gömda. Det började kännas som att debatten hade tagits till en kladdig och snaskig nivå.

Jag menar absolut inte att familjen inte skulle ha fått uttala sig, jag menar bara att det det känns så oerhört sorgligt att debatten har tagit sig sådana sidospår att de anser sig behöva göra det. Den här situationen hade aldrig behövt uppstå om man hade hållit debatten på en saklig nivå.
Ingen på bilden i Expressen såg lycklig ut, och jag tror inte att det här för en sekund är roligt för familjen.
Vad jag har förstått, så tog Michael illa vid sig av Expressens artikel, och ville gå i svaromål. Det fick han inte.

Artikeln i Expressen satte Monica Antonsson i en situation där hon, om hon inte svarade, skulle framstå som att hon hade skrivit en bok kantad av lögner. Om hon valde att svara, så skulle hon behöva göra det genom att redovisa polisförhör osv. Något som med all säkerhet upplevs som integritetskränkande av de inblandade, och jag är övertygad om att det inte är med någon glädje Antonsson har gått i svaromål.
Då media inte tyck intresserade av att ta in detta, så har hon gjort det i sin blogg.

Ur Expressenartikeln:
“Hennes moster Gun berättar om Mias mamma Margots 50-årsfirande- då Awad dök upp oinbjuden.
- Han kom in. Jag var i köket och diskade och Mia satt i ett annat rum. Då sa han till henne: “Du har väl inte ätit griskött? För då sticker jag kniven i dig!”
Ur Antonssons svar:
Protokollet ovan är hämtat från en av rättegångarna kring vårdnaden om dottern Sara. Pappa Thure säger i ett förhör vad gäller förhållandet mellan Mia och Osama att han DELTOG i en familjehögtid så sent som i oktober 1987.
Skulle han ha sagt så om Osama kommit objuden och varit hotfull?
Läs hela Antonssons svar, och se utdrag ur tingsrättsprotokollet här.

Ur Expressenartikeln:
Mia Erikssons syster Monika anser att faktumet att Monica Antonsson inte pratat med dem lett till en ensidig bild av Mia.
Ur Antonssons svar:
Jag ger i boken dels min egen uppfattning om Mia från två intervjutillfällen. Det är emellertid inte det viktiga. Det viktiga är vad alla andra berättar. Ett stort antal personer av skilda slag - inte bara två ex! - beskriver Mia under ett antal år på ett oväntat samstämmigt sätt.
I Expressenartikeln:
Familjen vidhåller “Mias” version om att Osama Awad skulle ha mordhotat dagispersonalen.
Ur Antonssons svar:
Jag kontaktade föreståndaren som mindes händelsen mycket väl. Osama blev arg och frågade: “Vad heter din chef”. Sedan gick han. Det var allt. TV4:s Annika Widebeck har talat med tre (3) personal från dagis. Samtliga styrker föreståndarens uppgift.
I Expressenartikeln:
Moster Gun påstår att det har suttit galler för fönstren på insidan och att Mia haft ett rum i källaren med en järndörr där hon kunde gå in.
Ur Antonssons svar:
Åter igen. Kustbostäder försäkrar genom TV4:s Annika Widebeck att det aldrig har suttit några galler för fönstren i radhuset på Höjdgatan 65. Såväl socialsekreteraren som polisen förnekar bestämt att de skulle ha bidragit till vare sig galler eller påstått bygge av skyddsrum. Enligt Michael, som bodde i huset med sin mamma rör det sig om ett förråd med en helt vanlig dörr.
Här kan du läsa hela Antonssons svar, samt ta del av socialtjänstens dokument som styrker hennes påståenden.

Antonsson presenterar även ett polisförhör med “Mias” mamma. Mammans uppgifter motsäger tydligt påståendena om systematisk, grov misshandel och mordförsök. Enligt min mening, så punkterar detta förhörsprotokoll det mesta i Gömda.
Det bekräftar vad vänner, bekanta och socialsekreteraren vittnar om. Ingen tycks ha sett Mia skadad. Inte ens kriminalinspektör Thorsten Carlsson (som såväl jag som TV4:s Annika Widebeck intervjuat). Mor och dotter bodde grannar och umgicks flitigt skriver Antonsson.

Jag hoppas verkligen att diskussionen i och med detta kan lyftas till en anständig och saklig nivå.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

En första fundering över medias ageranden

Bloggat den | January 21, 2009 klockan 6:56 am | 4 Kommentarer

Jag såg inte hela debatten från PK i förrgår (försök själva med barn som inte vill sova, en katt som ylar sina brunstvrål och en ihärdigt ringande telefon, så får ni se hur lätt det är att koncentrera sig), men jag gjorde så gott jag kunde.
Det var en bra, men bitvis lite feg debatt kändes det som. Den hade behövt vara längre, och förhoppningsvis fortsätter den.
Synd att kvaliteten på sändningen var så dålig. Nog borde väl PK ha större resurser än så där?
Men jag är glad för det lilla, tro ingenting annat.

Jan Guillous svar på frågan om varför han inte har smulat sönder Gömda var roligt. Han har inte läst den!
Han har kommit överens med Marklund om att inte läsa Gömda och Asyl, eftersom han inte tillhör målgruppen!
What?!!
Böckerna kanske borde förses med en text om vilka som utgör deras målgrupp, eftersom det annars är stor risk att andra utanför målgruppen läser den. Det har med största sannolikhet redan skett.
Vilken är målgruppen, förresten?

