Styrelsen för brf Vivalla börjar få kalla fötter?

Bloggat den | September 1, 2010 klockan 8:23 am | 11 Kommentarer

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om hur brf Vivalla i Uppsala hänger ut de som hyr sina lägenheter via kommunen. Samtidigt uppmärksammade jag såväl bostadsrättsföreningen och Riksbyggen, som ansvariga på kommunen om mitt inlägg, och hoppades på att få deras resp. syn på saken. Fram tills idag har jag hoppats förgäves.
Jag fick dock en kommentar från en Andreas, som tycks bo i föreningen. Han skrev även ett inlägg i föreningens gästbok:

I likhet med mig, fick Andreas inte något svar av styrelsen. Däremot fick han ett svar från någon Marianne, och då hon uttalar sig å föreningens vägnar får vi väl förmoda att styrelsen har adjungerat henne (detta bör ni medlemmar i föreningen lätt kunna kolla genom att läsa protokoll).
Mariannes svar får mig att baxna:

En person som agerar å styrelsens vägnar kallar en föreningsmedlem för feg skit!
Är detta något styrelsen känner sig stolta över? Anser man ens att det faller inom ramen för det lämpliga?
(Jo, jag håller med om att Andreas också använder uttryck som känns mindre lämpliga, men det är inte någon som helst ursäkt för denna representants sätt att svara. Det funkar inte med argument som Han kastade sand på mig först, så då slog jag honom med spaden i en demokratisk organisation - vilket nu brf Vivalla förvisso inte verkar vara fullt ut.)
I sin gästbok skriver brf Vivalla:

När jag ser det svar Marianne ovan ger Andreas, så får jag full förståelse för att det finns föreningsmedlemmar som inte vågar skriva ut sitt namn, lägenhetsnummer osv.
Vad är förresten anledningen till att man kräver dessa uppgifter? Varför skulle det inte gå att besvara en anonym kommentar i en gästbok!?
Det finns tydligen fler i den aktuella föreningen som reagerar på styrelsens demokratifrånvända agerande. Så här skriver signaturen Anna:

Jag har även fått ett par mail (från två av varandra oberoende personer, boende i brf Vivalla) sedan jag skrev mitt förra inlägg, och dessa mail vittnar om att man av rädsla för “repressalier” inte vågar skriva sitt namn i gästboken/inte vågar skriva alls.
Vad drar styrelsen för slutsatser av detta?

Det är ju inte omöjligt att tänka sig att någon eller några som bor i de bostadssociala lägenheterna lever med skyddad identitet. Anser styrelsen att man, genom dessa uthängningar, på något sätt bidrar till deras möjlighet att känna sig trygga i sitt boende?

Fatou har också skrivit om brf Vivallas uthängningar i sin blogg. Inte heller hon fick någon respons, så hon skrev till slut i föreningens gästbok:

Nu började det tydligen bli lite obekvämt med påtryckningar från alltför många håll, och styrelsen såg sig nödd och tvungen att ta till orda i sin gästbok:

Vilket snömos!
Av vilken anledning kan man svara på en fråga om den är undertecknad med Kalle Karlsson, lgh X, tel 123456, men inte besvara densamma om den är undertecknad med Anonym?
“Hur ska ni då få svar på några frågor??” undrar ordföranden. Tja, svara i gästboken. Hur svårt kan det vara?
Styrelsen kanske borde fråga sig varför medlemmarna “inte törs” (som man uttrycker det) underteckna med namn. Det måste väl ändå vara sakfrågan som är det viktiga, inte huruvida det är Gunnar eller Maria som undrar eller ifrågasätter någonting. Dessutom; Varken jag eller Fatou/Tonårsmorsa bor i föreningen (och har därmed inga lägenhetsnummer att ange). Betyder det att vi inte är välkomna att skriva i gästboken?
Vari grundar sig styrelsens rädsla för transparens i?

Nåväl, det där med att styrelsen inte kommunicerar via gästboken gällde visst bara ett par timmar. Sedan raderades ordförandens inlägg, och ersattes med ett inlägg av styrelseledamoten Jonas:

Det är ju ett steg i rätt riktning att styrelsen nu har insett att man kan kommunicera i gästboken. Jag måste reflektera över det Jonas skriver:

de frågor och funderingar som har kommigt upp i detta forum har framför allt varigt riktade frågor till styrelsen som har tagits upp med personen i frågan. Det är även därför vi har velat ha kontaktuppgifter till personerna så att vi kan kontakta personerna och reda ut de problem som varigt.

Det krävs väl inga kontaktuppgifter för att besvara frågor i samma gästbok som de ställs?!

När problemen varigt lösta har frågan ansätts avslutad och frågan raderats.

Varför inte istället låta frågor och svar stå kvar, så att andra inte behöver ställa samma fråga? Att låta inlägg stå kvar i gästboken (istället för den censur som, åtminstone hittills har rått), inbjuder dessutom till en mer levande dialog.

Denna fråga har varigt på tapeten tidigare och har även prövats i rätten där BRF Vivalla fick rätt att göra på detta vis.

Även om det inte är juridiskt förkastligt (vilket jag måste ta mig friheten att kolla upp med en kommunjurist - Bostadssocialt kontrakt måste väl vara att betrakta som en form av socialt bistånd, och sådana uppgifter är sekretesskyddade), så innebär det ju inte per automatik att det skulle vara lämpligt på något sätt.
Om denna fråga har prövats i rätten, så innebär det att handlingar är offentliga. Eftersom jag är genuint intresserad av hur resonemanget har gått, så hoppas jag att brf Vivalla kan bistå mig med målnummer i ärendet.

Anledningen till varför vi markerar ägarna till lägenheterna är för att inte bara visa vem som för tillfället innehar besittningsrätten utan även vem som har ansvaret för eventuella problem. Att U-a k (Uppsala kommuns) lägenheter har märkts ut har även att göra att Uppsala kommun har en del extra ansvar och skötsel i dessa lägenheter som inte helt ligger på föreningen (BRF Vivalla) eller på den tillfällige hyresgästens.

Såväl styrelsen, fastighetsskötare och kommunen känner till vilka lägenheter som ägs av kommunen. Vilken är anledningen till att dessa uppgifter därutöver hängs ut till allmän beskådan?
Och det där med “ansvar för eventuella problem” - Såvitt jag förstår, så är dessa hyresgäster inte livegna, utan ansvarar var och en för sina egna handlingar, precis som vilken annan myndig person som helst. Om det tex droppar vatten ned till grannen under när någon av dessa boende vattnar sin hängampel på balkongen, så går man väl rimligen upp till personen ifråga och påtalar det. Ni kan väl inte på allvar mena att grannen under istället skall ringa till kommunen? Nej, det kan ni ju inte mena, för då hade ni rimligen även anslagit ett telefonnummer till någon ansvarig på kommunen, som man kunde kontakta.
Vad det gäller att kommunen har visst ansvar för skötsel av dessa lägenheter; Tror ni inte att kommunen hittar sina egna lägenheter, utan att ni basunerar ut dessa uppgifter i trapphusen?

Hur vi kommer att göra med denna märkning i fortsättningen är självklart upp till hela föreningen men det kan inte heller beslutas av tre personer på forumet. Detta är alltså en fråga som bör tas upp på nästa årsstämma eller genom ett majoritetsbeslut av föreningens medlemmar (t.ex. genom en namninsamling).

Jag utgår för att det där var väldigt ogenomtänkt skrivet. Vaddå “upp till hela föreningen“? Menar du att hela föreningen deltog i beslutet om att peka ut personerna ifråga, och därför måste vara med och besluta om en förändring? Nej, det känns nästan som att styrelsen nu vill få hela föreningen att ta ansvar för vad man har gjort.
Att er förenings medlemmar skall sitta och rösta om omständigheter gällande en utpekad grupp (eller att denna grupp skall behöva springa runt med namnlistor för att inte bli uthängda), det för nästan tankarna tillbaka till tyskt 30-tal.
De människor som detta handlar om är dessutom inte medlemmar i er förening, och har därmed inte rösträtt. Därmed skulle de alltså vara utelämnade till föreningsmedlemmarnas godtycklighet, för självklarheten att slippa bli integritetskränkta. Hör du själv hur det låter?
Att hänga ut enskilda människor på det sätt som brf Vivalla gör, är och förblir ett väldigt ovärdigt sätt att bemöta sina medmänniskor. Det går inte att snacka bort. Att begära att dessa människor skall springa runt med listor för namninsamlingar är bara ännu en kränkning mot dessa stigmatiserade personer.
Jag har varit engagerad i ett antal styrelser under de senaste 30 åren, och inte vid något enda tillfälle har jag varit med om maken till kränkning av enskilda individer!

Men eftersom det verkar som att föreningens medlemmar vill ha kvar gamla frågor och svar i textform (inte enbart den personliga kontakt vi haft sen tidigare) på denna sida kommer det från och med nu att lämnas som den är.

Även om jag inte bor i brf Vivalla, så kan jag bara lyfta på hatten åt den vändningen! Fortsätt gärna genom att omedelbart sluta segregera människor som bor i er förening. Bjud in dem till gemenskap istället, vettja! Något säger mig att det skulle vara till godo för er alla.

Ytterligare en boende i brf Vivalla har sedan skrivit i gästboken:

Även om jag inte identifierar mig som “en av Uppsalas största bloggare”, så kan jag bekräfta att tankarna på att föra ut detta i media även har uttryckts på andra håll. Såvida styrelsen inte omgående ser till att dessa uthängningar upphör, så drar jag gärna mitt strå till stacken i den frågan.

---

Läs även andra bloggares åsikter om Brf Vivalla, Riksbyggen, Uppsala kommun, Stigmatisering, Uthängning, Bostadssocial lägenhet
Intressant?

Organiserad stigmatisering och pennalism

Bloggat den | August 19, 2010 klockan 3:46 pm | 12 Kommentarer

Härom dagen cyklade jag iväg för att hämta ett av mina barn, som var hos en kompis och lekte. Jag stod nere i trapphuset och tittade mig omkring medan jag väntade på att mitt barn skulle komma. När min blick föll på trapphusets namntavla blev jag fruktansvärt illa berörd.

Efter ett antal av namnen stod det U-a K (förkortning för Uppsala Kommun).
Brf Vivalla i Uppsala väljer alltså att peka ut de människor som bor i lägenheter ägda av kommunen (s.k. bostadssociala lägenheter). Varför!?
Vad är syftet med detta!?

Det kan knappast handla om att man vill tala om vem som äger resp. lägenhet, då sådana förteckningar inte brukar anslås i trapphusen. Detta är en orienteringstavla för att tala om för brevbärare och andra besökare vem som bor var. Så vad tillför det att tala om att den och den lägenheten ägs av kommunen?
Och om man nu, mot förmodan, skulle försöka hävda att detta är en förteckning över bostadsrättsägarna; Varför står då de boendes namn med på listan?

Syftet kan rimligen inte vara något annat än att peka ut, och därmed bidra till stigmatiseringen av dessa människor. Kanske känner man sig själv som en lite bättre människa, om man får stå och peka finger åt de som hyr sin lägenhet via kommunen? Ja, man kanske rent av är en bättre människa om man äger sin lägenhet, än vad man hade varit om man hade bott i en bostadssocial dito?

Jag blir direkt äcklad av att se att en organisation (i detta fall brf Vivallas styrelse) behandla enskilda individer på det här sättet. Jag ifrågasätter om det verkligen faller inom ramen för det tillåtna att hänga ut människor på det här sättet. Och även om det är tillåtet - Varför gör man det? Exakt vad gott för det med sig? Vilken funktion fyller det?

Känner Riksbyggen till brf Vivallas agerande, och anser man där att det är ok?
Känner ansvariga på Uppsala kommun till dessa uthängningar, och hur ställer man sig till det?

Jag känner ett antal människor som bor, eller har bott, i bostadssocial lägenhet. Orsakerna till detta skiftar naturligtvis, men en sak har dessa människor gemensamt;
Ingen av dem är/har varit kriminell, utslagen, missbrukare eller socialt missanpassad på något annat sätt. Däremot har ett flertal av dem utsatts för grova myndighetsövergrepp, vilka har resulterat i att deras enda chans till tak över huvudet har varit att flytta in i en bostadssocial lägenhet (mer om detta en annan gång).
Naturligtvis finns de de som hamnar i sådana lägenheter efter att själva ha “straffat ut sig” från möjligheten till eget boende, men dessa människor är knappast i någon majoritet. Och även om de vore det, så motiverar det ändå inte något utpekande!

Jag har aldrig bott i brf Vivalla, och har inga avsikter att flytta dit heller. Men det har inte med saken att göra. Jag reagerar från ryggmärgen när jag ser människor behandlas illa. Och den stigmatisering brf Vivalla utsätter dessa boende för är fruktansvärt grov. Det är ett oerhört ovärdigt sätt att agera gentemot sina medmänniskor, och det är inte ok på något sätt.

Jag har skickat länk till detta inlägg till ledamöterna i brf Vivallas styrelse, Riksbyggen och ansvariga inom Uppsala Kommun, och jag hoppas att de svarar på mina frågeställningar och ger sin syn på saken.

Update: Nu har även Tonårsmorsa bloggat om saken.

---

Andra bloggar om Brf Vivalla, Riksbyggen, Uppsala kommun, Stigmatisering, Uthängning, Bostadssocial lägenhet
Intressant?

Språktest som krav för medborgarskap kanske inte är en så tokig idé…

Bloggat den | August 9, 2010 klockan 12:30 am | 2 Kommentarer

Inte alltför sällan hör man från de invandrarfientliga leden krav om att medborgarskap skall förutsätta att man bl.a. klarar ett språktest. Detta har jag alltid avfärdat som rasistiskt trams, men härom dagen slog det mig att det kanske skulle vara en bra ide…
Det skulle ju nämligen rensa ut en massa rasister från Sverige, och det skulle ju inte kännas som någon större förlust. (Det skulle visserligen även eliminera en stor andel Waldorfelever och Waldorfanställda också, men det kanske är smällar man måste ta?)

Den här bilden har jag snott från Fredrick Federley. Den föreställer ett flygblad som Sverigedemokraterna i Dalarna har delat ut.

---

Andra bloggar om Språktest, Sverigedemokraterna, Rasism

Antroposofisektens avlönade censurerare stryper korrigering av faktafel i dagspressen

Bloggat den | July 25, 2010 klockan 10:47 pm | 2 Kommentarer

Zooey är inte bara klok som en bok, hon är även väldigt duktig på att argumentera ytterst sakligt (en talang man knappast kan anklaga antagonisterna för att besitta).
Jag har själv skrivit några texter om hur fullständigt livrädda man är för granskning och kritik inom Waldorf- och Antroposofisekten (bla här och här). Idag har Zooey skrivit ett par blogginlägg som är så bra att jag helt fräckt kopierar dem rakt av!

Första inlägget:

demeter är ingen konsumentorganisation (dagens nyheter)

På ekonomisidorna beskriver Dagens Nyheter i dag Demeter som en ‘konsumentförening’ (artikeln och pdf-tabellen i vilken Demeter återfinns). Det är missvisande. Demeter är inte en konsumentorganisation, även om det för all del tycks som att vem som helst kan bli något slags stödmedlem i föreningen. Det svenska Demeter-förbundet ingår i en internationell organisation för biodynamisk odling, Demeter International.

‘Demeter is the brand for products from Biodynamic® Agriculture.’ (Se ‘This is Demeter’ på internationella organisationens hemsida.)

Demeter International representerar genom sina nationella medlemsorganisationer flera tusen producenter världen över:

‘Presently Demeter International has 16 member organisations from Europe, America, Africa and New Zealand. Thus Demeter-International represents more than 4.200 Demeter producers in 43 countries.’ (Se ‘Demeter-International’.)

De nationella organisationerna kontrollerar att medlemsjordbruken uppfyller de antroposofiska riktlinjerna för jordbruk i enlighet med Rudolf Steiners angivelser i jordbrukskursen. Den internationella organisationen sätter de standarder vars uppfyllelse kontrolleras lokalt; det är den internationella organisationens regler som varje Demeter-ansluten jordbrukare måste uppfylla för att få sätta märket på sina produkter. Den biodynamiska odlingen är inte ‘bara’ en strängare tillämpning av de ekologiska odlingssätten. Den är faktiskt något radikalt annorlunda än det vanliga ekologiska jordbruket. Den biodynamiska odlingen är en konkret tillämpning av det magiska tänkande som antroposofins andliga guru Steiner utsträckte till tillvarons alla områden. Jordbruket ingår i ett kosmiskt kretslopp. De preparat (som DN nämner utan att vidare beskriva dem) är i princip inget annat än hokuspokus, om än relativt oförargligt sådant. Deras verkan är ‘andevetenskaplig’, det vill säga huvudsakligen omöjlig att mäta och utvärdera med den ‘materialistiska’ vetenskapens metoder. För den konsument som inte själv är antroposof tillför inte dessa andevetenskapliga aspekter något. Att biodynamiska produkter ofta är av god kvalitet beror på andra faktorer.

Se:
Biodynamiska Föreningen
Steiners lantbrukskurs
Sektionen för jordbruk vid Högskolan för Andevetenskap (jo, just det)
Tidigare bloggposter
Faktoider
Biodynamics is a Hoax

Uppdatering, kl 16.30: Jonas postade den här kommentaren till artikeln tidigare i dag:

Men sådant får man inte säga hos Dagens Nyheter. Eller: sådant får man inte säga för då anmäler somliga DN läsare kommentaren. Det känner vi ju sedan förut. Så vad ska vi kalla Demeter? En sekts varumärke?

Uppdatering, kl 18.00: Min kommentar raderades också. Den löd som följer:

‘I pdf-filen omnämns Demeter som en konsumentorganisation. Det stämmer inte. Demeter är en producentorganisation; Demeter är också ett varumärke. Demeter fungerar som kontrollorgan för odling som sker efter antroposofiska principer, fastlagda av Rudolf Steiner 1924. Det är mkt förenklande att kalla det ett ‘strängare’ system än vanligt ekologiskt.’