Annika Widebeck visade under debatten att hon minsann inte låter sig näppsas. Hon gav ibland ett forserat intryck men det var hon, under omständigheterna, i sin fulla rätt att göra. Hon drog upp frågeställningar som ingen ville ha upp på agendan, då det uppenbarligen var alltför obekvämt (eller i bästa fall; att tidsutrymmet inte tillät).
Annika är en medarbetare som TV4 skall vara jääävligt rädd om! Hon visade mer stake än den övriga panelen gemensamt och fysiskt någonsin skulle kunna frambringa (därmed på intet sätt sagt att jag skulle tvivla på herrarnas potens).

Jag efterlyste härom dagen url:er till de bloggar som sägs bedriva en hatkampanj mot Marklund. Glädjande nog har jag inte fått en enda sådan url, vilket i bästa fall betyder att det inte existerar några sådana bloggar. Men då uppstår ju frågan om vad Marklund menade när hon hänvisade till dessa bloggar.
Mindre glädjande är att jag har fått andra exempel på hatbloggar, nämligen bloggar som förtalar Antonsson å det grövsta. Jag blir mycket illa berörd, och jag hoppas att några av dessa bloggar redan är polisärenden.
Inte minst med tanke på de fruktansvärda övergrepp Antonsson utsätts för på nätet, så frågar jag en gång till; Kan inte de som känner till bloggar där det bedrivs en hatkampanj mot Marklund vara snälla att maila mig dessa url:er?

I söndags gavs Marklund en kvarts utrymme i TV4s Nyhetsmorgon, och i måndags var det Antonssons tur att gå i svaromål. Skillnaden var bara att Antonssons framträdande gavs tio minuter, varav drygt halva tiden gick åt till att sända en ihopklippt version av Marklundintervjun. Inte speciellt snyggt gjort av TV4.

Jag ser att BTJ omklassificerar Gömda, vilket jag uppfattar som en i det närmaste unik åtgärd.
Det måste kännas bra för Marklund och Piratförlaget att boken äntligen klassificeras som den roman de nu menar att det är.

Andra bloggare om , , , , , , ,
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

Att ljuga är som att kissa på sig. Det är bekvämt för stunden, men sedan blir det bara jobbigt.

Bloggat den | January 19, 2009 klockan 5:13 am | 26 Kommentarer

Till att börja med var Gömda En sann historia. Ja, den var så sann att Marklund underströk i en chat att
“Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människornas identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting är gjort mer dramatiskt än det var (det har inte behövts)“.
Det klargörandet lämnar knappast utrymme för några alternativa tolkningar; mer sant än så här kan det knappast bli. Och det stämmer dessutom väl överens med “Mias” agerande genom åren, då hon vid ett flertal tillfällen har framträtt och berättat om alla hemska detaljer i boken; Hon har varit med om detta.

När Antonssons bok var på gång hette det plötsligt (om jag inte minns helt fel) att boken byggde på flera olika kvinnors upplevelser, men den versionen drogs snabbt tillbaka.
Boken handlade återigen om “Mia” och var sann. Fast kanske inte sann som i bemärkelsen sann, utan mer som en dokumentär roman. Den bestod av litterära och politiska sanningar.
“Mia” slog till och JK-anmälde Antonsson med påståendet om att Antonsson skulle ha röjt hennes identitet.

Sedan var det dags för Piratförlaget att slå en inovativ kullerbytta, och bringa klarhet genom ett uttalande:
- Säger man “En sann historia” utan vidare kan många uppfatta den så (Jan Guillou)
- Jag utgår ifrån att de är intelligenta läsare som förstår att det är roman, som bygger på en verklighetsbakgrund, men att det faktiskt är en roman (Ann-Marie Skarp)
Ok. Nu hade Gömda förvandlats till en roman, och alla som from nu vågade yppa att de hade trott på att det var en sann berättelse skulle samtidigt avslöja att de var, i det närmaste, dumma i huvudet.
Hårda bud.
Dessutom föll nu “Mias” JK-anmälan som ett korthus. Att Antonsson påstås ha avslöjat denna romanfigurs identitet kan knappast intressera JK mer än en anmälan om att det skulle ha avslöjats att Stålmannen heter Clark Kent till vardags.
Jag undrar fortfarande varför Marklund och Piratförlaget inte har reagerat och agerat under alla de år som bibliotek och boklådor har sorterat Gömda under biografier. Det borde väl ligga i deras intresse att deras böcker klassificeras på ett korrekt sätt.

Marklund och Piratförlaget verkar inte helt synkade, och Marklund fortsatte att hävda att det är en sanning hon har berättat. Kanske inte en sann sanning direkt, men en litterär och politisk sanning i alla fall.
Plötslig medgav hon sensationellt och oväntat att “mannen med de mörka ögonen” är en påhittad karaktär!
Det är en riktig kioskvältare, och det ställer allt på ända.
I och med detta försvinner alla möjligheter att använda ordet sann (i vilken version det än må vara) när man beskriver Gömda. Hela storyn bygger ju på denna djävulska karaktär som jagar “Mia” land och rike runt, och gör hennes tillvaro till ett rent helvete. Nu medger Marklund att han är en fabricerad karaktär, och vad finns det då kvar av storyn?

Under söndagen ställde Liza Marklund upp i en bandad intervju i TV4s Nyhetsmorgon, och det står klart att hon har för avsikt att hålla fast vid sin version, trots att den läcker som ett såll.
När frågan om de rättspsykiatriska undersökningarna hon påstår att Osama har genomgått kommer på tal börjar hon sväva på målet.
- Det finns säkert fel i både Gömda och Asyl. Antingen för att jag har missuppfattat saker, eller för att “Maria Eriksson” har missuppfattat saker eller för att saker har glömts bort eller blandats ihop. Jag kan bara konstatera att i det här fallet står ord mot ord.
Nu är det ju så att ord inte står mot ord. Marklund har ju likt ett mantra upprepat genom åren att hon har tillgång till ALLA dokument i detta, och jag köper inte att hon skulle vara så dum att hon har missuppfattat något dokument och trott att det skulle vara en rättspsykiatrisk undersökning.
Ett utdrag ur Osamas brottsregister visar dessutom att han aldrig har genomgått någon rättspsykiatrisk undersökning.

När Elisabeth Hermon kom på tal ville Marklund inte svara. Istället påstod hon att
- Elisabeth mår dåligt och har mått dåligt långt innan artiklarna om henne och Trossen skrevs.
Om det nu skulle finnas någon sanning i det påståendet; vilken relevans har det för Marklunds agerande? Menar hon att det är ok att krossa en människas liv, om personen ifråga mår dåligt?
Då Marklund uppenbarligen varken kunde eller ville försvara eller förklara det hon gjorde mot Hermon, så la hon istället ansvaret på Erik Månsson. Men det kan väl knappast ha varit så att Månsson tvingade Marklund att fortsätta sprida sina lögner om Hermon (i Asyl och Paradiset). Dessutom hade ju Marklund vid det laget sedan länge fått papper från åklagaren, som visade att de anklagelser som Marklund riktade mot Hermon helt saknade grund.

Mot slutet av intervjun pratar Marklund om att det skulle bedrivas en hatkampanj mot henne i bloggvärlden, och det låter ju alldeles frukansvärt.
Även om jag själv deltagit ganska aktivt i denna debatt, så medger jag utan omsvep att jag naturligtvis inte har besökt alla bloggar som skrivit/skriver om detta. Jag har bl.a missat hatbloggarna, och det är jag glad för. Men Marklunds uttalande gör mig nyfiken, och därför efterlyser jag url:er till dessa bloggar (gärna permalänkar till de specifika inläggen).
Jag kommer inte att publicera dessa url:er här i bloggen (eller någon annanstans), eftersom det är mig totalt främmande att delta i/främja någon hatkampanj.

Efter intervjun satt jag faktiskt och tyckte lite synd om Marklund. Hon gav ett osäkert och stressat intryck genom att felaktigt hänvisa till myndighetsdokument (som inte har det innehåll hon påstår, alt. inte ens existerar). Visst, det räddade henne från att sitta tyst under intervjun, men det stärker knappast hennes trovärdighet.

Varför inte bara sträcka på ryggen och be om ursäkt? Alla de människor som lidit under alla år sedan Gömda kom ut förtjänar faktiskt det. Och det är nog det enda som kan bromsa raset på Marklunds förtroendekapital - och kanske tom börja återuppbygga det.
Det gör fakiskt inte ont att säga Förlåt!

Andra bloggare om , , , ,
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

Om konsten att inte kunna debattera

Bloggat den | January 18, 2009 klockan 3:27 am | 4 Kommentarer

Det här är en holmgång som jag har funderat över en längre tid, och jag kommer med all säkerhet att återkomma till den.

Det som är bloggvärldens styrka är också dess svaghet; alla kan komma till tals. Det är naturligtvis ett fantastiskt framsteg sett ur demokratisynvinkel, samtidigt som det är direkt förödande (för debattens nivå) att extremister utan sans har samma möjlighet som alla andra att kommer till tals.
Det är priset för demokratins framsteg i den elektroniska utvecklingen, och jag säger inte att vi inte skall betala det. Jag säger bara att det är frustrerande (och i många fall direkt förödande för debatten).

I det aktuella fallet (dvs Monica Antonssons bok Mia - Sanningen om Gömda) har jag sett avarter - på båda sidor - som jag nog aldrig tidigare har skådat, och då vill jag ändå utge mig för att vara en hyfsat van debattör. Det kanske dessutom förtjänar att tilläggas att jag medvetet och konsekvent valt att inte besöka de forum på nätet där Gömdaskandalen diskuteras.

Att jag har bestämt mig för vilken “sida” jag tror på torde knappast vara någon hemlighet för läsare av min blogg. Detta gjorde jag efter moget vägande av argument och fakta. Mitt ställningstagande betyder på intet sätt att jag är vare sig ointresserad eller oemottaglig för “motståndarsidans” argument.
Problemet är att argumenten (på båda sidor!) den senaste tiden till stor del har förvunnit i en sörjig soppa av solkig pajkastning.

Det finns exempel från den sida jag står på som får en skammens rodnad att blossa på mina kinder, och känna att jag inte vill vara en del av detta. Jag vill/kan/skall inte förknippas med en del inlägg och utspel som görs.
Samtidigt ser jag stollaprov i andra sidans debattinlägg, som får mig att inse att jag rimligen måste fortsätta stå upp i min ståndpunkt - utan att låta någon av sidornas extrema sörja kladda av sig på mig.
Jag är uppriktigt förvånad över att det finns debattörer (på båda sidor!) som uppenbarligen inte inser att deras insatser gör allt annat än gagnar det egna syftet.

Vad gäller den sida jag har valt, så består väl avarterna (åtminstone de jag har sett) av att skriva affekterade, illa formulerade brev/mail till landets alla nyhetsredaktioner där man kräver ett agerande. Det har även mailats till amerikanska talkshow-världar, och jag vet inte vad.
Det känns genant att människor som - i sak - har samma ståndpunkt som jag, agerar på det sättet.