Det är sanslöst av Dagens Nyheter. Varför i hela fridens namn ger de efter för denne anmälare? Utan att läsa vad som faktiskt står i kommentarerna, uppenbarligen.

Uppdatering, kl 20.00: Dagens Nyheter raderade flera kommentarer till. Efter att jag hade skrivit denna

‘Ursäkta DN, men vad har ni för kommentarspolicy egentligen? Det är knappast respektlöst att påpeka att den organisation ni utpekar som en konsumentorgani…sation i själva verket är en producentorganisation! Och varför raderar ni alla kommentarer som har med Demeter att göra? Är det för att man inte får säga högt att Demeter är en antroposofisk organisation för producenter?
Ni kan väl åtminstone LÄSA de kommentarer som blir anmälda innan ni raderar dem?’

återställdes min tidigaste kommentar (se ovan). Dock blev mitt ifrågasättande av kommentarspolicyn anmält och raderat någon halvtimme senare. Jag skriver sedan:

‘Tack för att ni återställde min kommentar (16.56). Det fanns dock flera kommentarer som anmäldes utan anledning och som raderades. Den första skrevs av Jonas och postades kl 14.28. Jag anser att ni bör titta igenom alla anmälda och borttagna kommentarer och återställa dem. Det är fråga om okynnesanmälningar.’

Jag utgår från att den kommentaren också bara försvinner ut i tomma intet. Eftersom DN inte läser igenom kommentarerna innan de tas bort. Och eftersom den antroposofiska rörelsens gyllene riddare rapporterar allt som inte passar honom.

Andra inlägget:

demeter är inte en konsumentorganisation (del ii)

Ett påpekande som i sig borde vara fullkomligt okontroversiellt, det vill säga att Demeter (som hör till Demeter-International) är en organisation och kontrollorgan för biodynamiska producenter, blir i den bisarra värld som antroposofin utgör — eller snarare vissa individers bisarra antroposofiska värld — ett stort dilemma. Därför kunde inte påpekandet få stå i kommentarstråden till Dagens Nyheter-artikeln. Därför anmäldes och raderades kommentar efter kommentar. Alla kommentarer som hade med Demeter att göra. Eftersom Dagens Nyheter tydligen inte läser igenom kommentarerna som anmäls, funkar taktiken förstås. Man får bort det misshagliga (och för religiösa fanatiker är misshaglighet ett ganska vidsträckt begrepp). Detsamma hände för endast några månader sedan, också i DN.

Det lustiga är att det inte spelar mig någon stor roll vilken sorts organisation Demeter är. Jag tyckte nog det var mer problematiskt att Dagens Nyheter inte ens nämnde antroposofin. Demeter är trots allt en organisation där antroposofin är grunden. Biodynamiskt är sannerligen inte bara ‘ekologiskt med strängare regler’. Men Demeter säger faktiskt att man är en organisation för producenter. Man tror att man har hamnat på dårhuset när man blir anmäld för att man säger om Demeter precis det som Demeter säger om sig själv. Se vidare om de borttagna kommentarerna.

Det hela är en petitess, om det inte vore för den överdrivna reaktionen. Vad driver någon till att ordna så att helt ordinära och sakligt korrekta kommentarer blir raderade från en kommentarstråd hos en stor tidning? Vad säger det om den antroposofiska rörelsen? Och vad säger den antroposofiska rörelsen? (Ingenting antar jag. De verkar ju till och med belöna saneringsinsatserna.) Andra aktörer inom de antroposofiska och biodynamiska rörelserna borde kanske fråga sig om det här förhållningssättet gentemot andra människor gagnar dem. De kan inte sätta stopp för enskilda fanatiker. Men de kan låta bli att stödja dem.

‘What is the use of telling people repeatedly that the Society is not a sect and then behave as if it were one?’ (Steiner, R. The Anthroposophic Movement.)

Sedan kan man förstås fråga sig vems och vilka ärenden Dagens Nyheter önskar gå. Artikelrubriken var trots allt ‘Butiker informerar för dåligt’. Kommentarerna tillförde relevant information. De kommentarer som raderades var mer informativa än merparten av de kvarvarande. Det är vansinne av DN att gå in och radera, och i synnerhet att tillåta att anmälningsinstrumentet missbrukas på det här viset. Det gör att seriösa deltagare blir ointresserade av DNs kommentarsfunktion. Och jag känner mig plötsligt rätt ointresserad av DN så där i allmänhet.

---

Läs även andra bloggares åsikter om Biodynamiskt, Demeter, Dagens Nyheter, Censur, Sekter, Waldorf, Antroposofi, Waldorfsekten, Antroposofisekten
Intressant?

Full, fullare, nykterist

Bloggat den | June 30, 2010 klockan 2:45 am | 2 Kommentarer

Under en ganska stor del av mitt liv har jag varit aktiv nykterist. Med aktiv menar jag organiserad.
Sedan insåg jag att jag kunde vara nykter utan att betala (medlemsavgift) för det, även om främsta anledningen till att jag lämnade det bakom mig var att jag inte delade nykterhetsrörelsens extremt fördömande åsikter.
Men det är en helt annan historia än den jag hade tänkt berätta här.

På 80-talet var Ulf Lundell en stor artist. Det skrevs mycket om hans alkoholism, och det spekulerades i om han skulle förmå att genomföra den planerade turnén. Vem minns väl inte hans berömda uttalande om att En inställd konsert är också en konsert?

Vi var ett gäng nykterister (jo, man umgicks gärna i flock) som gillade Lundell (vissa mer än andra) som bestämde oss för att gå på hans turnékonsert.
Iklädda de kläder vi bar till såväl vardag som fest (=kläder som tydligt signalerade vårt nykteristbudskap) begav vi oss till konserten.
Vi armbågade oss fram till scenen, dansade och sjöng. Det var en bra konsert.

Dagen efter läste vi konsertrecensionerna med stort intresse.Där hade man (naturligtvis) spekulerat i Lundells grad av nykterhet på scenen,  och recensionen avslutades med
Men fullast av alla var det gäng ungdomar som stod framför scenen och dansade och sjöng, samtidigt som det stod “Våga Vägra Alkohol” på deras tröjor.
Behöver jag säga att vi blev lyriska?
Inte så att vi tog det som en komplimang att bli tagna för att vara extremt berusade, utan för att vi tog det som ett kvitto på att man kan ha jävligt roligt även utan alkohol. Det är en uppfattning som alltjämt är intakt hos mig än idag.

---

Andra bloggar om Ulf Lundell, Konserter, Nykterhet, Recensioner, Missuppfattningar, Fördomar

Även nazister måste omfattas av demokratins regler

Bloggat den | June 28, 2010 klockan 10:07 am | Inga kommentarer än

I min tro på demokrati är det en självklarhet att hävda allas rätt att göra sin röst hörd. Det gäller även nazisternas rätt att uttrycka sin åsikt, hur mycket jag än ogillar densamma.

Det är lika beklämmande varje gång det dyker upp poliser som har fått sin uppgift om bakfoten. En uniformerad polis i tjänst som ställer sig och hotar en person som filmar honom, han har missuppfattat sin uppgift och samhällsställning ganska ordentligt.
Alla har rätt att uttrycka sin åsikt och att filma. Även nazister.

---

Andra bloggar om Nazism, Yttrandefrihet, Polisen, Maktmissbruk

James Randi kommer till Sverige

Bloggat den | June 6, 2010 klockan 11:44 pm | Inga kommentarer än

James Randi kommer till Sverige den 15-17 juni, och kommer i samarbete med VoF att framträda i Stockholm, Göteborg och Lund. Han kommer då bla begå homeopatisk självmord genom att inta överdos av homeopatiska sömnmedel.

Randi har gjort sig känd som en oförtröttlig avslöjare av påstådda paranormala och pseudovetenskapliga företeelser. Skedböjaren Uri Geller, en helbrägdagörare med radiosändare i örat, psykiska kirurger på Filippinerna, en fransk homeopatiforskare och ryska charlataner som sålt “laddat vatten” är bara några exempel på sådant som blivit utrett och avfärdat.
Randi har satt upp ett pris på en miljon dollar till den som kan bevisa en paranormal förmåga i ett vetenskapligt test. Många har testats men pengarna har ännu inte behövt betalas ut.
(Presentationstexten lånad från VoFs hemsida)

Stockholm:
Tid: tisdagen den 15 juni 2010 kl. 19:00
Plats: Oskar Klein Auditorium, Roslagstullsbacken 21
Inträde: 50kr
Biljetter säljs från kl. 18. Bokade platser ska intas före 18:45.
De som bor utanför Stockholm kan boka platser, varav ett begränsat antal finns. För att boka plats kontakta j.jonsson@vof.se och ange namn.

Göteborg:
Tid: onsdagen den 16 juni 2010 kl. 19:00
Plats: RunAn, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1
Inträde: 50kr.
De som bor utanför Göteborg kan boka platser, varav det finns ett begränsat antal. Kontakta då goteborg@vof.se och ange namn.

Lund:
Tid: torsdagen den 17 juni 2010 kl. 18:00
Plats: Palaestra et Odeum., Paradisgatan 4
Övrigt: Inträde: 50kr.
De som bor utanför Lund kan boka platser, varav ett begränsat antal finns. För att boka, kontakta fredrik@blake.se och ange namn.

Föredragen hålls på engelska.

---

Andra bloggar om James Randi

Sanktionerad förföljelse

Bloggat den | May 31, 2010 klockan 12:43 am | 5 Kommentarer

Jag har roat mig (även om det inte var nämnvärt roligt) med att läsa en del Waldorf- och Antroposofidokument. Det handlar mestadels om mötesprotokoll (som uppenbarligen inte var menade för allmänhetens ögon, men de har ju inte några dignande tekniska kunskaper, direkt), och det första som slog mig var hur erbarmligt illa de var skrivna.
Det handlar alltså om protokoll som är skrivna av vuxna människor som har “ledande positioner” inom Waldorf- och Antroposofisekten.
Att kunna föra ett korrekt protokoll anser jag vara en grundläggande förutsättning i den demokratiska processen. Något så basalt klarar alltså inte dessa människor - som till vardags är ansvariga för Waldorfelevernas utbildning!
You do the math..!

Det finns en antroposmurf som far omkring på nätet, och som tycks ha gjort till sin livsuppgift att förfölja och förtala avhoppare och kritiker (att ta en sakdiskussion har aldrig varit aktuellt för honom). Hittills har jag mest sett honom som en förvirrad, tragisk, ensam och bitter människa. Mitt hjärta har nästan ömmat lite för honom och hans elände, då han uppenbart är oerhört olycklig och disharmonisk.

Nu när jag läser protokollen inser jag att det (tyvärr) inte bara handlar om en förvirrad, tragisk, ensam och bitter människa. Det handlar om en människa som har anställts av Waldorf- och antroposofisekten just för att stalka människor!
Han får alltså betalt av Waldorfskolefederationen för att förfölja och förtala avhoppare/kritiker! (Det motsäger förvisso inte att han skulle vara förvirrad, tragisk, ensam och bitter.)
I förlängningen betyder det att alla föräldrar som (mot bättre vetande, får vi hoppas) placerar sitt barn i en Waldorfskola bidrar (genom att barnets skolpeng hamnar hos Waldorfsekten) till att de som talar öppet om brister och övergrepp blir utsatta för förföljelse.
Undrar hur merparten av föräldrarna till Waldorfelever skulle ställa sig till det, om de kände till det? Undrar hur kommunerna skulle ställa sig till det, om de kände vad den utbetalade skolpengen faktiskt finansierar?

Det jag läser mig till i dessa protokoll bekräftar bara det jag redan vet om sekten. Frågan är väl om de någonsin skall inse att de själva är sin egen största fiende?

Vad har Martin Luther, Nelson Mandela och Dalai Lama gemensamt?
Ingen av dem har gått i någon Waldorfskola.

---

Andra bloggar om Antroposofi, Waldorf, Waldorfskolor, Sekt, Sekter, Förtal, Förföljelse, Demokrati, Okunskap, Stalking, Waldorfskolefederationen

Värme och medmänsklighet äger inget utrymme i alliansens samhälle

Bloggat den | March 3, 2010 klockan 11:46 am | 1 Kommentar

När det gäller det numera rikskända fallet med Sofie Karlsson som inte fick någon sjukpenning för att hon inte anmälde sig på Arbetsförmedlingen dagen efter att sonen dog, så säger Kammarrätten att de visserligen har full förståelse för hennes situation, men att det
inte finns nån laglig möjlighet att medge undantag från reglerna.
Det påståendet är formulerat utifrån helt fel perspektiv. Frågan man istället skall ställa sig är
Finns det några lagliga hinder för att medge undantag från reglerna?

Idioter!

Det är verkligen ett varmt och medmänskligt samhälle som har växt fram de senaste åren…

---

Läs även andra bloggares åsikter om Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kammarrätten, Idioti
UNT, DN, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Expressen 1, Expressen 2, Expressen 3

Förlåt att jag vet, men det är inte med flit

Bloggat den | March 2, 2010 klockan 12:45 pm | 8 Kommentarer

Jag minns inte när jag insåg det. Egentligen har jag väl aldrig insett det, utan det har alltid varit en självklarhet och helt naturligt att det är så här. Inte konstigt på något sätt.

Jag pratar om… ja, jag vet egentligen inte riktigt vad jag skall kalla det. Det handlar om känsla, övertygelse och vetskap. Att jag, utan uppenbar anledning, plötsligt bara vet något (om någon), även om jag inte kan bevisa att det förhåller sig så. Och jag har heller inget behov av att bevisa det. På samma sätt som jag inte har något behov av att bevisa att sushi är gott. Det vet jag ju redan.

Jag tror mig minnas när jag insåg att inte alla människor fungerar på det här sättet. Jag var i tioårsåldern, och ett par vänner till familjen (Maria och Jan) skulle separera.
Jag visste med ens att det berodde på att Maria hade inlett ett förhållande med Hasse (en annan person som ingick i det sociala umgänget). Det var inte så att jag hade sett Maria och Hasse tillsammans, eller något sådant. Jag bara visste.
Därför blev jag så förvånad när det ett par månader senare “slog ned som en bomb” i bekantskapskretsen att Maria och Hasse skulle flytta ihop. Det var väl inget konstigt med det - de hade ju ett förhållande.
Men tydligen var förhållandet en nyhet för alla. Utom mig. Det kändes ganska märkligt, och jag kunde inte riktigt förstå varför inte alla andra också visste.

Under en period arbetade jag i Stockholmstrakten, och pendlade varje dag. Till slut blev jag ganska tjenis med Henrik, en kille som jobbade i Pressbyrån. Vi blev vänner privat, och umgicks lite. Tog en fika ibland och tittade på film någon gång.
En natt vaknade jag, och satte mig klarvaken upp i sängen med insikten Henriks farmor är död!
Känslan var så stark att det var omöjligt att somna om. Men vad skulle jag göra? Jag kunde ju inte gärna ringa och väcka Henrik mitt i natten, och tala om för honom att hans farmor var död. Dels hade jag aldrig träffat hans farmor, och dels skulle han garanterat ha trott att det hade slagit runt i huvudet på mig.
Nästa dag, när jag träffade Henrik i Pressbyrån, var han ganska ledsen. Han berättade för mig att hans farmor hade dött på natten.

Det är mer regel än undantag att jag vet att någon skall få barn, innan personen ifråga själv vet om det. När människor är på väg att separera så vet jag det innan de själva har insett det. Jag visste att Anna Lindh var död redan när jag vaknade den 11/9 -03, flera timmar innan det tillkännagavs. Jag har vetat att flera av mina vänner är homosexuella, innan de själva har vetat det/kommit ut.
Över huvud taget så har jag insikt/vetskap (jag vet inte vad jag skall kalla det för) om förändringar - stora som små - i människors liv, innan förändringarna sker. Jag behöver inte träffa personen ifråga för att veta.
Jag bara vet.

Jag skulle kunna fylla hela bloggen med sådana här exempel, men det är egentligen inte det som är poängen med det här inlägget.
Jag ser inte den här “förmågan till vetskap” som någon tillgång eller gåva. Tvärtom! Det är bara ett jäkla aber.
Ok, jag förnekar inte till att det har hänt att jag har dragit nytta av det i t.ex förhandlingar och argumentationer, men det är i det stora hela perifert.
Efter resan inom Waldorfsekten är jag en renodlad sanningsknarkare. Jag tror inte på någonting som inte går att bevisa, så några mumbo-jumbo-förklaringar är inte aktuella.

Under livets gång har jag lärt mig att ignorera dessa vetskaper som dyker upp hos mig, och jag lyckas uppskattningsvis till 95%. Jag viftar bort dem som jag viftar bort en irriterande fluga om sommaren. Nu har jag kommit så pass långt att jag, hyfsat hanterbart, kan ignorera sådant som jag rimligen inte skall/kan/bör veta.
Men ibland slår vetskapen sina klor i mig, och lämnar mig inte. Ju mer jag försöker ignorera, desto mer pockar det på min uppmärksamhet.

Jag har vetat någonting om en person i flera år. Det handlar om en person som jag aldrig hade träffat, och jag har kunnat ignorera vetskapen så att den bara har legat där i bakgrunden och skvalpat. Men för några månader sedan tog vetskapen ett starkare grepp, och vägrade att lämna mig ifred.
Alltid när det blir så här, så upplever jag det som fruktansvärt jobbigt. Och den här gången var inget undantag.
Jag vill inte veta. Jag har inte med det här att göra. Det angår inte mig. Det handlar om någon annan människas privatliv. Det känns som att jag har varit och snokat i personens hemliga dagbok.
Jag vill verkligen inte ha det så här.
För en tid sedan hampade det sig så att jag träffade personen ifråga. Vid vårt handslag bekräftades det jag redan visste. Bekräftelsen blev så översvallande stark att jag nästan hade svårt att förhålla mig naturlig.
Jag kände både skuld och skam över min vetskap, men jag hoppas att jag lyckades dölja det för personen ifråga (vi var ju inte ens i närheten av att diskutera det min vetskap handlar om).

Dessa vetskaper är inte på något sätt en tillgång för mig (ok, det skulle ju kunna vara det om jag ville manipulera människor). Det är enbart en börda.
En börda som jag gärna skulle vilja bli av med.

Öppet svar på Jespers mail

Bloggat den | February 21, 2010 klockan 10:04 pm | 17 Kommentarer

Jag fick ett mail från någon som heter Jesper och är medlem i Waldorf- och Antroposofisekten. Eftersom jag anser det vara såpass intressant, så publicerar jag mailet- och svaret på detsamma - här:

Hej jag heter Jesper och snubblade in på din “blogg” där du spaltmeter efter spaltmeter ägnar dig åt att smutskasta Waldorfskolan/Antroposofin mm. Jag utgår ifrån att du har personliga tråkiga upplevelser av skolan/antroposofin då du urskiljningslöst kritiserar fenomenet. Det verkar som att du har blivit ordentligt kränkt då detta blivit så viktigt för dig, det skulle vara intressant att höra mer om. Du skriver bl.a. att något/några av dina barn gått på Uppsala Waldorfskola t.ex. Kan det ha hänt där?

Spaltmeter?
Jag bloggar över huvud taget inte speciellt mycket, och det jag skriver om Waldorf/Antroposofi är en försvinnande liten del av helheten. Hur kan du få det till “spaltmeter”?
Smutskasta? Det jag skriver om Waldorf/Antroposofin kan i stort sett delas upp i två kategorier;
1 - Jag återger sådant som står i Antroposofiska skrifter, Waldorfskolors “information” och Steiners texter,
samt
2 - Jag berättar om övergrepp och förföljelse som enskilda människor har råkat ut för från sekten.
Om ovanstående punkter är att betrakta som smutskastning, så kan vi bara konstatera att det är sekten som smutskastar sig själv..!

Du menar att jag skriver “spaltmeter” om Waldorf- och Antroposofisekten, och du ogillar det (det är helt ok, och jag tar det som en komplimang) - samtidigt ställer du frågor om sådant jag redan har skrivit om! Jag tolkar det som att du har valt att kritisera utan att läsa först.
Om du vill ha svar på dina frågor - läs den information du kritiserar!

Vad vill du uppnå, vad är ditt syfte? Jag tror knappast att du kommer bli lyckligare för att du tror att du förändrar omvärlden genom kritik. Du kan eventuellt förändra värden till det positiva genom att sprida ditt engagemang i något konstruktivt. Göra något som du brinner för, något som bygger upp och något som du tror på. (Alltså inte det du inte tror på) För mig är det fine att du ogillar Waldorf, det är ju så med tycke och smak, men det verkar snarare som att det blivit en livsstil för dig att kasta skit och vill “sätta dit” någon? Stämmer det?

Nej, det stämmer inte.
På vilka grunder tror du dig förresten kunna göra några bedömningar om “min livsstil”?
Du uppmanar mig att göra något jag brinner för, och lägga min energi på något jag tror på. Tack för dina värmande och välmenande råd, men det gör jag redan! Jag engagerar mig (bl.a) för barn/individer/familjer som har blivit utsatta för grova övergrepp inom Waldorf- och Antroposofisekten, i hopp om att vara till hjälp för dem. Det jag personligen kan göra är ganska begränsat, men jag kan “förmedla kontakter” mm. Dessutom är jag oerhört stolt över att myndigheter numera hänvisar individer/familjer som har blivit utsatta för sektens övergrepp till mig! Det är ett förtroende jag bär med högburet huvud!
Du tror inte att jag kommer bli lyckligare av att engagera mig i de som utsatts för övergrepp av sekten. Själv kan jag bara konstatera att det tillför mig (och de utsatta!) mycket positivt att finnas till hands.
Du undrar vad jag vill uppnå, och vad som är mitt syfte.
Jag har inget utstuderat syfte med mitt engagemang, men så länge det begås övergrepp inom sekten, och så länge eleverna i sekens skolor fortsätter lida av kunskapsbrist, ja så länge kommer mitt engagemangs låga att brinna starkt.

Jag vet att det finns många frågetecken kring det antroposofiska speciellt om man endast läser lösryckta citat. Det finns ju överallt, i vetenskapen, i bibeln och ifrån Politiker. För mig får du gärna ha sakliga åsikter i frågor gällande detta. Men jag tycker att du skall veta att dina kategoriseringar drabbar alla de idealister, föräldrar och lärare som lägger i sin själ åt arbetet. Och inte minst barnen som får för sig att de går i en sektskola.
Själv skulle jag vilja framhäva att vår stereotypa, penning och -köpgalna värld är minst lika sekteristisk. Där vi alla är hjärntvättade att tro att vi blir lyckligare av konsumtion. (Som vår tillväxt-ekonomi är uppbyggd på)

Jag vet inte vad du menar med att vi alla skulle vara hjärntvättade av en tro om att bli lyckligare av konsumtion. Det är ett påstående jag inte kan identifiera mig med, och jag kan inte identifiera någon i min omgivning med det heller. Utveckla gärna ditt resonemang, då det är intressant.
Ditt påstående om att idealister, föräldrar och lärare drabbas av att jag informerar om sekten reflekterar bara att sekten lider av sitt eget agerande (då det är det jag återger i det jag skriver). Det där är en form av argumentation jag har stött på flera gånger tidigare från sekten; Övergreppen i sig ser man inte som något problem, men när någon har mage att prata om det, då är det fara å färde!
Om det är så att elever i Waldorfskolor “får för sig” att de går i en sektskola, så är det ju ett stort steg i rätt riktning! Det innebär ju i så fall att de har börjat inhämta information utanför indoktrineringen, vilket är helt fantastiskt (även om jag vet att ni ogillar det å det grövsta)!
När det gäller citat, så är de ju - per definition - lösryckta ur sitt sammanhang. Men du kanske skulle kunna vara snäll och tex förklara hur Steiners rashygieniska texter skulle kunna tolkas som ickerasistiska?!
Sedan kan jag lugna dig med att du inte behöver oroa dig. Enligt en av era främsta pr-människor (Ann-Mari) så anses jag som tragisk av sektens ledare. Därmed behöver du nog inte oroa dig.

Jag bott i Järna mina senaste 15 år, kallar mig inte Antroposof och läser inte Steiner till vardags. Jag har dessutom arbetat i ett flertal antroposofiska institutioner och även i en Waldorfskola under en treårsperiod och känner därmed många personer i antroposofisk miljö. Det har aldrig hänt att jag backat för något som kan tänkas vara sektliknande eller dogmatiskt, och jag har aldrig mött en liknande kritik som du så kategoriskt framhäver.

Att du inte har mött någon “liknande kritik som den jag så kategoriskt framhäver” är bara ett bevis för ditt blundande.
Att du inte kallar dig antroposof förvånar ingen. Med ett fåtal undantag, så finns det väl ingen antroposof som kallar för antroposof?! Eller känner du till någon?
Du skriver att du har arbetat i såväl Waldorfskola som “antroposofiska institutioner”. Om du vill, så får du gärna precisera det.
Jag beklagar att du inte “läser Steiner till vardags”. Om du gjorde det (och nu förutsätter jag att du är minst normalbegåvad), så hade du lämnat sekten för länge sedan!

Alltså det finns så mycket orättvisor, så mycket våld, verkliga sektskolor med barnaga och pennalism bl.a. i Knutby där det närmast verkar vara en metod att aga barn i förebyggande syfte.
Barnhandel, illegal organhandel, gatubarn, fattigdom, svält, klimathot och tusentals verkliga orättvisor. Du kritiserar Waldorf som att det vore värre…
Och, det finns så mycket gott att jobba för.
Hjälpinsamlingar, volontär-arbete, Amnesty, Miljö osv. Du kritiserar Waldorf som att det vore en god gärning…
Jag fattar inte proportionerna här, kan du beskriva det för mig?

Att världen ser för jävlig ut i många delar, det kan vi nog gemensamt skriva under på.
Jag vet inte på vilka grunder du tror dig kunna bedöma mitt engagemang i andra behjärtansvärda frågor, utan att ha någon insikt i detta. Personligen ser jag ingen som helst konflikt i att finnas till hands för människor som råkar ut för övergrepp av Waldorf- och Antroposofisekten. Men jag kan lugna dig med att jag arbetar volontärt även på andra områden.
Visst har du rätt i att det skulle kunna ses som en god gärning att sprida information om Waldorf- och Antroposofisekten. Jag har själv bara inte sett det på det sättet.
Världen är full av misär, elände, svält, farsoter och död. Ändå har du tid över att författa beklagande epistlar till en relativt lyckligt lottad mamma, som om hennes blogg vore värre än all misär, som om ditt mail var en god gärning. Hur många barn såldes under den tiden det tog dig, hur många svalt inte, hur många dog inte? Jag fattar inte proportionerna, kan du beskriva det för mig?

Ditt mail inspirerar mig verkligen att utöka mitt engagemang för Waldorf- och Antroposofisektens offer. Jag kanske kan komma upp i spaltmeter - eller tom spaltkilometer - om jag har tur!

---

Läs även andra bloggares åsikter om Waldorfsekten, Antroposofisekten, Waldorf, Antroposofi, Sekter

Bajs = Hjärnsubstans!

Bloggat den | February 15, 2010 klockan 11:44 pm | 4 Kommentarer

Brukar du gå omkring och undra vad bajs egentligen är? Nu behöver du inte undra längre, för Waldorf- och Antroposofisektens guru Rudolf Steiner hade svaret - sanningen - (även på det här området) i sin hand redan på sin tid:
Det är hjärnsubstans!

Om detta kan man läsa i Steiners 8:e föredrag:

Den omogna hjärnans avfall passerar genom tarmarna. När det kommer till dess processer, är tarminneållet avgjort lika hjärninnehållet. För  att uttrycka mig grovt, skulle jag säga: Att vad som sprider sig genom hjärnan är en högt avancerad hög med dynga! Hur groteskt det än verkar, så är det här sanningen objektivt sett. Det är inget annat än dyngan, som förvandlad - genom sitt märkliga organiska process till den ädla hjärnmaterian, som där blir basen för jag-utvecklingen.

Översättningen till svenska är min, och gjord i all hast. Föredraget finns här i sin helhet (på engelska).
Jag gillar särskilt formuleringen [...] så är det här sanningen, objektivt sett (objectively speaking this is the truth). Det är verkligen Waldorf- och Antroposofisektens sätt att resonera, i ett nötskal. Deras livssyn är sanningen - objektivt sett!

Personligen så är jag övertygad om att Steiner hade fel (även på den här punkten). Jag tror inte att avföring består av hjärnsubstans. Jag är tom övertygad om att det inte förhåller sig så. Däremot kan det mycket väl ha varit så att Steiners hjärnsubstans bestod av bajs!

---

Läs även andra bloggares åsikter om Rudolf Steiner, Antroposofisekten, Waldorfsekten, Ovetenskap, Sekter, Bajs
Intressant?

Huvudvärk beror på för stark ämnesomsättning alt. för mycket värme i huvudet

Bloggat den | February 15, 2010 klockan 1:19 pm | 7 Kommentarer

Om man känner sig krasslig om inte vill bli frisk genom den beprövade skolmedicinen, så kan jag ju testa alternativa vägar. Här nedan följer några exempel på hur man botar sig inom Waldorf- och Antroposofisekten. Det är inte så att jag på något sätt rekommenderar detta mumbo-jumbo (var och en får använda sitt sunda förnuft - i de fall sådant finns), utan jag vill bara belysa sektens metoder.

Huvudvärk beror ibland på en för stark ämnesomsättning i huvudet (!), och då behöver man stärka densamma i bukområdet, samt “dra ner” aktiviteten från huvudet till benen. Detta låter sig bäst göras genom ett Citronfotbad:
* Fyll en 25-liters trädgårdshink med 37-gradigt vatten,
* Levandegör vattnet genom att röra runt med handen så att det blir en virvel, först åt ena hållet, sedan åt det andra. Håll på några minuter, detta ger vattnet en viss spänst och kan bättre förmedla substansens verkan till människan,
* Dela en ekologiskt (inte biodynamiskt?) odlad citron i två halvor,
* Pressa ur all saft och låt citronhalvorna ligga kvar i vattnet,
* Sätt ned båda fötterna i hinken och täck med en stor handduk för att bevara värmen,
* Var varmt klädd på överkroppen,
* Sitt i 15 min,
* Torka sedan fötter och ben, ta på varma sockor och vila i en varm säng i minst 30 min.
Sådär ja, nu har huvudvärken flugit sin kos!

Vid migrän rekommenderas ett Senapsfotbad:
* Fram med 25-litershinken,
* Vattnet skall nu hålla 38 grader,
* Levandegör vattnet (se ovan), här för att öka vattnets möjligheter att förmedla läkande krafter,
* Rör ut tre rågade msk senapspulver i lite varmt vatten. Låt stå en stund,
* Häll senapssmeten i vattnet,
* Gå tillväga på samma sätt som vid Citronfotbad, men nu skall du sitta 15-20 min (utan att behöva ha något värmande på överkroppen) och måste skölja benen efteråt,
* Vila minst 30 min i en varm säng.
“Senap liksom irriterar igång en värmeprocess i den nedre polen. Huvudvärk är för mycket värme i huvudet. Genom att aktivera värmeprocessen i vaderna, dras den ifrån huvudet och huvudvärken lättar, det blir klarare i huvudet.”
Nu är migränen ett minne blott!

Vid hög feber rekommenderas Citronomslag. Det tar ned febern, avlastar huvudet och ger en lugnare sömn:
* Ta två tunna diskhanddukar eller tygbitar, stora nog att täcka ett varv runt underbenen,
* Dela en citron (här spelar det ingen roll hur den är odlad), och pressa ned saften i 1 l kyligt vatten (det behöver inte levandegöras),
* Doppa handdukarna i citronvattnet och vrid ur ordentligt,
* Lägg handdukarna runt underbenen,
* Lägg ylle ytterst,
* Bytes efter ca 1 tim eller när handdukarna blivit varma/torkat.
OBS, lägg ej citronomslag om den sjuke har frossa eller kalla fötter! Och det händer ju emellanåt att medlemmar i Waldorf- och Antroposofisekten får kalla fötter, så var vaksam!

Vid öroninflammation är det lökomslag som gäller:
* Finhacka en gul lök (det framgår inte om det spelar någon roll hur den är odlad),
* Lägg lökbitarna i mitten på en näsduk (det framgår inte om det gör något om den är använd, eller huruvida den skall vara av tyg eller papper) och vik ihop så att den bildar en liten kudde,
* Värm kudden genom att lägga den på en värmeflaska, ett varmt lock eller ett element (jag gissar att det är vattenelement som avses, och min kunskap om Waldorfsekten säger mig att hela läkeeffekten skulle gå om intet om man gav sig på att värma lökkudden i mikron),
* Lägg lökkudden mot örat och fäst med en mössa som knyts under hakan,
* Ligg med det onda örat mot kudden, så att det håller sig varmt.
Det framgår inte hur lång tid detta tar, men jag skulle gissa på att det inte står på förrän man är frisk.

Ryggskott innebär att jaget har dragit sig ur den delen av kroppen där smärtan uppkommer. För att återfå den försvunna delen av personligheten rekommenderas ett varmt arnikaessensomslag:
* Vik en tunn handduk till A4-storlek,
* Doppa handduken i het arnikalösning och vrid ur,
* Lägg handduken på ryggen och bind fast med en stor yllesjal,
* Ligg i sängen, och ha en värmedyna (helst en värmeflaska i gummi) mellan omslaget och underlaget.
Har man gjort rätt, så bör jaget snart vara intakt!

Du kan läsa mer om Antroposofisektens kvacksalverimetoder i tex Syster Märtas husapotek (ett måste för varje hem!)
Själv skulle jag vilja veta mer om det där med levandegjort vatten. Har det något “släktskap” med virvlat vatten? Blir det olika effekt beroende på vem som levandegör det (såsom det blir med virvlat vatten - det är ju ett hantverk)?
Är levandegjort vatten kanske bara en synonym till virvlat vatten? Kan jag som amatör lära mig att levandegöra vatten på ett bra sätt? Kan Waldorf- och Antroposofisekten ställa upp med skickliga vattenvirvlare när man är sjuk, eller måste vi vanliga dödliga finna oss i ett sämre tillfrisknande?
Exakt vilken konkret skillnad är det mellan ett glas levandegjort/virvlat vatten och ett helt vanligt glas vatten?
Någon som känner sig hugad att svara?

---

Läs även andra bloggares åsikter om Huvudvärk, Citronbad, Migrän, Senapsfotbad, Hög feber, Citronomslag, Öroninflammation, Lökomslag, Ryggskott, Arnikaessensomslag, Mumbo-jumbo, Kvacksalveri, Alternativmedicin, Virvlat vatten, Syster Märtas husapotek
Intressant?

Rensa bort snutjävlarna från poliskåren

Bloggat den | February 12, 2010 klockan 10:22 am | 3 Kommentarer

Mitt förtroende för svensk polis har alltid varit stort, och det är alltjämt intakt trots det som har avslöjats om Göran Lindberg. Hans skumma agerande är ju kopplat till honom som person, och inte som representant för rättsväsendet. Sedan borde karln naturligtvis ha förstått att han var/är en sådan representant även när han är privat, men det är en annan diskussion.