Nu påstår jag inte att “andra sidan” beter sig bättre på något sätt. Jag blev direkt illamående när jag tidigare ikväll kunde läsa dessa kommentarer på Antonssons blogg:

Gaby, eller jag menar Monia [min kommentar: Jag gissar att h*n menar Monica].. Hoppas du även besvarar de som är kritiska till dig o din bok. Men dt är väl för mkt att kräva?
Vet du, vi håller på att gräva fram saker om dig o din familj.
Fakta om dig, din son osv.
=)
Detta kommer bli smaskigt.
Förresten, du blir ju 60 år detta år =D
—–
Björn niclas ingemar antonsson.
Synd att han inte föddes på alla hjärtans dag som du hade hoppats på.
Gaby =)
Men en dag mer eller mindre är väl inte så farligt. =)
Eller hur?
—–
Och, dina söner, björn o Tomas.. Hur mår dem??
Det var ju lite jobbigt det där…
Du vet mkt väl vad jag menar.
=)
Snart vet alla.
—–
April 1980. När din man lämnade dig.
—–
och syster anki? Hur mår hon?
Jag undrar hur din familj kommer att må, när allt kommer fram om er.

Den direkta skillnaden är väl att man (=vissa) på “min” sida väljer att dra ett löjets skimmer över sig, medan man (=vissa) på “andra” sidan väljer att gå till direkta personangrepp (vilket inte är behagligt på något sätt!).
Men varför kan man inte hålla sig till sakfrågan? Det är ju den som är intressant!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

Direkt från bussen

Bloggat den | January 16, 2009 klockan 11:01 am | 9 Kommentarer

Har just klivit på bussen som skall ta mig hem till Uppsala. Jag är trött som en tok efter att ha sovit extremt lite (även för att vara lilla jag) de senaste dygnen.
Det kändes nästan förbjudet lyxigt att börja den tidiga morgonen med att sätta sig i en varm taxi, och bara luta sig tillbaka. Det var inte utan att jag fick dåligt samvete för att bli hämtad i en stor bil, och åka ensam i den hela vägen till Stockholm. Förhoppningsvis lättar samvetet lite nu när jag väljer att åka buss hem.
Jag har faktiskt inte samvete att åka två taxiresor à 1000:- på en och samma dag för TV-licenspengar. Det räcker gott och väl att morgonens resa gick loss på det. För att ta mig hem tycker jag att det räcker med 54:- till Swebus.

Jag har väl inte så mycket att säga om mitt framträdande. Men jag kan säga att jag inte kommer titta på reprisen i em, och jag kommer inte leta upp något klipp på SVTs sida.
Det kändes så jäkla onaturligt att bli sminkad. Jag är liksom ingen sminkmänniska, och nu kände jag mig väldigt uppspacklad. Jag har gått sedan igår och byggt upp skräckbilder om hur jag skulle bli hårt ansatt (trots att jag visste att jag inte skulle bli det), och så blev jag inte det. Tvärtom. Det var idel snälla och vänliga människor överallt.

Inget av mina ungefär tusen versioner om vilka frågor som skulle komma slog in, så det blev inte som jag hade föreställt mig. Pirret i magen släppte inte förrän jag och Jan Helin lämnade studion, och då kände jag mig genast både trygg och bekväm. I det tillståndet hade jag velat vara under sändningen. Men nu vet jag till nästa gång att det inte är ett dugg farligt ;)
Nåja. Det hade nog kunnat bli både bättre och sämre. Men det var första gången i en TV-studio och jag varken kräktes eller svimmade, så får jag väl vara nöjd.

Jag pratade med Monica för en stund sedan. Hon satt på tåget från Göteborg tillsammans med Osama och Michael. Mina extra varma tankar går till Michael idag.

När jag kommer hem tror jag nästan att jag skall lägga mig och vila en liten stund.
So sue me.

I morgondagens Gomorron Sverige

Bloggat den | January 15, 2009 klockan 7:47 pm | 7 Kommentarer

Även om jag inte fick så mycket skrivet idag som jag hade tänkt mig (men när fick jag å andra sidan det..?), så har det hänt annat som har fått dagen att gå. Inte minst, så har telefonen ringt som aldrig förr.

I eftermiddags blev det klart att jag åker till Stockholm imorgon. Först kände jag mig lite tveksam, men efter att ha funderat lite, fixat så att AG tar hand om Hunden osv, så bestämde jag mig för att slå till.

Om ni vill ha bevis för mitt påstående om att jag är snyggare i verkligheten än på bild, så får ni titta på SVTs Gomorron Sverige vid 7:15 imorgon.
Jag ser på tablån på deras hemsida att jag skall diskutera med Jan Helin. Det var ju kul att få veta det innan jag kliver in i studion, i alla fall…

Det kan ju te sig märkligt att ställa upp med sin nuna i rutan bara något dygn efter besvikelsen (eller skall jag kanske skriva fascinationen) över att Oisín Cantwell (arbetslös och journalist på Aftonbladet) lyckas trycka in så många fel utan att egentligen skriva något.
Men till skillnad mot Aftonbladet, så är ju TV ett direkt media, och risken för att jag skall bli felciterad borde därmed vara obefintlig.

Sedan återstår väl att se vad jag lyckas prestera när jag är på plats. Jag må ha bloggat i ett decennium och jag må ha varit aktiv i debatten om Gömdaskandalen, men jag har ingen mediavana.
Äh, det får väl gå som det går.
I värsta fall så spyr jag väl i direktsändning, men jag har hört att man kan göra karriär på det också.
Och om det är så, så får jag väl slinka in på Buttericks efteråt, och köpa mig en illasittande peruk, i hopp om att gömma mig. Om det blir en lockig eller rakhårig får väl avgöras av det ev. behovet att göra en pudel.

Ikväll ser vi till att titta på Debatt, där Monica Antonsson - till skillnad mot Liza Marklund - medverkar.

Elisabeth Hermon har skrivit en artikel på Newsmill om hur det gick till när hon fick sitt liv och sitt livsverk krossat av Liza Marklund. En mycket läsvärd artikel som borde vara obligatorisk att ta del av, för alla som utger sig för att uppbära någon form av samhällsansvar.

Andra bloggare om , ,

Göran Hägg och Åsa Mattsson om Liza Marklunds lögner

Bloggat den | January 14, 2009 klockan 2:19 pm | Inga kommentarer än

Säger man “Sant” så skall det vara sant… Liza Marklund har förlorat sin trovärdighet i den viktiga frågan om kvinnomisshandel…  Hon har förvanskat sanningen i så hög grad att det inte ens hade varit ok att skriva “Baserad på en sann berättelse”…  Risken är att misshandlade kvinnor får problem med att bli trodda efter Marklunds lögner…

I morse diskuterade Göran Hägg och Åsa Mattsson Gömda/Mia - Sanningen om Gömda i TV4s Nyhetsmorgon

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
Intressant?
Min länksamling om Gömdaskandalen

Snabb reflektion

Bloggat den | January 14, 2009 klockan 1:30 pm | 3 Kommentarer

Efter Liza Marklunds innehållslösa artikel på Newsmill i förrgår, har tidningarna kantats av rubriker som
“Marklund svarar på kritiken”
“Marklund ber om ursäkt”
osv.
Tyvärr är det väldigt missvisande rubriker.

Istället för att svara på kritik (eller ännu hellre; bemöta Antonssons bok) ägnade hon sig mest åt att svamla och flytta fokus från kärnfrågan.
Den där ursäkten är det heller inte mycket bevänt med. Hon ber läsarna om ursäkt om det är så att de har uppfattat att hennes bok skulle ha varit sann bara för att hon påstod att den var just det. Sann.
Det är hon jätteledsen för. Att be om ursäkt till de människor hon har förtalat är det inte tal om.
Det är uppenbart att Marklunds nya taktik, när det inte längre fungerar att gömma sig, går ut på att flytta fokus från vad det faktiskt handlar om.

Igår svarade Monica Antonsson på den artikel Marklund hade skrivit. Det är en tydlig artikel som inte andas något av den frustration jag gissar att Antonsson måste känna efter Marklunds pseudoinlägg. Med ett genomgående lugn och fakta som följeslagare ställer hon återigen Marklund mot väggen.
Tyvärr tror jag inte att Marklund har ryggrad nog att bemöta detta. Istället kommer hon väl fortsätta låtsas som att huvudproblemet är att hon skrev sann när hon menade något helt annat, inte att ett flertal människor har fått lida i nästan två decennier till följd av hennes lögner.

Aftonbladet lät några författare uttala sig, och det är genant uppenbart att dessa (med undantag av Unni Drougge och kanske Jan Guillou) inte har tagit del av debatten, och därmed heller inte förstår vad den handlar om.
Unni Drougge konstaterar bla
“Hon har smutsat ner den fråga som hon med briljans och bravur lyckades föra upp högt på agendan.  Ja, det är ganska uppenbart att förtroendet för henne har urholkats avsevärt. Det är också hennes agerande under den här processen som varit graverande.”
Jan Guillou fortsätter i den mästrande ton som är hans signum:
“Mitt intryck är att de personer som i huvudsak är indignerade i debatten i allmänhet inte läser böcker och i synnerhet inte har läst Liza Marklunds bok. Bokläsare, till skillnad från sådana här nätaktivister, måste ha stött på den här typen av dokumentära romaner tidigare.”
Vad vore Guillou utan sitt impertinenta tonläge och sina luftgitarrtalanger? Noll och intet.

Övriga författare som uttalar sig är uppenbarligen inte insatta i debatten, utan tycks tro att problemets enda beståndsdel är att Gömda marknadsfördes som Sann istället för Baserad på en sann berättelse.
Hade det varit så, och sanningshalten i boken hade hållit sig på en acceptabel nivå, då hade jag inte protesterat. Men nu är det inte så.
Ordet sann skall inte användas i någon form när man beskriver Gömda.

Nya länkar i Gömdaskandalen
Ronge: Marklund - en halv pudel kan inte vifta svans!
Gunillas travelogue: Utfall
I Cattas värld: Är alla idioter?
Gunilla Hjelm: Spännande om Liza Marklund
Pontus blogg: Därför föll Liza Marklund
Sararang: Monica Antonsson, Liza Marklund, Mia Eriksson, Elisabeth Hermon
Barstol: Det verkliga sveket
Signerat Kjellberg: Marklund taggar inte ner nämnvärt
Trollans tankar om stort och smått: Liza kraschar Newsmill
the real mymlan: liza trasslar in sig
Trilog: När blir sanningen sann?
Entreprenörsgrodden: Liza Marklund - Författare eller journalist?
Kajsa Kavat: Jaha, “Mia” i Gömda var halvt fiktion…
Ann Helena Rudberg: Litteratur som ett politiskt projekt
Ann Helena Rudberg: Piratförlaget försöker göra en pudel
Tankebrott: Liza Marklund omformar verkligheten efter behov… Och finner Gud?
Meningen med livet: Liza Marklunds förhållande till sanningen
Surkukens internet: Liza Marklund ljuger igen
I Tobias lilla värld: Att tänka innan man pra… skriver
Sänd mina rötter regn: Jag ber om ursäkt om någon blir ledsen på grund av detta inlägg
I Cattas lilla värld: Halvpudeln
Rolf van den Brink: Bloggdrevet biter inte på Liza
En författares dagliga dos av ångest: Dagens smak
En bitter blondins blogg: Liza - lögnen om Gömda
Gunillas travelouge: Marklund om Gömdasoppan
Mina moderata karameller: Mycket väsen för ingenting