Inom alla yrkeskategorier finns det representanter som är mindre lämpliga, och även direkt olämpliga. Det skadar varje bransch, och när dessa olämpliga representanter dyker upp inom polisen är det extra illa (samtidigt som det är bra att deras agerande kommer fram)

I förrgår när Jesper Nilsson var på väg hem från sitt arbete hade han oturen att träffa ett par riktiga stolpskott till poliser i tunnelbanan. Trots att de tvingade honom att radera de bilder och den film han hade tagit med sin mobilkamera - annars skulle de gripa honom för misstänkt narkotikapåverkan! - så lyckades Jesper i efterhand återskapa det som var så viktigt för dessa polismän att få raderat.
Om polismän misstänker att någon är narkotikapåverkad så skall man ta med denne för provtagning, oavsett om denne har fotograferat med sin mobilkamera eller inte. Men här handlade det naturligtvis inte om någon misstanke, utan ett uppenbart hot om maktmissbruk.

Läs Jespers berättelse om händelsen här. Nedan kan du se den film han lyckades återskapa ur sin mobil. Den blev tyvärr lite hackig på ett par ställen, men trots det styrker den Jespers berättelse väldigt tydligt.

Det borde rimligen ligga i polisens intresse är rensa bort sådana här svin från kåren. Jag kan inte tänka mig att någon normal och bra polis (och de är många) vill ha sådana här stolpskott till kollegor.

Update: Nu har Nyheter24 skrivit om händelsen
SvD har visst också skrivit om det
DN också.
Och Aftonbladet.

---

Andra bloggar om Polisen, Maktmissbruk, Polisövergrepp
Intressant?
Andra bloggare som har skrivit om detta: Thomas Tvivlaren, addespropaganda.com, Anders Widén, Arbetarperspektiv, Beas Tankar, Åsikter & Funderingar, Edwertz, emretsson.net, Full Mental Straightjacket, Futuriteter, Juridikbloggen, Kulturbloggen, ODEVETDU!, Peace, Love and Capitalism, Syrrans granne, Söderbergs Take, Tuggarna, Zac’s åsikter på ett fat

Bögblod är minst lika bra som mitt blod

Bloggat den | December 3, 2009 klockan 12:51 am | 7 Kommentarer

Jag är inte blodgivare, och har aldrig varit. Det handlar förstås till stor del om min aversion mot sprutor, men till en början också om att jag inte uppfyllde kraven för att få bli blodgivare. Man måste väga över 50 kg, och det gjorde jag inte under många år.
Nu har jag väl vägt över 50 kg några år, men jag har ändå inte kommit mig för att bli blodgivare. Det får väl förklaras med ovan nämnda ovilja mot att bli stucken, men också ren lättja. Någonstans har jag även burit på irritation över att homosexuella diskrimineras som blodgivare.

En ändring av reglerna är på gång, och då skulle man ju kunna tänka att Socialstyrelsen skulle sluta med sin diskriminering. Men inte, då. Istället väljer de, på sätt och vis, att förtydliga den.
Homosexuella får lämna blod - förutsatt att de inte har knullat på ett år (för heterosexuella gäller en “karens” - de får gärna knulla, men då bara med en och samma partner - på 3 mån när man har en ny sexpartner).
What!?!!
Vilket jävla mumbo jumbo!

Menar Socialstyrelsen att det är en divergens i smittorisken mellan homo- och heterosexuella? Eller är det enbart okunskap och fördomar som ligger bakom?
Och varför duger inte blod från en homosexuell i ett monogamt förhållande, även om han fick sig en rejäl påsättning kvällen innan?
Sådant här gör mig verkligen galen av ilska, och from nu finns bara en enda anledning till att jag inte är blodgivare; Det är en ren solidaritetshandling! Den dagen mina homosexuella vänner tillåts vara blodgivare under samma förutsättningar som andra, då skall jag bli blodgivare. Det har ni mitt ord på!
Jo, jag förväntar mig att ändå få blodtransfusion om behovet skulle uppstå. På samma sätt som jag förväntar mig att mina homosexuella vänner får blodtransfusioner om det blir aktuellt.

Så länge man diskriminerar homosexuella, så ska man fan inte ha mitt blod heller! Basta!

---

Läs även andra bloggares åsikter om Blodgivare, Homosexualitet, Diskriminering, Socialstyrelsen
Intressant?

SvD: Även homosexuella män får bli blodgivare
DN: Även bögar får bli blodgivare
Åsiktstorped har skrivit klokt om detta

Waldorfföräldrar har skolplikt på söndagar

Bloggat den | November 16, 2009 klockan 9:37 pm | 4 Kommentarer

I dagarna har familjer med barn på Waldorfsektens skola i Sigtuna fått följande mail:

Till alla familjer på Josefinaskolan

Vårt 20-års-jubileum närmar sig med stormsteg och vi vill från kollegiets sida informera om, och tydliggöra ett par punkter:

1. Söndagen den 22:a november är en obligatorisk skoldag för alla elever på Josefinaskolan. Detta innebär dock inte att klasslärarna har hand om sina klasser, utom de som har på förhand utdelade uppgifter. Klasslärarna har olika åtaganden vilket gör att ni föräldrar behöver finnas med, för att se till att barnen får en fin upplevelse av festdagen.
2. Som en följd av obligatoriet, ges eleverna kompensationsledigt måndagen den 30 november. Kollegiet beslöt att behålla den lediga dagen enligt kalendariet eftersom det innebär en långhelg och många familjer hade planerat för den tidigt.
3. Kollegiet önskar alla hjärtligt välkomna till buffén som står uppdukad från klockan 12.00 till14.00. Därefter tar uppträdanden och andra aktiviteter vid ända fram till klockan 17.00 då den stora finalen äger rum!

Väl mötta alla!

Kollegiet på Josefinaskolan

Ett par innebär, såvitt jag vet, två. Men med Waldorfmatematik blir ett par punkter tre.

Att man inom Waldorfsekten anser sig stå över svensk lag är ju i sig ingen nyhet. Just den här gången utnyttjar man den positionen till att ge eleverna skolplikt en söndag. Och inte bara eleverna - även föräldrarna förväntas närvara, eftersom klasslärarna har annat att göra än att ta hand om sina elever.
De kommer väl vara upptagna med att stampa in rytmen i kroppen, kan man tänka.

När det gäller de uppträdanden och aktiviteter som utlovas, så kan man läsa på Josefinaskolans hemsida:
“Kostnad: Blir vi 30 personer så kostar det 150 kr/person.”
Inte nog med att såväl elever som föräldrar har skolplikt på Josefinaskolan denna söndag - de skall dessutom betala för det!
Det är så mycket Waldorflogik det bara kan bli!

Att det sedan blir just den 30 nov man ger eleverna kompensationsledigt för den närvaropliktiga söndagen, ja det ser ju ut som en direkt tanke.

---

Andra bloggar om Josefinaskolan, Jubileum, Sekter, Waldorfsekten, Waldorf, Antroposofi, Rudolf Steiner, Stiftelser
Intressant?

1993 + 20 = 2009

Bloggat den | November 10, 2009 klockan 12:19 pm | 4 Kommentarer

Waldorfsektens skola Josefinaskolan (i Sigtuna) firar, enl sin hemsida 20-årsjubileum den 22/11.
Jag vet inte om det handlar om att de är ovanligt ivriga, eller om det bara är så att de inte kan räkna, men Stiftelsen Josefinaskolans första verksamhetsår var 1993.
Och dessa människor har tagit som sin uppgift att bla lära barn räkna…

Vid nämnda jubileum kommer Kefas Berlin från den tungomålsylande kören Teater Slava att hålla workshop, för att sedan avsluta det hela med ett festivalkörframträdande.

Genom att springa in sångerna i kroppen, stampa oss genom olika rytmer och genom grundande fysiska övningar hitta urkraften i rösten och glädjen i gemenskapen.
Citat från Teater Slavas hemsida

I Stiftelsen Josefinaskolans stadgar kan man bla läsa:

Stiftelsen får lämna ekonomiska bidrag eller lån för följande ändamål, nämligen vård och fostran av barn, undervisning och utbildning, vetenskaplig forskning samt konstnärlig verksamhet. I första hand bör bidrag av nämnda slag avse understöd av verksamhet vilken liksom stiftelsens verksamhet har sin grund i Rudolf Steiners antroposofi.
Det skulle vara intressant att veta om man har lämnat några ekonomiska bidrag till vetenskaplig forskning, inte minst då bidragetstagarens verksamhet bör ha sin grund i Rudolf Steiners antroposofi…

Om i revisionsberättelsen föreslås att stiftelserådet beviljas ansvarsfrihet, skall sådan anses beviljad.
Om de av stiftelserådet utsedda revisorerna föreslår ansvarsfrihet, så kan man alltså inte opponera mot detta. Det är ett förfaringssätt som jag inte har sett någonstans i demokratiska föreningar.
Men inom Waldorfsekten är det fullt gångbart.

Denna stiftelse skall ej vara underkastad tillsyn enligt lagen av den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser.
Nej, det där med insyn/tillsyn är ingenting som Waldorfsekten står pall för.

Om du vill läsa Stiftelsen Josefinaskolans stadgar i sin helhet, så går dessa att beställa från Länsstyrelsen i Stockholms län. Stiftelsen Josefinaskolans org.nr är 814800-7258

---

Andra bloggar om Josefinaskolan, Jubileum, Sekter, Waldorfsekten, Waldorf, Antroposofi, Rudolf Steiner, Stiftelser
Intressant?

Jag fortsätter stolt att vara en olämplig morsa

Bloggat den | November 7, 2009 klockan 12:13 pm | 34 Kommentarer

Jag har fått en hel del kommentarer på mitt inlägg Exakt VAD tror hänga-ut-förespråkarna att de skall uppnå? Det är glädjande, inte minst då jag tror på en levande debatt.
Då jag anser ämnet vara väldigt viktigt, väljer jag att reflektera över kommentarerna (de som jag inte redan har besvarat) här i ett nytt inlägg istället för att bara kommentera.

@Jenny @Martina @Lotta Tack för era kommentarer.
Naturligtvis skulle jag bli fullständigt förkrossad om något av mina barn råkade ut för övergrepp (det har för övrigt redan hänt - när de gick på Waldorfsektens skola här i Uppsala).
Jag skulle också fyllas av primitiva tankar och känslor.

Men - det är där förnuftet (och den ev) intelligensen måste få ta vid! Om jag tror på demokrati och rättsstatens funktion (vilket jag gör!), så måste jag låta det förbli just tankar och känslor. Jag måste vara större än så, och ställa mig över detta.

Det är stor risk att uthängning av pedofiler bla skulle leda till en falsk säkerhet. Jag menar; Det skulle ju bara vara de dömda (och kanske “bara utpekade”?) pedofilerna ni kände till. Ni skulle ju inte ha den blekaste aning om alla de som “verkar i lönndom” - vilket tyvärr är de flesta.
De allra flesta pedofiler verkar inom hemmets väggar.

Jenny skriver att hon skulle ringa polisen om hon såg en dömd pedofil gå nära lekplatsen där det inte finns föräldrar.
Om jag ser en person i anslutning till en lekplats, och denne inte hade en uppenbar koppling till något av barnen, då skulle jag hålla ett vakande öga åt det hållet. Oavsett om jag visste personen ifråga vad dömd för pedofili eller ej. Det kan ju lika gärna (eller kanske ännu mer troligt) handla om en icke dömd pedofil.
Och mest av allt skulle jag nog fråga mig; Var är barnens föräldrar?

Det är förresten “lustigt” att kommentatorerna reflekterar över hur de skulle reagera om deras dotter blev utsatt. De tror tydligen att söner inte kan bli utsatta? Det stärker min uppfattning om att deras resonemang grundar sig i ren okunskap.

Lotta tycker att jag är skönt naiv när jag skriver att de som blivit dömda sitter inlåsta.
De som blivit dömda sitter inlåsta  tills de anses vara färdigbehandlade. Om psykiskt sjuka (pedofiler eller andra) släpps ut innan de är färdigbehandlade, så är det psykiatrin vi skall ifrågasätta. Om det gör mig skönt naiv, så är jag gärna skönt naiv.
Det står var och en fritt att lobba för sina åsikter.
Lotta snöar även in på var pedofilerna skulle offentliggöras. Inte där de bott tidigare utan där de senare väljer att bosätta sig, menar hon.
Internet, säger jag. Lotta, välkommen till verkligheten.

@Johanna Tack för din kommentar.
Kul att du har förstått vad det handlar om.
Du skriver en väldigt viktig sak, nämligen Bor du granne med en dömd pedofil så är risken ändå större att ens barn blir utsatt av någon i familjen/släkten. Detta faktum verkar ha gått hänga-ut-ivrarna helt förbi.

@Lisa Tack för din kommentar.
Om någon/några anser mig vara en dålig förälder, utifrån det faktum att jag tror på demokrati och anser att brottsbekämpning och bestraffning skall ske utifrån rättssamhällets premisser, ja då fortsätter jag stolt och med högburet huvud att vara en dålig förälder!

@Tomas Tack för din kommentar.
Det förvånar mig inte att hänga-ut-förespråkarna inte har lyckats leverera några hållbara argument. Jag ska ta mig en titt på Facebooksidan som du länkar till, när jag får tillfälle.

Att straffen för pedofili är låga är jag den första att skriva under på!
Om man anser att straffskalan bör förändras, så är envar i sin fulla rätt att jobba i den riktningen. Jag gör vad jag kan.
Om man anser att det krävs medborgargarden och anarki för att komma tillrätta med problematiken, så är man naturligtvis i sin fulla rätt till det.
Jag delar dock inte den uppfattningen.

Och om vi skall hänga ut pedofiler, vad är då nästa steg? Skall vi kanske acceptera uthängning av aidssmittade?
Jag menar, så att man vet vilka man skall undvika att ha sex med?

---

Andra bloggar om Pedofiler, Uthängning, Facebook, Facebookgrupp, Rättsstat, Medborgargarde
Intressant?

Exakt VAD tror hänga-ut-förespråkarna att de skall uppnå?

Bloggat den | November 4, 2009 klockan 6:44 pm | 22 Kommentarer

På Facebook finns en grupp som heter Visa pedofilers identitet - vi som vill skydda våra barn! och jag fick förslag om att gå med i denna grupp.
Jag blir förbannad, och snudd på förolämpad, över att få ett sådant förslag.

Jag förstår inte ens hur man tänker när man startar en sådan grupp.

Om jag nu skulle få veta att Kalle Karlsson på Storgatan är dömd för pedofili, exakt vad skall jag göra med den informationen? Skall jag printa ut hans personuppgifter och foto, och gå omkring med i fickan? Och om jag skulle råka möta Kalle Karlsson, vad skall jag göra då? Peka finger? Spotta på honom? Stena honom?
Skall jag samla mina barn och visa dem bilden på Kalle Karlsson? Skrämma upp dem riktigt ordentligt? Tala om för dem att de inte får gå längre än en radie på 20 meter från ytterdörren, för hemska Kalle Karlsson kanske kan dyka upp?

Allvarligt talat!

Om Kalle Karlsson har blivit dömd, så sitter han antagligen inlåst. Och när han kommer ut igen, hur troligt är det att han skulle flytta tillbaka till sin gamla adress då? Skulle det ens vara möjligt för honom att göra det?
Och vad har det då tjänat till att jag har gått omkring med Kalles personuppgifter och foto i fickan, och att jag skrämt upp barnen så att de inte ens vågar gå ut och hämta posten?
Dessutom; Sverige är en rättsstat, vilket bla innebär att man anses fri när man har sonat sitt brott. Det må vara ett hur jävla avskyvärt brott som helst, men det berättigar inte till någon slags medborgargardesmentalitet.

Om man är missnöjd med vårt juridiska skick, så är man naturligtvis i sin fulla rätt att arbeta för en förändring. Rent spontant känns väl SD då som en lämplig väg att gå i det här fallet.
Jag är visserligen en förespråkare för civil olydnad - under förutsättning att man är fullständigt införstådd med att ta det straff det aktuella brottet kan medföra. Undrar om gruppmedlemmarna på Facebook (och andra hänga-ut-förespråkare) är det?

Naturligtvis gör jag som mamma allt som står i min makt för att skydda mina barn (oavsett vad hotet månne vara). Men om man tror att man skyddar sina barn genom att varna/skrämma dem för utpekade/dömda pedofiler, då har man misslyckats ganska radikalt i sitt föräldrartänk.
Att göra barnen medvetna om faror handlar inte om att peka ut pedofiler. Det handlar om något mycket bredare. Och något som måste börja långt tidigare än när man får vetskap om att det finns en misstänkt/dömd pedofil i gannskapet.

Exakt vad är det hänga-ut-förespråkarna tänker att de skall uppnå genom sitt agerande? Tror man att det skulle fungera preventivt på andra pedofiler, eller handlar det enbart om repressalietänkande à la anarkistiskt medborgargarde?
Det vore intressant att få ta del av argumentation runt detta.

När det gäller Facebook-gruppens namn, så undrar jag; Vill jag implicit inte skydda mina barn, om jag inte går med i gruppen?

---

Andra bloggar om Pedofiler, Uthängning, Facebook, Facebookgrupp, Rättsstat, Medborgargarde
Intressant?

Offentlighet och yttrandefrihet är inte kul om man inte vill att sanningen skall komma fram

Bloggat den | October 28, 2009 klockan 3:41 pm | 2 Kommentarer

Att Antroposofi- och Waldorfsekten inte hyllar offentlighet och yttrandefrihet är ingen kioskvältare.
Jag konstaterar att det kommer gnisslas en hel del tänder i sektens alla led, inom en överskådlig framtid.

---

Andra bloggar om Antroposofisekten, Waldorfsekten, Sekter, Antroposofi, Waldorf, Offentlighetsprinsipen, Yttrandefrihet, Tandgnissel

Antroposofi- och Waldorfsektens förmögenhet

Bloggat den | October 26, 2009 klockan 11:38 pm | 6 Kommentarer

Med posten idag: Filmen En skola på dvd.
Jag har fått indikationer om att Antroposofi- och Waldorfsekten lägger ganska mycket krut på att stoppa filmens spridning. Själv tänker jag göra mitt bästa i motsatt riktning; Dra mitt strå till stacken för att filmen skall spridas!

Apropå Antroposofi- och Waldorfsekten;
Zooey har gjort ett fantastiskt arbete och sammanställt en förteckning över sektens förmögenheter. Förteckningen är visserligen (ännu) inte komplett, men den ger en fingervisning om hur finanserna ser ut.
Förteckningen toppas (förmögenhetsmässigt) just nu av Vidarstiftelsen, vars förmögenhet är 491.568.570 kr. I det närmaste en halv miljard, alltså.

De av sektens stiftelser som finns i Uppsala och är med på förteckningen är
Stiftelsen Uppsala Waldorffastigheter: 16.130.855 kr
Stiftelsen Uppsala Waldorfskola: 1.453.078 kr
Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasium: 408.494 kr
Uppsala Waldorfstiftelse: 300.838 kr
Jag kan inte avstå från att slänga in Josefinaskolan i Sigtuna också
Stiftelsen Josefinaskolan: 3.792.947 kr

To be continued.

---

Andra bloggar om En skola, Antroposofi, Waldorfskolor, Sekter, Antroposofisekten, Waldorfsekten, Stiftelser
Intressant?

Skall män kunna tvingas lämna ifrån sig spermier mot sin vilja?

Bloggat den | July 24, 2009 klockan 12:26 am | 2 Kommentarer

I delstaten Ohio har man lagt fram ett lagförslag som säger att (blivande) pappor skall kunna förhindra abort.
Det tillhör inte det mest skarpa jag har läst.

Hur resonerar man sig fram till ett sådant förslag? Inte ens de mest ihärdiga abortmotståndarna kan väl tro att det skulle vara praktiskt genomförbart.
En förslagen man som väldigt gärna vill ha barn, och som lever tillsammans med en kvinna som inte vill, skulle ju kunna påstå sig använda kondom utan att göra det/se till att kondomen spricker. Sedan är det bara att neka kvinnan att göra abort.
Om man skall kunna tvinga en kvinna att bli mamma, så måste man rimligen också kunna tvinga en man att bli pappa. Låt säga att kvinnan i ett förhållande vill ha barn, medan mannen inte vill. Då bör han rimligen på laglig väg kunna tvingas att ställa upp med sina spermier ändå.

Nej, naturligtvis är det lika orimligt att tvinga en man att lämna ifrån sig spermier, som det vore att ge honom makt över en kvinnas kropp.

Om jag levde i ett samhälle där min partner kunde förbjuda mig att göra abort, så skulle jag naturligtvis ändå göra det. Ett alternativ vore att säga att jag har haft flera olika sexpartners, och omöjligt kan veta vem av dem som är pappan. Jag kanske inte ens känner till namnet på några av dem.
Ett annat alternativ vore ju att be en killkompis ställa upp och säga att han är pappan, och be honom skriva ett aborttillstånd.

Den biologiska skilladen mellan män och kvinnor när det gäller barnafödande går aldrig att lagstifta bort. Jag håller med om att den är förbannat orättvis, men vi kan fortfarande inte göra något åt det.
Det är både skrämmande och osmakligt att lägga fram lagförslag som skall ge mannen rätt att bestämma över kvinnans kropp.

Den biologiska skillnaden gör att män kan bli pappor mot sin vilja, och det är inte rättvist. Men istället för att försöka ge män makt över kvinnors kroppar, så vore det bättre med en lagstiftning som gör det möjligt för män att avsäga sig faderskapet. Som någon form av bortadoption, alltså. Och det skall vara lika oåterkalleligt som en abort är.

---

Andra bloggar om Abort, Abortlagstiftning, Graviditet, Lagförslag
Intressant?
Aftonbladet 1, Aftonbladet 2

Onanera mera!

Bloggat den | July 13, 2009 klockan 11:55 am | 1 Kommentar

Jag har alltid uppmanat mina barn att utforska sina kroppar på egen hand. Det har aldrig varit någon hemlighet hur barn blir till, och de vet att vuxna har sex med varandra även om syftet inte alltid är att skaffa barn. Den dagen det blir aktuellt, så vet de var det finns kondomer. De behöver inte fråga, utan det är bara att ta för sig.

Daily Mail rapporterar att Storbritanniens hälsovårdsmyndigheter (föredömligt, enl mig) nu går ut med en broschyr till elever, lärare, fritidspersonal och föräldrar, och informerar om barns och ungdomars sexualitet. Broschyren är ett steg i rätt riktning bort från den skuldbeläggande och förlegade händerna-på-täcket-mentaliteten.

Aftonbladet vrider till rubriksättningen lite, och skriver Sexråden till skolbarn skakar Storbritannien. Bortsett från att några pedofiler ev gör ett förhoppningsfullt feltänk, så lär det stå klart för alla att det inte handlar om råd till barn i småskoleåldern, utan råd till ungdomar.
Därmed inte sagt att det skulle vara fel att yngre barn onanerar. Som alla väl vet, så har även små barn en sexualitet (som dock inte har några paralleller till vuxenlivets sexualitet).

Broschyren informerar om att orgasmer minskar risken för bla hjärtsjukdomar, och uppmanar ungdomarna att ha sex eller onanera några gånger i veckan.
Det är nog ett av de bästa och viktigaste råd vi kan ge våra ungdomar.

Barn och ungdomar har ägnat sig åt onani långt innan den här broschyren distribuerades. Ja, det är faktiskt något som har förekommit i alla tider. Det är verkligen på  tiden att vi en gång för alla tar död på de mossiga myterna om att det skulle vara skadligt, ohälsosamt, fult och skamligt. Säg som det är; det är bra, nyttigt, hälsosamt och trevligt!
Det är en självklarhet att vi måste lära våra barn att ta ansvar för sin sexualitet, och därmed makten över sina kroppar.
Onanera mera!

---

Läs även andra bloggares åsikter om Onani, Sexualupplysning, Orgasm, Ungdomar
Intressant?

Lögnen är fortfarande sann

Bloggat den | July 7, 2009 klockan 11:31 pm | 2 Kommentarer

För knappt ett år sedan fick jag upp ögonen för Monica Antonsson, och den bok hon höll på att skriva. I Mia - Sanningen om Gömda drog hon ned brallorna rejält på Liza Marklund, genom att avslöja att den “sanna” boken Gömda inte var något annat än en lögn. Även de mest hängivna Marklund-fans måste sätta på sig extremt stora skygglappar för att inte se detta (och jag tror inte de lyckas ens då, men de kan ju fortsätta hoppas och förneka).

Debatten som följde var oerhört intressant som fenomen. Media visade sitt fula ansikte, och det blev pinsamt tydligt att det var viktigare att hålla kompisar om ryggen än att avslöja den lögn som hade kommit att bli Marklunds räkmacka.
Jag har väl aldrig sett kvällspressen som några sanningens budbärare, men någonstans har jag ändå trott att grundstommen i det som skrivs är sant. Den villfarelsen blev jag av med, i samband med Gömda-debatten.
Någon av kvällstidningarna sålde “bevis” för att Mias lögner skulle vara sanna. Hade de bemödat sig med att kolla upp dokumenten, så hade de upptäckt att ett (kanske fler?) av dokumenten var en förfalskning. Men de jobbade efter devisen Kolla aldrig upp en bra story… och valde att istället stå där med skammen (utan att låtsas om det).
Medias agerande gick mest ut på att rädda Marklunds skinn, istället för att rapportera om det avslöjande som visade att hon hade byggt sin karriär på en mytomans oemotsagda lögner.

Själv fick jag ta emot grova och allvarliga hot mot både mig och mina barn, när jag deltog i debatten. Nu ser jag att Ingrid Carlqvist har utsatts för ännu en förtalskampanj. Vad är det med folk!?
Jag kan inte undgå att dra paralleller till Waldorftomtar och Antroposmurfer; När någon avslöjar en obekväm sanning så väljer man att “skjuta budbäraren” istället för att se till/ta itu med problematiken.

Marklund, Piratförlaget och stora delar av mediaeliten försökte i stor utsträckning att tiga ihjäl sanningen. Men det hindrade inte Bibliotekstjänst från att omklassificera böckerna från fakta till roman.
(Jag undrar fortfarande varför Marklund, som plötsligt gick ut och sa att boken var en roman, aldrig hade klagat under alla de år som boken varit felklassificerad som fakta.)

Hos Piratförlaget är Gömda fortfarande baserad på en sann historia. Att Antonsson har avslöjat lögnerna, och att det som beskrivs i Gömda tillbakavisas av inblandade myndighetspersoner och övriga närvarande är inte nog för att Piratförlaget skall ändra på hemsidan eller ta bort bokens falska undertitel.
Det är oerhört generande. För Piratförlagt.

Medborgare X har mailat till Piratförlaget om detta, och flera bloggare har följt hans/hennes exempel. Jag vet inte om jag tror att Piratförlaget gör några ändringar utifrån att de blir mailbombade. Det är nog mer troligt att de agerar som de gjorde när besvikna läsare skickade tillbaka Gömda; de påstod att de bara hade fått 3-4 böcker i retur. (Det är ju lite komiskt i sig, eftersom jag personligen känner fler än så som har skickat tillbaka böcker, och jag tror inte att jag känner alla som har gjort det).
Jag menar inte att det är fel att maila Piratförlaget, absolut inte. Men jag tror att det är mer effektivt att tex skriva om det på nätet.

Den enda rimliga förklaringen jag kan se till att Piratförlaget inte gör de ändringar de rimligen borde göra, är att de utåt vill demonstrera att de är fullständigt oberörda av Antonssons avslöjanden. En maktdemonstration förblindad av storhetsvansinne, helt enkelt.
Att detta får dem att framstå som smått imbecilla väljer de att inte låtsas om. Eller så förstår de det inte, helt enkelt.

---

Andra som har skrivit om detta: Medborgare X, Monica Antonsson, Jerry, Maukonen
Andra bloggar om Monica Antonsson, Piratförlaget, Mia Eriksson, Mia – sanningen om Gömda, Liza Marklund, Gömda, Gömdaskandalen Intressant?

Monica Antonsson har blivit intervjuad av Nyhetsverket.

Lite Waldorf

Bloggat den | June 30, 2009 klockan 11:29 am | 5 Kommentarer

Jag skriver inte så mycket om Waldorf här, men jag jobbar desto mer med det. Det ramlar fortfarande in mail från “nya” människor (fd elever, förtvivlade föräldrar, elever som vill bort från Waldorf, bedrövade (icke-antroposofiska) anställda, fd anställda osv), som alla berättar “samma historia”, trots att deras erfarenheter kommer från vitt spridda Waldorfskolor.

Det både värmer och gör mig ledsen att ta del av alla dessa berättelser. Det värmer att få förtroendet att lyssna. Det gör mig ledsen att så många barn far illa. Det gör mig förtvivlad att se föräldrars och barns kamp att ta sig bort från Waldorfskolor (det är ofta inte så lätt att “bara” sluta, utan många andra aspekter måste samtidigt lösas och falla på plats, såsom tex boende och social miljö).

Jag försöker, efter bästa förmåga, täcka upp de flesta aspekterna i mitt skrivande. Ledd av den senaste tidens mailskörd har arbetet just nu kommit att handla om några specifika områden, och jag skulle gärna vilja komma i kontakt med fler som har erfarenhet av dessa;

1/ Överbetygsättning
Det är ingen hemlighet att Waldorfelever överbetygsätts, och därmed ofta får stora svårigheter när de går vidare till andra studier. Jag har kontakt med ett par lärare som har tagit emot Waldorfelever med bra betyg (på papperet), men som sedan har visat sig ha fundamentala kunskapsbrister på tom rent basala områden. Om fler lärare med dessa erfarenheter vill berätta, så är jag idel öra.
Och om du som elev vill berätta om erfarenheter runt detta, så är du naturligtvis också välkommen att höra av dig.

2/ Falskanmälningar
Det verkar vara mer regel än undantag att man som kritiker/avhoppare blir utsatt för falskanmälningar av olika slag. Den ena mer fantasifull än den andra. Om du som drabbad vill och orkar berätta, så hör gärna av dig.

3/ Hot och förföljelse
De som vågar kritisera Waldorfskolor utsätts undantagslöst (? det kanske finns något undantagsfall jag inte känner till) för hot och förföljelse av olika slag.
Förtal, ryktesspridning, mordhot, trakasserier osv. Det är populärt att hota med rättsliga åtgärder när man berättar om övergrepp/ uttrycker kritik på tex olika internetfora (det är väl lättare än att bemöta kritiken).
Du som vill och orkar berätta om dessa erfarenheter får gärna höra av dig.

Jag vill återigen betona att aldrig någonsin avslöjar identiteten på de som kontaktar mig. Här kan man alltså känna sig trygg, oavsett vad man berättar.

För drygt ett halvår sedan publicerade jag en efterlysning från ett par utsatta familjer på Uppsala Waldorfskola. De var på gång att starta ett skyddat forum, där kritiker skulle kunna stötta varandra. Pga tekniska problem blev det inte något forum, men jag vet att man jobbar på att försöka lösa det. Jag vet också att minst två (ev tre) familjer har tillkommit i “kritikergruppen” och det är bra.
En av familjerna som tog initiativet till uppropet har lyckats få bort sina barn från Waldorfsektens skola, och det glädjer mig naturligtvis mycket. Jag har följt dem lite på avstånd, och vet att barnens rehabilitering går bra, även om de har en bit kvar innan de är “normaliserade”. Men de njuter i fulla drag av sin frihet, och det är en fröjd att se.

Mail:

Sms:

---

Andra bloggar om Waldorfskolor, Överbetygsättning, Förföljelse, Hot, Sekter, Falskanmälningar, Kritik
Intressant?

Klart man blev arg på negrerna när deras negerförband skrämde upp och våldtog landsortsbefolkningen…

Bloggat den | June 14, 2009 klockan 11:01 pm | 4 Kommentarer

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen; De bästa argumenten mot Waldorf/antroposofi är deras egna. Deras argument och flumsvammel får vilken normalbegåvad människa som helst att ta sin mats ur skolan.

Kära Zooey tipsade mig om en Antroposofisk frågelåda, där antroposofen “Kristoffer” svarar på frågor. Det var riktigt underhållande, och jag har fått mig många hjärtliga skratt.

Fråga: Spelar det någon roll om vattnet virvlas för hand eller maskinellt?
Svar: Givetvis. På samma sätt som det spelar roll om vin, ost eller andra högkvalitativa konsthantverksprodukter är gjorda manuellt eller maskinellt. Principen är samma: maskinellt virvlat vatten blir genomsnittligt (förutsatt att det är rätt gjort, givetvis) medan manuellt virvlat vatten har ett bredare spektrum, från mycket sämre till mycket bättre.
Fråga: “Bättre” i vilka mätbara egenskaper?
Svar: Diverse mätbara egenskaper - beroende på vilka mätmetoder man använder, t ex kristallisations- eller stigbildstester, spektralanalys etc - men poängen med att jämföra med vin- och osttillverkning är givetvis att poängtera att det i slutänden handlar om egenskaper som måste bedömas av erfarna bedömare, inte av mätinstrument. Sedan kan man väl kalla konsten att b edöma kvalitet på ost och vin “ovetenskaplig”, om man vill ha ett riktigt snävt vetenskapsbegrepp, men då faller ju det mesta i livet bort. Vi lever ju inte bara av sådant som med dagens vedertagna metoder kan mätas, vägas och räknas. Och ändå existerar sådant, rent objektivt. Precis som exempelvis en tanke, en känsla eller en impuls till handling har en objektiv existens utan att fördenskull vara materiell.
Fråga: Klarar en erfaren bedömare att bedöma det virvlade vattnets kvalitet även i en dubbelblind studie?
Svar: Nej, generellt inte. Man använder därför inte denna metod.

Sedan fortsätter han snurra in sig i sina motsägelsefulla argument. Tomater som har vattnats med virvlat vatten blir så fantastiskt mycket bättre och godare, så alla kan känna smakskillnaden - ändå går det inte att blindtesta.
Ja, det är logik som bara anstår Waldorfsekten och antroposmurferna.

Steiners och Antroposofins rasism försöker han bla bortförklara så här;
De var alla lite arga på negrer just då (1922, typ) eftersom fransmännen under kriget hade satt in speciella “negerförband” från kolonierna, som skrämde upp landsortsbefolkningen (och våldtog valda delar av den).

Efter förfrågningar om källhänvisningar svarar han
Att förse allt jag säger med källhänvisningar har jag helt enkelt inte tid till, dessutom bygger det mesta av det jag säger på decenniers praktiskt och teoretiskt arbete, inte på akademisk textbearbetning.
Jag tror faktiskt inte att karln själv fattar att han här medger att antroposofi inte har någon som helst koppling till vetenskap. Eller som Zooey uttryckte det;  Hela diskussionen är en oavsiktlig bekännelse av just det faktumet att den kopplingen är obefintlig.

Denne “Kristoffer” försöker förresten trycka in ordet vetenskap så ofta han bara kan. Till slut var det någon som frågade
Vet du ens vad vetenskap är förutom ett ord som du använder felaktigt hela tiden?
Naturligtvis kom inget svar på den frågan. Han svarar fö inte på frågor som tydliggör motsägelser och sektens flummeri, utan väljer att betrakta det som “oseriösa frågor” (vilket han inte svarar på).
Inom Waldorfsekten svänger man sig ofta av kontradiktionen andevetenskap. Sug på den!