Nyheter24: Gömda mellan raderna på Liza Marklund
Nyheter24: Expressen stoppade Janne Josefsson
Nyheter24: Liza Marklund: En hysterisk byhora
Nyheter24: Monica Antonsson: Jag blev grundlurad
Nyheter24: Marklund erkänner bluffen
Resumé: Jag är ledsen om människor känner sig lurade
Dagens Media: Newsmill kraschar när Liza Marklund slår tillbaka
DN: Tror inte att Marklund ljugit medvetet
DN Bok: Liza Marklund bemötte obehaglig klappjakt med svar på nätet
DN Kultur: Liza Marklund svarar på kritiken
DN Bok: Marklund backar om “sann” historia
DN Debatt: Liza Marklund spär på rasismen och sexismen
SvD: Liza Marklund borde be om ursäkt
SvD: Marklund bemöter kritiken
SvD: Böckerna i Marklunddebatten
Sydsvenskan: Författaren Anne Swärd: Sent vaknar syndarna
Sydsvenskan: Författaren Oline Stig: Sanningen och tystnaden
Sydsvenskan: Bloggen är det som gör att jag kan hävda mig
Aftonbladet: Det här är inga faktaändringar – det här är manipulation
Aftonbladet: Förlaget ändrar i boktiteln
Aftonbladet: Ja hon har lurat läsarna
Expressen: Recension: Monica Antonsson / Mia - Sanningen om Gömda
Expressen: Antonsson: Man får inte ljuga
Expressen: Förlaget överväger att ändra bokns titel
Expressens kulturblogg: Björn Wiman: Det sanna är evigt
SvT Opinion: Expressen, Liza Marklund och debattinbjudan
HD: Lotta Wendel om Marklund-kritiken
VK: Liza Marklund: Jag är uppriktigt ledsen
Borås Tidning: Sanning som handelsvara
Värmlands Folkblad: Nu ber Liza Marklund läsarna om ursäkt
Östgötakorrespondenten: Liza Marklund slår tillbaka mot kritiken
Gävle Dagblad: Liza Marklund slår tillbaka
Piteå-Tidningen: Liza ber om ursäkt
Arbetarbladet: Gömda är de
Kristianstadbladet: Liza Marklund slår tillbaka mot kritiken
Smålandsposten: Marklund slår tillbaka kritiken
Eskilstuna-Kuriren: Liza Marklund slår tillbaka mot kritiken
Helsingborgs Dagblad: Lite reflektion vore klädsamt. Lotta Wendel om Marklunds svar på kritiken
Metro: Jag är uppriktigt ledsen för detta

Expressen: Liza Marklunds chatt med läsarna 090113
P3 Nyheter: Marklund svarar på kritiken
SvT Östnytt: Liza Marklund ber om ursäkt för Gömda
SR Kulturnytt: Marklund retirerar

Andra bloggar om: , , , , ,
Intressant?

Jag kommer aldrig att köpa en begagnad bil av paret Guillou-Skarp!

Bloggat den | January 12, 2009 klockan 8:46 pm | 5 Kommentarer

debatt har onekligen gått in i en ny fas idag. Jag påstår inte att debatten har gått speciellt mycket framåt, men en ny fas är det definitivt.

När jag först hörde talas om Liza Marklunds artikel på Newsmill blev jag naivt hoppfull. Jag trodde nämligen i min enfald att hon hade gett sig in i debatten.
Men icke.
Istället ägnade hon en herrans massa ord till att i princip inte säga någonting. Jag är inte ensam om att ha blivit besviken.

I sitt pseudoinlägg lägger Marklund allt sitt krut på att försöka få det att se ut som att problemet är att hon har påstått att boken är “En sann berättelse” istället för att skriva “Baserat på en sann berättelse”.
Visst - det är en del av problemet, men långt ifrån hela problematiken!
Påståendet “En sann berättelse” medförde i sig de stora problemen;
- att en man felaktigt pekades ut som en grovt kriminell, krigsskadad psykopat och massmördare,
- att en hel invandrargrupp, utan några som helst belägg, påstås ha hållit hela Oxelösund i schack,
- att ett barn och en pappa har berövats kontakten med varandra till följd av lögnerna i Gömda,
- att “Anders” (dvs Luis) felaktigt framställdes som tryggheten själv, trots att det i senare böcker framkommit att han misshandlade “Mia” (så hur skall vi kunna veta att det inte var han som orsakade mia de blåmärken Osama anklagades för?).
Se gärna min recension (eller ännu hellre - läs boken!) för fler exempel.
Ingenting av detta låtsas Marklund om med en enda stavelse i sin artikel.

När Monica Antonsson skrev sin artikel på Newsmill valde gammelmedia att helt nonchalera det.
Nu när Liza Marklund har skrivit en artikel på Newsmill så slås det upp i Aftonbladet, Expressen, SvD, DN och ja, jag såg tom en notis på text-TV!
Någon mer än jag som upplever att dessa två journalister och författare (fortfarande!) behandlas fruktansvärt olika av gammelmedia?