När jag ändå är inne på Waldorfsekten, så tänkte jag passa på att tipsa om bra ställen man kan vända sig till om man som blivande avhoppare/nyavhoppad känner att man behöver stöd:
Plans - People for Legal And Nonsecterian Schools
FRI - Föreningen Rädda Individen
Föreningen Vetenskap och Folkbildning
Humanisterna
ROS - Råd Om Sekter

Litteraturtips:
* Manipulering pågår
ISBN10: 9170400296 ISBN13: 9789170400292
Antologi
* Sektbarn - ett  reportage om de utvalda för paradiset
ISBN10: 9100106976 ISBN13: 9789100106973
av Charlotte Essén
* Internatet
978-91-633-0785-0
av Nina Cernold
* Om det så skulle kosta mig livet
ISBN 9173870137 / 91-7387-013-7
av Margaretha Sturesson
* Escape
ISBN10: 0767927567 ISBN13: 9780767927567
av Carolyn Jessop
* Sekten: En sann historia
ISBN10: 9150106686 ISBN13: 9789150106688
av Peter Pohl
* Väg utan skäl
ISBN 91-87940-01-9
av Lotta Danielsson
* Då gråter änglarna
ISBN10: 9177156951 ISBN13: 9789177156956
av “Marianne” och Unni Wenche Tandberg
* Att leka med elden - sekternas värld
ISBN 9170553157 / 91-7055-315-7
av Karl-Erik Nylund
* Sekter & Hemliga sällskap
ISBN 978-91-552-3496-6
av Claes Svahn

---

Läs även andra bloggares åsikter om Antroposofi, Waldorf, Rasism, Sekter, Desinformation, Flummeri, Sektavhopp
Intressant?

Gud finns nog inte

Bloggat den | June 9, 2009 klockan 2:59 pm | 1 Kommentar

Lovad vare du, Herre, vår Gud, världens konung, som icke skapat mig till kvinna
Ur den judiska morgonbönen för pojkar

Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde, Gud givit somliga framför andra… därför skola ock de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt, därför att Gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem, men om de då lyder ede, så söken ej sak med dem!
Koranen 4:38

Från en kvinna leder synden sitt ursprung, och för hennes skull måste vi alla dö.
Bibeln (Syr 25:24)

- - - - -

I mars 2009 antog FNs råd för mänskliga rättigheter en resolution som fördömer kritik av religioner. Den antogs på initiativ av en grupp muslimska länder. I resolutionen står bla”Förtal av religioner är en allvarlig förolämpning som kan leda till minskad religionsfrihet och religiöst våld”.

Humanisterna och tvåhundra andra ideella organisationer har protesterat mot resolutionen, eftersom vi menar att den begränsar yttrandefriheten.

I Sverige finns omkring 70 skattefinansierade religiösa friskolor. Detta trots att skolornas undervisning enl läroplanen inte får utgå från att en enskild religion är mer sann än någon annan.

Att sådana friskolor ändå tillåts beror på att Sverige samtidigt tolkar Europakonventionen på så sätt att föräldrar har rätt att sätta sina barn i skolor som undervisar enl deras egen religiösa eller filosofiska övertygelse.
Europakonventionen kan dock tolkas annorlunda. Sverige har dessutom förbundit sig att följa FNs Barnkonvention, som innebär att barn har rätt att slippa religiös indoktrinering.

Sverige fick nyligen en äktenskapslag som är könsneutral, vilket innebär att makarna nu får vara av samma kön. Hur det blir i praktiken återstår att se, eftersom Svenska kyrkans präster fortfarande har rätt att säga nej till vigsel av samkönade par.

I andra fall kan den som har ett statligt uppdrag inte själv välja om lagen skall följas.
Sydafrika införde könsneutrala äktenskap 2006 med motiveringen “Vi har haft nog med apartheid i detta land”.

Homosexualitet är förbjuden i omkring 40 länder. I sju länder kan homosexuella handlingar bestraffas med döden.

Det finns ett tydligt samband mellan ett samhälles grad av religiositet och inställningen till homosexualitet. Länder som är långt sekulariserade har högre grad av frihet och acceptans av homosexuella. I länder som styrs av djupt religiösa människor är det tvärtom.

I många av världens länder är abortlagarna mycket stränga, vilket ofta har ett samband med religion. Ungefär 70 länder har antingen förbjudit abort helt, eller tillåter det endast då kvinnans liv är i fara. Rätten att göra abort är också starkt begränsad i flera europeiska länder, där lagarna är betydligt hårdare än i Sverige.
Varje år dör fler än 70.000 kvinnor i sviterna av illegala, osäkra aborter.

---

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Religion, Homosexualitet, Kristendom, Judendom, Bibeln, Koranen, Abort, Förtryck, Indoktrinering, Humanism
Intressant?

Viktigt TV-inslag

Bloggat den | May 19, 2009 klockan 11:59 pm | Inga kommentarer än

Idag hade SVT Gävledala ett inslag om Sisyphos, som driver fem behandlingshem där barn och ungdomar utsätts för övergrepp och kränkande behandlingar. Socialstyrelsen riktar allvarlig kritik mot Sisyphos på elva punkter.

Efter inslaget hade man en studiointervju med vackra och kloka Nina Cernold. Hon har visserligen inte arbetat hos Sisyphos, men väl som lärare på Dormsjöskolan (ett av Antroposmurfernas “behandlingshem”). I sin bok Internatet har hon berättat om (en del av) de övergrepp och kränkningar som förekommer där.

Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen; Köp och läs Internatet.
Det är ingen vädjan, det är en order!

Tro mig, mina vänner - Det här är bara början..!

---

Andra bloggar om Sisyphos, Behandlingshem, Övergrepp, Kränkande behandling, Antroposofi, Waldorf, Nina Cernold, Internatet, Dormsjöskolan

Karins stulna liv

Bloggat den | May 19, 2009 klockan 10:13 am | 2 Kommentarer

Karins liv har varit omänskligt tufft de senaste 15 åren. Tuffare än de flesta andra antagligen skulle klara av, utan att falla in i drogmissbruk, psykos eller kanske tom självmord. Det har inte Karin gjort, och på många sätt har det varit till hennes nackdel.

Jag varken kan eller vill gå in på vad det var som stjälpte Karins liv, men det handlar om en mycket konkret händelse (eller rättare sagt; ett mycket konkret händelseförlopp). För enkelhetens skull väljer jag att här kalla det för en extremt avancerad form av vuxenmobbing.
Karins liv slogs i spillror, såväl bildligt som bokstavligt talat. Hon drabbades av omfattande ptsd och förlamades, inte bara till handlingskraft, utan periodvis även fysiskt. Ekonomin var i total ruin, och Karin stod på bar backe.
Från socialtjänsten fick hon inte någon hjälp “eftersom hon inte hade några sociala problem” - hon missbrukade inte, och kunde dessutom tala för sig (jag har tagit del av beslutet).
Karin kunde inte ha den kontakt med sjukvården hon önskade och behövde, eftersom hon inte hade råd att betala läkarbesöken. Pengarna räckte ju inte ens till mat. Ändå har hon under årens lopp gjort tappra försök att få en långvarig läkarkontakt, men det har egentligen aldrig lyckats.

I början ville Karin inte erkänna ens för sig själv att hennes dåliga mående berodde på det sociala övergrepp hon hade blivit utsatt för. Hon kunde helt enkelt inte förlika sig med att övergreppet kostat henne så mycket.
Vid ett läkarbesök (där jag var med som stöd) försökte Karin förklara för läkaren hur hon mådde, och hur det handikappade henne socialt.
- Allt det här beror på att din pappa utsatte dig för sexuella övergrepp när du var liten sa den kvinnliga psykiatrikern.
Både jag och Karin bara stirrade, och sedan började Karin protestera högljutt. Det bet inte på psykiatrikern, som hade bestämt sig; Efter att ha hört Karin prata i ca 5 minuter (och därmed inte hunnit nämna ens en bråkdel) om hur hon mådde hade psykiatrikern bestämt att Karin var ett incestoffer. Ingenting Karin sa kunde på psykiatrikern att ändra sig. Med sin yrkeslegitimation i fickan hade hon patent på sanningen.
Sedan den dagen står det i Karins journal att hon har blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa.

Detta knäckte Karin om möjligt ännu mer, och hon kunde inte fortsätta med denna läkarkontakt.
Med tanke på att Karin vid den här tiden inte var mogen att medge att hon skadats så svårt av de sociala övergrepp hon blivit utsatt för, så kan man inte belasta psykiatrikern för att hon inte kunde gissa sig till det. Men att så lättvindigt (5 min efter att hon hade träffat Karin för första gången) slå fast en sådan grov anklagelse, det kan knappast vara synonymt med god kompetens. Frågan är om det ens kan vara tillåtet att göra så.

Under åren har Karin tynat bort mer och mer på det sociala planet. Hon, som tidigare var en utåtriktad och glad människa, drar sig undan. Hon öppnar inte dörren och svarar inte i telefonen om hon inte vet vem som söker henne. Periodvis kan hon inte gå ut. Andra perioder har hon svårt att vara hemma, av rädsla för att det skall komma delgivningsmän och kräva henne på pengar. Pengar som hon inte har.

Pengarna räcker inte ens till mat, och all den energi hon kan uppbringa går åt till att låna pengar av släktingar och vänner. Eftersom socialtjänsten inte beviljar henne något bistånd (och nej, hon har inga “dolda tillgångar” - hon har ingenting längre) så har hon genom åren dragit på sig skulder som idag ligger på över en miljon.

Några av vännerna har genom årens lopp valt bort Karin. Inte för att de inte tycker om henne eller inte trivs i hennes sällskap, utan helt enkelt för att de själva inte klarar av att se den ekonomiska (och sociala) misär Karin tvingats in i.
- Jag “borde” antagligen börja missbruka eller ta livet av mig sa Karin en gång vid ett läkarbesök.
- Ja, det “borde” du svarade läkaren och tittade henne i ögonen. De flesta som hamnar i en sådan här situation gör det. Det är ytterst få som orkar hålla ut som du.

Det är naturligtvis en kombination av Karins handlingsförlamning och hennes totalkrossade ekonomi som har gjort att hon inte förmått att ha en kontinuerlig kontakt med sjukvården. Men hon har gjort tappra och uppriktiga försök.
För ca 3 år sedan kontaktade hon den psykiatriska öppenvårdsmottagningen, i hopp om att få hjälp. Svaret blev att hon inte fick komma dit, och man hänvisade till husläkarmottagningen.
Detta besked slog omkull Karin så kraftigt att det tog henne 1½ år innan hon hade samlat sig så pass att hon kunde kontakta husläkarmottagningen. Beskedet därifrån blev att Karins problematik var för omfattande, och man hänvisade till den psykiatriska öppenvårdsmottagningen!
Återigen drogs mattan undan för Karin. Det tog ytterligare 1½ år innan hon hade lyckats mobilisera krafter för att ta ännu en kontakt med den psykiatriska öppenvården, och för ett par veckor sedan gjorde hon äntligen det.
Igår fick hon svar.
Hon får inte komma dit, och man hänvisar henne till husläkarmottagningen.
- De hade lika gärna kunnat skriva “Nej, vi skiter i dig. Ta livet av dig istället”. Det hade känts mer rakryggat var Karins uppgivna kommentar.

[Karin har läst denna text, och godkänt att jag publicerar den]

---

Andra bloggar om Posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, psykiatrisk vård, psykiatrisk öppenvård, socialtjänst, husläkarmottagning, psykiatri
Intressant?

Waldorfsektens janusansikte

Bloggat den | May 12, 2009 klockan 8:51 pm | 2 Kommentarer

“Var kommer blåmärkena ifrån då?” frågar jag och stryker med tummarna över de blå partiernas på hans hud.
“De har jag inte gjort själv. Det är personalen som har hållit i mig och så har jag blivit inknuffad i möbler och sånt” säger han och fingrar på ett av blåmärkena.
“Har du blivit inknuffad i möbler av personalen?” undrar jag.
“Ja, det är ju det jag säger! De är inte kloka här” Jag har varit på många ställen i mitt liv men det här är tamefaan det värsta!

Han berättar om personal som har kränkt honom både fysiskt och psykiskt. Han berättar hur de har tryckt ned hans huvud under ytan tills han trott att han skulle drunkna när de har varit och badat. Han berättar att han har blivit instängd på rummet i timmar för att han inte har lytt de vuxna. Han berättar om hur personalen har trängt in honom i ett hörn och hotat med stryk vid flera tillfällen. Han berättar om personal som har bränt honom med cigaretter. Han gråter hela tiden och hans kropp skakar. Han säger gång på gång: “Du måste hjälpa mig att komma härifrån”.

Visst är det härligt med friskolor som “ser till hela människan” och låter barnen utvecklas kreativt.
Synd bara att Waldorfsekten och Antroposmurferna i alla delar är den totala motsatsen till allt de utger sig för att vara.

[Texten ovan är hämtad ur Internatet av Nina Cernold]

---

Andra bloggar om Waldorf, Antroposofi, Sekter, Övergrepp
Intressant?

Äntligen! Välkommen hem, Annika!

Bloggat den | April 7, 2009 klockan 1:27 pm | 11 Kommentarer

Det är nästan som en religiös upplevelse. Inte för att jag någonsin har haft en sådan, men jag tänker mig att det känns ungefär så här. Det ilar, och håret reser sig på hela kroppen när jag tänker på det.
Och jag tänker på det nästan hela tiden.

Annika Östberg Deasy är på väg hem! Det är stort.
Mitt hjärta har brunnit för Annika sedan första gången jag hörde talas om henne. Jag har kastats mellan hopp och förtvivlan genom åren, gällande hennes öde.
När Rick fick komma hem år 2000 tyckte jag att det kändes hoppfullt även för Annika, men det hoppet har grusats några gånger sedan dess.
Men nu kommer hon! Det är på riktigt. Det kan bara handla om dagar innan hon är hemma.

Det här är så fantastiskt att jag har svårt att hålla tårarna tillbaka.
Efter 27 år i ett Amerikanskt fängelse är det inte gjort på en dag att ställa om sig till ett normalt liv (vad det nu är). Jag vet att Rick har kämpat efter sina 20 år i Texas fängelser, och Annika lär nog också få kämpa. Men jag tror att hon kommer klara det, inte minst med det stöd jag vet att hon kommer få från Rick.

Annika kommer hem. Nu blev våren plötsligt ännu vackrare!

---

Läs även andra bloggares åsikter om Annika Östberg Deasy, Annika Östberg, Rick Flinga
Intressant?
SvD, DN, DN

Censur av det fria ordet i svensk bokhandel?

Bloggat den | March 28, 2009 klockan 7:13 pm | 7 Kommentarer

När jag och Prinsessan var på stan gick vi bla in i en bokhandel. Jag strosade planlöst omkring bland hyllorna och nosade lite på böckerna. Efter en stund insåg jag att jag inte hade sett Mia - Sanningen om Gömda någonstans, så jag frågade efter den.
Jodå, de hade några ex på lagret. När jag frågade varför de inte stod ute i butiken fick jag svaret
- Det blir problem med [namnet på ett bokförlag] om vi har den framme.
Jag gjorde stora ögon, och ställde några högst relevanta frågor. Men jag fick inga svar på mina frågor. Bokhandlaren såg ut som att h*n tyckte att h*n redan hade sagt alldeles för mycket.

Vad fan säger man? De får alltså stå och sälja Antonssons bok “under disk”!
På vilka grunder kan man få problem med ett annat bokförlag, bara för att man har den bok som innehåller århundradets scoop, i hyllorna?
Jag spekulerar bara, men min gissning är att det där “andra bokförlaget” har meddelat något i stil med “Om ni har den där boken framme så får ni inte sälja våra böcker”. Det är den enda rimliga förklaringen jag kan komma på.
Någon som kan tänka sig en bättre förklaring?

Jag informerade iaf bokhandlaren om att de borde ge Mia - Sanningen om Gömda en central plats i butiken. Inte minst med tanke på att bokens författare antagligen kommer att somna med en guldspade i sin hand ikväll.

---

Andra bloggar om Mia - Sanningen om Gömda, Monica Antonsson, Bokhandel, Censur
Intressant?

Knugen bör byta ut sitt socialbidrag mot lösvaginor

Bloggat den | February 27, 2009 klockan 10:48 pm | 9 Kommentarer

Det har börjat diskuteras vem som skall betala nästa års bröllop i kungafamiljen, och jag måste säga att jag över huvud taget inte förstår problemet.

Vi snackar om landets i särklass dyraste socialbidragstagare. Det medför uppenbarligen ingen ödmjukhet att rätta munnen efter matsäcken.
- Apanaget räcker inte klagar man. Nähä? Vad har ni gjort med de pengar som ni har fått ett par år i rad för detta ändamål? Köpt chips?
Tanken på att ta av den egna mångmiljonförmögenheten är tydligen heller inte aktuell.
Nej, det skall tiggas ur statskassan. Det är direkt vämjeligt!

När Danne och Vickan förlovade sig, så krävde knugen (enl media) att Danne skall sluta jobba för att få bli en del av hans bidragstagande familj.
Vad jag vet, så är det ett absolut krav för alla andra socialbidragstagare att de skall söka jobb med ljus och lykta (såvida det inte föreligger medicinska hinder e.dyl). Gör de inte det, så får de inget socialbidrag. Precis som det skall vara.
Men när det gäller knugen och hans familj, då kräver de att Danne skall sluta arbeta, om sedan vara med och kosta socialbidrag. Varför inte istället låta grabben fortsätta jobba? Han tycks ju ha en hyfsad inkomst, och med den som tillskott i familjens kassaskrin så skulle man ju kunna minska socialbidraget.
Men det tycks inte vara en tanke som har slagit dem.

Jag läser att bröllopet beräknas inbringa 2.5 miljarder i försäljning av bröllopsrelaterade prylar, och ställer mig då frågan varför hovet inte sköter denna försäljning. Det är ju inga problem för tex filmbolag att stå för den breda marknadsföringen vid filmsläpp, och det borde rimligen inte vara några problem för kungahuset att ha patent på sitt eget varumärke.
Tänk dig det, knugen. 2.5 miljarder - då skulle du kanske inte behöva söka socialbidrag på ett par år!

Jag har ett förslag som kan göra intäkterna ännu större. Låt det inte stanna vid kaffemuggar, pins, brickor och flaggor. Tänk större.

Vad sägs tex om;
Knugen som actionfigur. Jag tror inte alls han skulle ha något emot att se sig själv med heman-kropp.
Lösvaginan Vickan - En trogen vän att plocka fram när frugan är på tjänsteresa.
Dildon Danne - En guldglänsande dildo med kungaemblem, så att även vi vanliga dödliga kan onanera kungligt. Detta skulle kanske kunna bli en succé även hos Vickan, för även hemarbetande män kan vara utarbetade och ha huvudvärk ibland.
Örngott med knugafrugans nylle som motiv - naturligtvis i skrynkelfritt material.
Ja, listan kan göras lång. Det är bara fantasin som sätter gränser. Och eftersom kungahus tillhör fantasins värld, så kan detta bli hur stort som helst.
Vem vet, detta kanske kan bli en framgångssaga så stor att kungafamiljen aldrig behöver ligga samhället till last igen. Det skulle säkert vara bra för deras självkänsla.

---

Mail:

Sms:

---

Läs även andra bloggares åsikter om Kronprinsessan Victoria, Victoria, Daniel Westling, Kungen, Kungahuset, Socialbidrag, Bröllop
Intressant?

Tom Barkström; Läs på - Gör om, gör rätt!

Bloggat den | February 5, 2009 klockan 12:27 pm | 3 Kommentarer

Tom Barkström (kd) sitter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Hylte kommun. Dessutom är han ordförande i Hylte primärvårdsnämnd och representant i partidistriktets verkställande utskott.
Jag känner inte Barkström, och kan därmed inte avgöra om han är dum i huvudet i största allmänhet, men att han måste ha en jävla otur när han tänker står klart även för oss oinvigda.

Upprinnelsen till mitt resonemang kommer från att en mamma (22/1) på Hylte Kommuns hemsida ställde frågan

När ska skolan bli avgiftsfri i denna kommunen? När ska vi föräldrar sluta skicka med mat till utedagen en gång i veckan? Eller dom dagar då klassen åker på utflykt och det ska skickas med mat för hela dagen? Alla har inte råd med detta!

Barkström valde att blotta sin okunskap genom att svara

Svenska skola ska enligt lag vara avgiftsfri. Ingen ska behöva betala något för att delta i skolans verksamhet. Därom råder ingen tvekan. Tvingas någon göra det ska du anmäla det till Skolinspektionen omgående. (Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm)
Du gör dig däremot skyldig till en osmaklig skräckpropaganda när du säger att vi i Sverige inte ha råd att ge våra barn mat. I Sverige har alla föräldrar råd till det. Har du knapp ekonomi får du prioritera om dina utgifter och dra in på något annat. Sluta med godis, läsk, chips, veckotidningar, bil eller cigaretter eller vad du nu lägger dina pengar på. Mat ska pengarna alltid räcka till!
[min fetstil]

En förälder reagerade på Barkströms arrogans, och skrev (3/2)

Håller med mamman som är “irriterad på alla småutgifter till skolan”
Varje dag ska barnen ha frukt med sej till skolan och en gång i veckan är det lilla matsäcken som ska packas. Det hela brukar börja med att dom har någon liten riskaka med sej och saft i en flaska men snart sitter “grannen” med kanelbulle och chokladmjölk. Det är så fel och skolan är inte avgiftsfri. Och hur du Tom kan svara denna mamma på det viset kan jag inte fatta!!!! Den lön Du tar ut kanske motsvarar både mammans och pappans inkomst. i det hushållet. Mycket nonchalant.

Barkströms svar får mig att misstänka att han inte bara är arrogant, utan även förvirrad

Vem tror du på skolan ska fixa 25 matsäckskorgar till klassen inför utflykten om nu föräldrarna vägrar? Det måste naturligtvis lärarna och det har de varken tid eller lust till. Resultatet blir då att man slutar med utflykter. Det förlorar alla på men mest av allt barnen. Ni som driver den här frågan för hårt riskerar alltså att medverka till att skolan tvingas upphöra med trevliga och lärorika studiebesök.
Jag vet att detta inte är en kostnadsfråga. Du tycker det är samhällets ansvar jag tycker föräldrar ska ta ansvar för sina barn. Du måste ha ett mycket ansträngande liv eftersom du inte orkar med att bre tre mackor och fixa en termos o´Boy.
Grundfrågan är dock alldeles klar, svensk skola är och ska vara avgiftsfri!
[min fetstil]

Det skrämmer mig - på riktigt - att en person, vars uppgift är att representera och tillvarata människors och samhällets intressen, verkligen kan ha så dålig verklighetsförankring.

Mitt engagemang för utsatta människor har alltid varit stort, och jag känner (tyvärr) till ett flertal människor som inte har råd med mat. Föräldrarna väljer bort att själva äta middag, för att barnen skall kunna äta sig mätta.
Jag känner till föräldrar som väljer bort läkar- och tandläkarbesök för egen del, i hopp om att kunna spara ihop pengar till begagnade skridskor till barnen (så att de skall kunna delta i skolans skridskoutflykter).
Jag känner till familjer där tandfén inte kommer på besök, eftersom det verkligen inte finns utrymme i budgeten för att avsätta guldpengar vid barnens tandlossning.
Jag känner till barn som har kommit hem och frågat sina föräldrar Vad är semester för något? efter att de har hört sina kamrater prata om att de har varit på semester. I den egna familjen är semester något som är så ekonomiskt avlägset att man aldrig ens har diskuterat detta.
Jag känner till separerade föräldrar som lever på nudlar och buljong de veckor barnen bor hos den andre föräldern, bara för att sedan ha råd att servera pytt-i-panna och blodpudding de veckor barnen kommer.
Jag känner till fall där föräldrar har ringt till skolan och sjukskrivit sina barn på utflyktsdagar, då man faktiskt inte har haft råd att ordna matsäck.
Listan kan göras plågsamt lång.

Det förvånar och skrämmer mig att en politiker kan leva så långt från verkligheten att han inte känner till det jag berättar om. Ovanstående exempel kommer från fullt normala familjer - där det inte har funnits utrymme för veckotidnigar, bil, cigaretter, alkohol eller chips på många, många år.
Det är så osmakligt hånfullt av Barkström att uttala sig så mästrande som han gör.

I gårdagens Aftonbladet påstod Barkström att han inte kände till i vilken utsträckning föräldrarna förväntas skicka med matsäck. Detta uttalande får dock betecknas som en politisk sanning, då det tydligt framgår i mammans frågeställning (22/1).

I dagens Nyhetsmorgon gjordes en telefonintervju med Barkström (och efter vilken tom programledarna konstaterade att Barkström inte har koll på vad det handlar om), där han upprepade flera gånger att han inte tror att det finns någon skola i Sverige som förutsätter att eleverna skall ta med sig matsäck en gång i veckan.

Snälla Barkström - Gå hem och läs på. Gör om, gör rätt.
Ett exempel som jag känner väl till är Waldorfsektens skolor. Där går klasserna på utflykt en gång i veckan, och eleverna förväntas ha med sig matsäck hemifrån* .
Waldorfsekten är informerade (från Skolverket) om att detta strider mot skollagen, men man fortsätter ändå att kräva matsäck från hemmen. Samma sak gäller städning i Waldorfsektens lokaler. Där gör man upp städschema för familjerna *, och sedan är det bara att städa gratis (eller råka illa ut). Även på denna punkt är Waldorfsekten informerad (av Skolverket) att detta regelvidriga förfarande är att jämställa med en förtäckt avgift, och därmed strider mot skollagen. Jag känner dock inte till en enda Waldorfskola som har ändrat sina rutiner på den punkten (men om någon sitter på sådan information, så är jag idel öra).

När det gäller Barkströms fråga/påstående
Vem tror du på skolan ska fixa 25 matsäckskorgar till klassen inför utflykten om nu föräldrarna vägrar? Det måste naturligtvis lärarna och det har de varken tid eller lust till
så tycker jag först och främst att det är direkt pinsamt att han försöker vrida det till att det handlar om vägran från föräldrarnas sida, när det egentligen handlar om att de aktuella skolorna bryter mot lagen.
Som svar på hans fråga, måste jag säga att jag inte ser problemet. I den skola där mina barn går fungerar det alldeles utmärkt. Inför utflykter ombeds vi föräldrar att skicka med en matlåda, och sedan fylls den med mat av bespisningspersonalen. Nemas problemas!
Vad är det som får Barkström att blanda in lärarna i detta resonemang?

Tom Barkström borde läsa på, och skaffa sig lite verklighetskontakt innan han uttalar sig i framtiden.
Vid närmare eftertanke, kanske det vore ännu bättre om han drog sig tillbaka och överlät sin plats till någon som är up to date med hur det fungerar ute i samhället.

---

Läs även andra bloggares åsikter om Tom Barkström, Hylte Kommun, Matsäck, Arrogans, Fattigdom, Skollagen, Waldorfskolor, Waldorfsekten
Intressant?

* Det var något år sedan jag gjorde avstämning på detta, så jag får väl lägga in en brasklapp om att det kan ha skett någon enstaka förändring sedan dess.

Tummen upp för Mats G Nilsson (m)

Bloggat den | January 27, 2009 klockan 5:03 am | Inga kommentarer än

Mats G Nilsson (m) föreslår till justitieminister Beatrice Ask att våldtäktsmän skall dömas till tvångsvård (parallellt med fängelsestraffet). Det låter som ett utomordentligt bra - om än inte heltäckande - förslag.

Jag har under många år ifrågasatt varför dömda våldsbrottslingar inte samtidigt får obligatorisk vård. Vår avsikt är väl inte enbart att straffa, utan vi när väl också en förhoppning om att den dömde skall återkomma som en normalfungerande medborgare, och inte återfalla i brottslighet.
I dagens läge tycks våra fängelser mest fungera som någon slags strafförvaring, och det är ett direkt hån mot de dömda att förvänta sig att de skall fungera normalt i samhället efter frigivning.

Att ge dömda brottslingar vård är en självklarhet enl. min samhällssyn. Jag vill påstå att det är en förutsättning för att ett samhälle skall kunna fungera demokratiskt. Jag är övertygad om att alla som har dömts för ett brott (jag bortser från oskyldigt dömda i mitt resonemang här) är i behov av vård.

Jag har inte läst Mats G Nilssons förlag (bara läst om det i gammelmedia), men jag vill gärna tro och förutsätta att det även omfattar de som dömts för incest och pedofili. Om inte, så har Mats missat de brottsoffer som är mest utsatta när det gäller sexualbrott, och då ger jag honom bakläxa för det.

Jag ser ingen anledning till att vården skall stanna vid sexualbrott. Tvärtom. Varesig man är dömd för mord eller stöld, så är man (enl. min mening) i behov av vård.
Framför allt, så anser jag att den dömde har rätt till vård.

Rådman Nils-Petter Ekdahl är inte inne på samma linje:
- Det vore en stor sak om våldtäktsmän som första brottsgrupp skulle kunna dömas till tvångsvård utan att man konstaterar att de lider av en allvarlig psykisk sjukdom.
Jag är visserligen inte jurist, men tycker ändå att resonemanget känns ihåligt. Redan idag förekommer det tvång inom vården, utan att patienten behöver lida av en allvarlig psykisk sjukdom (se bara på en sådan “vardaglig” sak som könssjukdomar).

Professor Madeleine Leijonhufvud verkar dock vara med på noterna:
– Utan att gräva ner mig i frågan om den här typen av sexualbrott är en sjukdom eller inte så är jag övertygad om att dessa personer behöver behandling. Att göra vården obligatorisk och att den ska avslutas med ett friskintyg är därför en rimlig väg att gå.

Keep up the good work, Matte!

---

Andra bloggar om Mats G Nilsson, Tvångsvård
SvD, Aftonbladet

Varifrån kommer allt hat?

Bloggat den | January 22, 2009 klockan 11:52 pm | 17 Kommentarer

För drygt en månad sedan släpptes en bok som jag förutsatte skulle skapa en intressant debatt. Jag hade fel.
Nu har fokus flyttats långt från sakfrågan, och det finns nog en del som är nöjda med det. Det som förvånar mig är att många som utger sig för att vilja diskutera sakfrågan ändå inte gör det, utan istället nedlåter sig till att vara en del av en kladdig och illaluktande pajkastning.
Hot, konspirationsteorier, långväga stickspår, förtal, insinuationer, sarkasmer och personförföljelse viner genom luften. Jag blir inte bara illa till mods, utan också fysiskt illamående av det jag ser.

För en tid sedan efterlyste jag url:er till Marklund-hatbloggar (efter att Marklund i TV hänvisat till sådana). Jag har inte fått några sådana url:er (trots att jag upprepat min efterlysning) och jag hoppas att det i bästa fall betyder att det inte existerar några dylika bloggar.
Däremot har jag mottagit många url:er till Antonsson-hatbloggar. Efter att ha tittat på ett par av dem bestämde jag mig snabbt för att inte titta på fler. De tillför inte debatten något, utan man tycks mest vara ute efter att övertrumfa varandra i hånfull Antonsson-förföljelse.

Det närmaste en Marklund-hatblogg jag har blivit tipsad om var en url till ett diskussionsforum, där en person som ifrågasatt Antonsson sägs hängas ut, förtalas och förlöjligas.
Jag valde att inte gå in och läsa tråden. Dels för att jag inte vill bidra till en sådan sidas besöksstatistik, men också för att det berör mig jävligt illa att det finns folk som är kapabla till att behandla en privatperson på det sättet (offentliga personer skall naturligtvis inte behöva tåla hur mycket som helst de heller, men lite mer granskning än en privatperson måste de nog tåla).
Jag hoppas att tråden inte existerar, men tyvärr känns det troligt att den gör det.
Hur i helvete kan vuxna, normalfungerande (jag utgår från att det är så man vill beteckna sig, även om jag själv starkt ifrågasätter riktigheten i det) människor bete sig på det här sättet!? Jag blir riktigt jävla ledsen av att höra att en privatperson behandlas på det här sättet - bara för att hon har ifrågasatt någonting. Att hon, vad jag förstår, har en annan ståndpunkt än jag i själva sakfrågan är inte intressant. Det är för fan en människa det handlar om!
Till alla som på något sätt deltar i detta på något sätt - om ens bara genom en tanke - vill jag bara säga; Skämmes, ta mig fan! Är ni stolta över ert beteende? Känns det bra? Sover ni gott om nätterna?
Jag skäms för att människor som står på samma sida som jag i en diskussion (eller åtminstone gjorde det, då diskussionen handlade om en sakfråga) kan sjunka så lågt, och jag skäms för att deras jävla beteende riskerar att kletar av sig på mig och min trovärdighet, vare sig jag vill eller inte.
Ingen behöver komma med påpekanden om att denna person ev. skulle ha sagt si eller skrivit så om Antonsson, för det hör inte hit. Vad en annan människa ev. har gjort eller inte gjort är inte på något sätt någon ursäkt för det egna beteende!

Jag vet inte hur det där forumet fungerar, men om det finns någon ryggrad i den som har startat tråden så utgår jag från att den kommer kontakta admin och be att tråden raderas.

Naturligtvis är hatdrevet mot Antonsson precis lika obehagligt och oacceptabelt. Men någonstans tycker jag att det är värre när människor som står på samma sida som jag uppför sig som som om de vore mentalt handikappade, eftersom deras beteende riskerar att skvätta på mig.

Hur resonerar man när man börjar söka efter “Mias” (nu vuxna) barn och andra relaterade personer over there, och försöker kontakta dem. Skall man ställa dem till svars i någon slags tanke om arvssynd, eller vill man bara försöka pumpa dem på information om deras mamma?
Oavsett vilket, så är det enbart ett smaklöst beteende. Varför ägnar man sig inte istället åt att diskutera Gömda och Mia - Sanningen om Gömda - ja, ni vet böckerna som det här från början handlade om?

Jag är en person som inte rodnar i första taget, men jag har verkligen blivit sittande med blossande kinder flera gånger under denna resa. Jag blir verkligen generad när det skrivs affekterade och uppfordrande brev till nyhetsredaktioner och myndigheter.
Senast ikväll “tipsades” jag om att det planeras ett maildrev till beslutsfattare i Oxelösund. Nej tack, jag är inte intresserad!

Mina inlägg i den här debatten har jag (bortsett från två kommentarer i Monicas blogg, i början av debatten) uteslutande gjort här i min blogg. Dessa inlägg har varit tillräckligt för att få motta hotelser via mail.
Vad är det som driver folk?

Det är nästan så att jag funderar på att lägga mitt engagemang i detta åt sidan ett tag. Det känns helt enkelt inte som att vi är tillräckligt många som är intresserade av att diskutera sakfrågan för att det skall kunna bli en konstruktiv debatt.
Väck mig när sakfrågan ev. har kommit upp till ytan igen.

Ja, det blev några svordomar i den här texten, och varenda en av dem var berättigad!

---

Andra bloggare om Gömdaskandalen, Hat, Liza Marklund, Monica Antonsson
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

I medias ojämna vågskål får inte alla komma till tals

Bloggat den | January 22, 2009 klockan 12:41 pm | 2 Kommentarer

För någon vecka sedan fick “Mias” familj komma till tals i Expressen. Med familj avses i det här fallet föräldrar, syskon och en moster. Sonen Michael skall tydligen fortfarande hållas ute i kylan.

Egentligen tyckte jag inte att artikeln i Expressen sa så mycket, men det som sades stämde illa överens med det som framkommer i Mia - Sanningen om Gömda. Det började kännas som att debatten hade tagits till en kladdig och snaskig nivå.

Jag menar absolut inte att familjen inte skulle ha fått uttala sig, jag menar bara att det det känns så oerhört sorgligt att debatten har tagit sig sådana sidospår att de anser sig behöva göra det. Den här situationen hade aldrig behövt uppstå om man hade hållit debatten på en saklig nivå.
Ingen på bilden i Expressen såg lycklig ut, och jag tror inte att det här för en sekund är roligt för familjen.
Vad jag har förstått, så tog Michael illa vid sig av Expressens artikel, och ville gå i svaromål. Det fick han inte.