Marklund skriver bl.a:
“Jag kan alltså varken bekräfta eller förneka att personerna som yttrar sig i frilansjournalistens Monica Antonssons reportagebok ”Mia – sanningen om Gömda” uttalar sig om rätt personer”
I stycket direkt efter bekräftar hon dock att det rör sig om rätt personer:
“Allvaret i frågan har accentuerats av att Justitiekanslern, som utreder brott mot källskyddet, just nu bedriver en förundersökning mot journalisten Monica Antonsson, som misstänks för just det här brottet.”
Så hårdare än så håller hon inte på källskyddet. Dessutom missar hon att nämna att hon själv är föremål för en utredning om exakt samma brott (gällande övergreppen mot Elisabeth Hermon).

Vidare tycks det som att Marklunds enda kritik mot Antonssons bok är att hon har skrivit att Gömda släpptes 1999 när den egentligen släpptes 2000, och att Antonsson har skrivit att Marklund har varit på en boksignering i Nyköping (vilket hon aldrig har varit enl. sig själv).
Det måste fan vara det högsta betyg Monica kan få för sin bok!

Piratförlagets förlagschef Ann-Marie Skarp skriver en intressant text på Piratförlagets hemsida. Hon skriver bl.a:
“Förra året ifrågasattes exempelvis författarna Maja Lundgren och Unni Drougge på samma sätt”
När det gäller Unni Drougge förstår jag inte vari likheten ligger. Drougges påståenden stärks - till skillnad mot Marklunds - av existerande läkarutlåtanden och domslut. Vad jag vet, så var det väl egentligen bara Skarps sambo och hans agent som försökte misskreditera Unnis bok.

“Att ”Gömda” är en roman och inte ett reportage har hela tiden varit självklart från våra utgångspunkter.”
Då infinner sig den självklara frågan; Varför i hela fridens namn har varken Marklund eller förlaget reagerat under alla de år då boken felaktigt har placerats på biografihyllorna?

Skarp fortsätter:
” [...] ett reportage definitionsmässigt måste vara sant. ‘En sann historia’ är alltså något annat än ett reportage. Blandar författaren in fiktiva inslag i sitt reportage blir det nämligen fiktion.”
Det rimmar ju jävligt illa med Marklunds artikelserie i Expressen, där hon med grova och falska anklagelser krossade Elisabeth Hermon och hennes företag. En kränkning som Leif Silbersky betecknade som “Det värsta mediaövergrepp jag sett under hela min yrkeskarriär“.

Begreppet sanning tycks vara så tänjbart inom Skarps/Guillous hushåll att åtminstone jag aldrig skulle komma på tanken att köpa en begagnad bil av dem!

Se även intervju med Monica Antonsson i dagens SvD och Expressen

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
Intressant?

Mycket skrik för lite ull, Marklund

Bloggat den | January 12, 2009 klockan 12:34 pm | 4 Kommentarer

När jag nåddes av uppgiften att Liza Marklund har skrivit en artikel på Newsmill blev jag uppriktigt glad. Den glädjen höll dock inte i sig längre än till jag hade läst nämnda artikel.

Aldrig någonsin tidigare har väl någon enda människa behövt använda så många ord för att säga så lite. Jag är uppriktigt förvånad och besviken över att Marklund väljer att inte kommentera det som faktiskt utgör kritiken mot Gömda.
Jag hade betydligt högre tankar om Marklund än så här.

Tror Marklund att det räcker med ett pseudouttalande för att debatten skall tystna? Förödmjukelsen blir knappast mindre av den väg hon har valt.

Kom igen, Liza! Var rakryggad och modig nog att ta debatten!

Andra bloggar om: ,
DN, Aftonbladet, SvD
Min länksamling om Gömdaskandalen
Intressant?

Kommer man undan med sina kriminella handlingar om man bekänner dem offentligt?

Bloggat den | January 12, 2009 klockan 6:53 am | Inga kommentarer än

Hur agerar rättsväsendet om man bekänner ett brott offentligt?
Om vi, rent hypotetiskt, tänker oss att jag skulle sitta i TV och påstå att jag hade köpt ut alkohol till Mr T och hans kompisar, då utgår jag från att någon åklagare skulle reagera, och en förundersökning skulle inledas. Förhoppningsvis skulle jag även åtalas och dömas.
Jag menar, en så offentlig bekännelse måste ju vara ett näst intill oslagbart bevismaterial.

Att undanhålla bevismaterial är, om jag inte misstar mig, också ett brott.
Jag tänker på fallet med Elisabeth Hermon och Stiftelsen Trossen, där chefsåklagare Claes Edlund på alla punkter friade Elisabeth från de anklagelser som riktades mot henne. Trots detta hävdar Liza Marklund med en dåres envishet att hon minsann har papper på sin vind, som visar att Hermon är precis så skyldig som Marklund påstår.
Det handlar uppenbarligen alltså om dokument som åklagaren inte har fått tillgång till, och kan väl därmed inte ses som något annat än undanhållande av bevismaterial.
Om jag hade hetat Marklund så hade jag nog sett till att masa mig upp på vinden och rotat fram de där dokumenten. Jag är säker på att det är många som vill se dem…

I somras satt “Mia” i Morgonpasset i P3 och berättade att hon organiserar skenäktenskap i USA. Vad jag förstår, så är det ett brott man inte ser på med blida ögon. Hur agerar det amerikanska rättsväsendet på en sådan öppenhjärtlig bekännelse?

Dagens länkar i Gömdaskandalen
Uddevallabloggen: Mia - Sanningen om Gömda
BountyLady: Den G(L)ömda skandalens lögner
Zac’s åsikter på ett fat: Stackars Guiilou…
Zac’s åsikter på ett fat: Den kvinnomisshandlande Liza Marklund
Annan utsikt: Falska profeter
Mina moderata karameller: Whazz up - Marklund…
Ninnefilosoferar: Vart tog alla partyn vägen? Och vad har Marklund hållit på med?
Jinge: Bluffen Liza Marklund
I skuggan av framtiden: Boken Gömda är för extrem!!!
Gunilla Hjelm (c): Gömda i Aftonbladet
Ann Helena Rudberg (författare och journalist): Aftonbladet häcklar fördomsfullt bloggvärlden
Trasdockan: Liza Marklund: Varför inte skriva om verkligheten?
Meningen med livet: Glappet mellan gammelmedia och verkligheten
Pennelinas ordbruk: Om sanningen ska fram
Jhonnys godbitar: Rik på en lögn
Björn Lindéns författarinlägg: Vetenskap är sanningens freträdare
I Tobias lilla värld: Vad ska man tro nu?
I’m not here for your entertainment: Kapitel 181, Sanningen om Gömda
I Cattas lilla värld: Snart så kanske…
Gameover: Nu ska Liza Marklund hängas..!!
Livet efter 30: Ja, jag svalde det med hull och hår
Johanna: Hate to say I told you so
Common cense: Min magkänsla var rätt
Mamselamsen: Är någon egentligen överraskad
Trilog: Sanna berättelser
Anna Troberg: “Based on a true story” är sannerligen ingen kvalitetsgaranti
Vickanen: Mejlat Liza Marklund idag
Halvars huvudsaker: Tidningarna pissar på sina egna läsare

Newsmill: Så vann vi över gammelmedias redaktörer

Andra bloggar om:

Dagen D i Gömdaskandalen?

Bloggat den | January 11, 2009 klockan 1:03 am | 2 Kommentarer

Jag trodde aldrig att det skulle hända, men idag lyfter jag på hatten för Expressen. På ledarplats skriver Isobel Hadley-Kamptz: Sanningen om Marklunds bok. Jag påstår inte att jag grät när jag läste det, men nog knöt det sig ordentligt i halsen på mig och jag var tvungen att blinka några gånger extra. Detta är en mycket välförtjänt upprättelse för Monica Antonsson, efter allt obeskrivligt mycket skit hon fått ta efter sin bok Mia - Sanningen om Gömda.
Det var oväntat, förvånande och imponerande av Expressen, och jag ser med stor spänning fram mot vad det kommer att innebära.
Kan Marklund vara kvar som krönikör på en tidning som gjort detta statement på sin ledarsida? Förhoppningsvis inte.
Även om hon inte får sparken, så får man hoppas på att hon har tillräckligt med självkänsla för att dra sig tillbaka självmant. Det vore direkt förnedrande för henne att fortsätta publicera krönikor i Expressen.
Och hur kommer övrig media att agera, nu när man på Marklunds hemmaarena har ryckt undan mattan för henne? Nu borde det rimligtvis vara fritt fram att skriva om Marklunds ljugerier. De enda tänkbara hindren är väl ev. vänskaps- och andra beroendeförhållanden (och de är inte få). Jag hoppas dock att dessa hinder inte är stora nog.

Jag ser med stor spänning fram mot hur utvecklingen kommer att te sig.

Dagens länkar i Gömdaskandalen
Shhiva: Gömdaskandalen!
Jerry: Gömdaskandalen - Gick proppen idag?
Nattens bibliotek: Gömdaskandalen nedtystad
Any day now: Äntligen lite Liza-bashing
Gotiska klubben: Gömda - Piratförlaget - Liza Marklund
Ingrid Carlqvist: Isobel på Expressen vågar!
Federley: Om Gömda
Gunilla’s travelogue: Superb sammanfattning av Gömda-soppan
 Isobels text och verkstad: Marklund och sanningen
Neijseye: Vi vill se matchen!
Trollans tankar om stort och smått: En reflektion över Gömda igen
Linus Samuelsson: Monica Antonsson och känsla för proportioner
Jejjis stubbe: Expressen bryter tystnaden om Gömda/Liza Marklund
Ann Helena Rudberg: Vad har hänt med Liza Marklund?
Ronge: Game over, Liza Marklund!
Psykbryt: Är tystnaden kring Gömda bruten nu?
Tankar från skroten: Gömdaskandalen
Generation Y: Liza Marklund fejk eller äkta, del 2
Gunilla Hjelm (c): Julhelgerna är tydligen slut
Uppåt och framåt: Sanningen om Gömda?

Nyheter24: Gömda mellan raderna på Liza Marklund
Publicistklubben: Debatt Stockholm: Medierna och Gömda

Stort tack till Jerry som har samlat ihop dessa länkar till mig, medan jag har ägnat dagen åt att förlusta mig i Stockholm.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Min länksamling om Gömdaskandalen
Intressant?

keep looking »

  • På tapeten

  • Kontakt

    Mail:

    Mail (om det gäller Waldorfsekten):

    Msn:

  • Att kommentera

  • Annonser

  • Knappar

    Bloggtoppen.se Blogglista.se
    Personligt bloggar     Top Personligt bloggar BlogRankers.com Blogvertiser Creeper MediaCreeper
    RSS/Ping

  • Fnulare

    Vaddå Fnul?

  • Knuff

  • RSS Creeper (media)

  • RSS Creeper


    • Hmmmm...