Artikeln i Expressen satte Monica Antonsson i en situation där hon, om hon inte svarade, skulle framstå som att hon hade skrivit en bok kantad av lögner. Om hon valde att svara, så skulle hon behöva göra det genom att redovisa polisförhör osv. Något som med all säkerhet upplevs som integritetskränkande av de inblandade, och jag är övertygad om att det inte är med någon glädje Antonsson har gått i svaromål.
Då media inte tyck intresserade av att ta in detta, så har hon gjort det i sin blogg.

Ur Expressenartikeln:
“Hennes moster Gun berättar om Mias mamma Margots 50-årsfirande- då Awad dök upp oinbjuden.
- Han kom in. Jag var i köket och diskade och Mia satt i ett annat rum. Då sa han till henne: “Du har väl inte ätit griskött? För då sticker jag kniven i dig!”
Ur Antonssons svar:
Protokollet ovan är hämtat från en av rättegångarna kring vårdnaden om dottern Sara. Pappa Thure säger i ett förhör vad gäller förhållandet mellan Mia och Osama att han DELTOG i en familjehögtid så sent som i oktober 1987.
Skulle han ha sagt så om Osama kommit objuden och varit hotfull?
Läs hela Antonssons svar, och se utdrag ur tingsrättsprotokollet här.

Ur Expressenartikeln:
Mia Erikssons syster Monika anser att faktumet att Monica Antonsson inte pratat med dem lett till en ensidig bild av Mia.
Ur Antonssons svar:
Jag ger i boken dels min egen uppfattning om Mia från två intervjutillfällen. Det är emellertid inte det viktiga. Det viktiga är vad alla andra berättar. Ett stort antal personer av skilda slag - inte bara två ex! - beskriver Mia under ett antal år på ett oväntat samstämmigt sätt.
I Expressenartikeln:
Familjen vidhåller “Mias” version om att Osama Awad skulle ha mordhotat dagispersonalen.
Ur Antonssons svar:
Jag kontaktade föreståndaren som mindes händelsen mycket väl. Osama blev arg och frågade: “Vad heter din chef”. Sedan gick han. Det var allt. TV4:s Annika Widebeck har talat med tre (3) personal från dagis. Samtliga styrker föreståndarens uppgift.
I Expressenartikeln:
Moster Gun påstår att det har suttit galler för fönstren på insidan och att Mia haft ett rum i källaren med en järndörr där hon kunde gå in.
Ur Antonssons svar:
Åter igen. Kustbostäder försäkrar genom TV4:s Annika Widebeck att det aldrig har suttit några galler för fönstren i radhuset på Höjdgatan 65. Såväl socialsekreteraren som polisen förnekar bestämt att de skulle ha bidragit till vare sig galler eller påstått bygge av skyddsrum. Enligt Michael, som bodde i huset med sin mamma rör det sig om ett förråd med en helt vanlig dörr.
Här kan du läsa hela Antonssons svar, samt ta del av socialtjänstens dokument som styrker hennes påståenden.

Antonsson presenterar även ett polisförhör med “Mias” mamma. Mammans uppgifter motsäger tydligt påståendena om systematisk, grov misshandel och mordförsök. Enligt min mening, så punkterar detta förhörsprotokoll det mesta i Gömda.
Det bekräftar vad vänner, bekanta och socialsekreteraren vittnar om. Ingen tycks ha sett Mia skadad. Inte ens kriminalinspektör Thorsten Carlsson (som såväl jag som TV4:s Annika Widebeck intervjuat). Mor och dotter bodde grannar och umgicks flitigt skriver Antonsson.

Jag hoppas verkligen att diskussionen i och med detta kan lyftas till en anständig och saklig nivå.

---

Läs även andra bloggares åsikter om Gömdaskandalen, Expressen, Monica Antonsson, “Mia”
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

En första fundering över medias ageranden

Bloggat den | January 21, 2009 klockan 6:56 am | 4 Kommentarer

Jag såg inte hela debatten från PK i förrgår (försök själva med barn som inte vill sova, en katt som ylar sina brunstvrål och en ihärdigt ringande telefon, så får ni se hur lätt det är att koncentrera sig), men jag gjorde så gott jag kunde.
Det var en bra, men bitvis lite feg debatt kändes det som. Den hade behövt vara längre, och förhoppningsvis fortsätter den.
Synd att kvaliteten på sändningen var så dålig. Nog borde väl PK ha större resurser än så där?
Men jag är glad för det lilla, tro ingenting annat.

Jan Guillous svar på frågan om varför han inte har smulat sönder Gömda var roligt. Han har inte läst den!
Han har kommit överens med Marklund om att inte läsa Gömda och Asyl, eftersom han inte tillhör målgruppen!
What?!!
Böckerna kanske borde förses med en text om vilka som utgör deras målgrupp, eftersom det annars är stor risk att andra utanför målgruppen läser den. Det har med största sannolikhet redan skett.
Vilken är målgruppen, förresten?

Annika Widebeck visade under debatten att hon minsann inte låter sig näppsas. Hon gav ibland ett forserat intryck men det var hon, under omständigheterna, i sin fulla rätt att göra. Hon drog upp frågeställningar som ingen ville ha upp på agendan, då det uppenbarligen var alltför obekvämt (eller i bästa fall; att tidsutrymmet inte tillät).
Annika är en medarbetare som TV4 skall vara jääävligt rädd om! Hon visade mer stake än den övriga panelen gemensamt och fysiskt någonsin skulle kunna frambringa (därmed på intet sätt sagt att jag skulle tvivla på herrarnas potens).

Jag efterlyste härom dagen url:er till de bloggar som sägs bedriva en hatkampanj mot Marklund. Glädjande nog har jag inte fått en enda sådan url, vilket i bästa fall betyder att det inte existerar några sådana bloggar. Men då uppstår ju frågan om vad Marklund menade när hon hänvisade till dessa bloggar.
Mindre glädjande är att jag har fått andra exempel på hatbloggar, nämligen bloggar som förtalar Antonsson å det grövsta. Jag blir mycket illa berörd, och jag hoppas att några av dessa bloggar redan är polisärenden.
Inte minst med tanke på de fruktansvärda övergrepp Antonsson utsätts för på nätet, så frågar jag en gång till; Kan inte de som känner till bloggar där det bedrivs en hatkampanj mot Marklund vara snälla att maila mig dessa url:er?

I söndags gavs Marklund en kvarts utrymme i TV4s Nyhetsmorgon, och i måndags var det Antonssons tur att gå i svaromål. Skillnaden var bara att Antonssons framträdande gavs tio minuter, varav drygt halva tiden gick åt till att sända en ihopklippt version av Marklundintervjun. Inte speciellt snyggt gjort av TV4.

Jag ser att BTJ omklassificerar Gömda, vilket jag uppfattar som en i det närmaste unik åtgärd.
Det måste kännas bra för Marklund och Piratförlaget att boken äntligen klassificeras som den roman de nu menar att det är.

---

Andra bloggare om Gömdaskandalen, Liza Marklund, Gömda, Mia - Sanningen om Gömda, “Mia”, Publicistklubben, Annika Widebeck, TV4
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

Att ljuga är som att kissa på sig. Det är bekvämt för stunden, men sedan blir det bara jobbigt.

Bloggat den | January 19, 2009 klockan 5:13 am | 26 Kommentarer

Till att börja med var Gömda En sann historia. Ja, den var så sann att Marklund underströk i en chat att
“Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människornas identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting är gjort mer dramatiskt än det var (det har inte behövts)“.
Det klargörandet lämnar knappast utrymme för några alternativa tolkningar; mer sant än så här kan det knappast bli. Och det stämmer dessutom väl överens med “Mias” agerande genom åren, då hon vid ett flertal tillfällen har framträtt och berättat om alla hemska detaljer i boken; Hon har varit med om detta.

När Antonssons bok var på gång hette det plötsligt (om jag inte minns helt fel) att boken byggde på flera olika kvinnors upplevelser, men den versionen drogs snabbt tillbaka.
Boken handlade återigen om “Mia” och var sann. Fast kanske inte sann som i bemärkelsen sann, utan mer som en dokumentär roman. Den bestod av litterära och politiska sanningar.
“Mia” slog till och JK-anmälde Antonsson med påståendet om att Antonsson skulle ha röjt hennes identitet.

Sedan var det dags för Piratförlaget att slå en inovativ kullerbytta, och bringa klarhet genom ett uttalande:
- Säger man “En sann historia” utan vidare kan många uppfatta den så (Jan Guillou)
- Jag utgår ifrån att de är intelligenta läsare som förstår att det är roman, som bygger på en verklighetsbakgrund, men att det faktiskt är en roman (Ann-Marie Skarp)
Ok. Nu hade Gömda förvandlats till en roman, och alla som from nu vågade yppa att de hade trott på att det var en sann berättelse skulle samtidigt avslöja att de var, i det närmaste, dumma i huvudet.
Hårda bud.
Dessutom föll nu “Mias” JK-anmälan som ett korthus. Att Antonsson påstås ha avslöjat denna romanfigurs identitet kan knappast intressera JK mer än en anmälan om att det skulle ha avslöjats att Stålmannen heter Clark Kent till vardags.
Jag undrar fortfarande varför Marklund och Piratförlaget inte har reagerat och agerat under alla de år som bibliotek och boklådor har sorterat Gömda under biografier. Det borde väl ligga i deras intresse att deras böcker klassificeras på ett korrekt sätt.

Marklund och Piratförlaget verkar inte helt synkade, och Marklund fortsatte att hävda att det är en sanning hon har berättat. Kanske inte en sann sanning direkt, men en litterär och politisk sanning i alla fall.
Plötslig medgav hon sensationellt och oväntat att “mannen med de mörka ögonen” är en påhittad karaktär!
Det är en riktig kioskvältare, och det ställer allt på ända.
I och med detta försvinner alla möjligheter att använda ordet sann (i vilken version det än må vara) när man beskriver Gömda. Hela storyn bygger ju på denna djävulska karaktär som jagar “Mia” land och rike runt, och gör hennes tillvaro till ett rent helvete. Nu medger Marklund att han är en fabricerad karaktär, och vad finns det då kvar av storyn?

Under söndagen ställde Liza Marklund upp i en bandad intervju i TV4s Nyhetsmorgon, och det står klart att hon har för avsikt att hålla fast vid sin version, trots att den läcker som ett såll.
När frågan om de rättspsykiatriska undersökningarna hon påstår att Osama har genomgått kommer på tal börjar hon sväva på målet.
- Det finns säkert fel i både Gömda och Asyl. Antingen för att jag har missuppfattat saker, eller för att “Maria Eriksson” har missuppfattat saker eller för att saker har glömts bort eller blandats ihop. Jag kan bara konstatera att i det här fallet står ord mot ord.
Nu är det ju så att ord inte står mot ord. Marklund har ju likt ett mantra upprepat genom åren att hon har tillgång till ALLA dokument i detta, och jag köper inte att hon skulle vara så dum att hon har missuppfattat något dokument och trott att det skulle vara en rättspsykiatrisk undersökning.
Ett utdrag ur Osamas brottsregister visar dessutom att han aldrig har genomgått någon rättspsykiatrisk undersökning.

När Elisabeth Hermon kom på tal ville Marklund inte svara. Istället påstod hon att
- Elisabeth mår dåligt och har mått dåligt långt innan artiklarna om henne och Trossen skrevs.
Om det nu skulle finnas någon sanning i det påståendet; vilken relevans har det för Marklunds agerande? Menar hon att det är ok att krossa en människas liv, om personen ifråga mår dåligt?
Då Marklund uppenbarligen varken kunde eller ville försvara eller förklara det hon gjorde mot Hermon, så la hon istället ansvaret på Erik Månsson. Men det kan väl knappast ha varit så att Månsson tvingade Marklund att fortsätta sprida sina lögner om Hermon (i Asyl och Paradiset). Dessutom hade ju Marklund vid det laget sedan länge fått papper från åklagaren, som visade att de anklagelser som Marklund riktade mot Hermon helt saknade grund.

Mot slutet av intervjun pratar Marklund om att det skulle bedrivas en hatkampanj mot henne i bloggvärlden, och det låter ju alldeles frukansvärt.
Även om jag själv deltagit ganska aktivt i denna debatt, så medger jag utan omsvep att jag naturligtvis inte har besökt alla bloggar som skrivit/skriver om detta. Jag har bl.a missat hatbloggarna, och det är jag glad för. Men Marklunds uttalande gör mig nyfiken, och därför efterlyser jag url:er till dessa bloggar (gärna permalänkar till de specifika inläggen).
Jag kommer inte att publicera dessa url:er här i bloggen (eller någon annanstans), eftersom det är mig totalt främmande att delta i/främja någon hatkampanj.

Efter intervjun satt jag faktiskt och tyckte lite synd om Marklund. Hon gav ett osäkert och stressat intryck genom att felaktigt hänvisa till myndighetsdokument (som inte har det innehåll hon påstår, alt. inte ens existerar). Visst, det räddade henne från att sitta tyst under intervjun, men det stärker knappast hennes trovärdighet.

Varför inte bara sträcka på ryggen och be om ursäkt? Alla de människor som lidit under alla år sedan Gömda kom ut förtjänar faktiskt det. Och det är nog det enda som kan bromsa raset på Marklunds förtroendekapital - och kanske tom börja återuppbygga det.
Det gör fakiskt inte ont att säga Förlåt!

---

Andra bloggare om Gömdaskandalen, Liza Marklund, Gömda, Mia - Sanningen om Gömda, “Mia”
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

Om konsten att inte kunna debattera

Bloggat den | January 18, 2009 klockan 3:27 am | 4 Kommentarer

Det här är en holmgång som jag har funderat över en längre tid, och jag kommer med all säkerhet att återkomma till den.

Det som är bloggvärldens styrka är också dess svaghet; alla kan komma till tals. Det är naturligtvis ett fantastiskt framsteg sett ur demokratisynvinkel, samtidigt som det är direkt förödande (för debattens nivå) att extremister utan sans har samma möjlighet som alla andra att kommer till tals.
Det är priset för demokratins framsteg i den elektroniska utvecklingen, och jag säger inte att vi inte skall betala det. Jag säger bara att det är frustrerande (och i många fall direkt förödande för debatten).

I det aktuella fallet (dvs Monica Antonssons bok Mia - Sanningen om Gömda) har jag sett avarter - på båda sidor - som jag nog aldrig tidigare har skådat, och då vill jag ändå utge mig för att vara en hyfsat van debattör. Det kanske dessutom förtjänar att tilläggas att jag medvetet och konsekvent valt att inte besöka de forum på nätet där Gömdaskandalen diskuteras.

Att jag har bestämt mig för vilken “sida” jag tror på torde knappast vara någon hemlighet för läsare av min blogg. Detta gjorde jag efter moget vägande av argument och fakta. Mitt ställningstagande betyder på intet sätt att jag är vare sig ointresserad eller oemottaglig för “motståndarsidans” argument.
Problemet är att argumenten (på båda sidor!) den senaste tiden till stor del har förvunnit i en sörjig soppa av solkig pajkastning.

Det finns exempel från den sida jag står på som får en skammens rodnad att blossa på mina kinder, och känna att jag inte vill vara en del av detta. Jag vill/kan/skall inte förknippas med en del inlägg och utspel som görs.
Samtidigt ser jag stollaprov i andra sidans debattinlägg, som får mig att inse att jag rimligen måste fortsätta stå upp i min ståndpunkt - utan att låta någon av sidornas extrema sörja kladda av sig på mig.
Jag är uppriktigt förvånad över att det finns debattörer (på båda sidor!) som uppenbarligen inte inser att deras insatser gör allt annat än gagnar det egna syftet.

Vad gäller den sida jag har valt, så består väl avarterna (åtminstone de jag har sett) av att skriva affekterade, illa formulerade brev/mail till landets alla nyhetsredaktioner där man kräver ett agerande. Det har även mailats till amerikanska talkshow-världar, och jag vet inte vad.
Det känns genant att människor som - i sak - har samma ståndpunkt som jag, agerar på det sättet.

Nu påstår jag inte att “andra sidan” beter sig bättre på något sätt. Jag blev direkt illamående när jag tidigare ikväll kunde läsa dessa kommentarer på Antonssons blogg:

Gaby, eller jag menar Monia [min kommentar: Jag gissar att h*n menar Monica].. Hoppas du även besvarar de som är kritiska till dig o din bok. Men dt är väl för mkt att kräva?
Vet du, vi håller på att gräva fram saker om dig o din familj.
Fakta om dig, din son osv.
=)
Detta kommer bli smaskigt.
Förresten, du blir ju 60 år detta år =D
—–
Björn niclas ingemar antonsson.
Synd att han inte föddes på alla hjärtans dag som du hade hoppats på.
Gaby =)
Men en dag mer eller mindre är väl inte så farligt. =)
Eller hur?
—–
Och, dina söner, björn o Tomas.. Hur mår dem??
Det var ju lite jobbigt det där…
Du vet mkt väl vad jag menar.
=)
Snart vet alla.
—–
April 1980. När din man lämnade dig.
—–
och syster anki? Hur mår hon?
Jag undrar hur din familj kommer att må, när allt kommer fram om er.

Den direkta skillnaden är väl att man (=vissa) på “min” sida väljer att dra ett löjets skimmer över sig, medan man (=vissa) på “andra” sidan väljer att gå till direkta personangrepp (vilket inte är behagligt på något sätt!).
Men varför kan man inte hålla sig till sakfrågan? Det är ju den som är intressant!

---

Läs även andra bloggares åsikter om Gömdaskandalen, Debatt, Debattteknik, Personangrepp, Bloggtroll
Intressant?
Min länksamling över Gömdaskandalen

keep looking »

Witch-twitter

Följ mig via Twitter

Vem är vem?

Barbara
Min oumbärliga, älskade bärbara dator.
Spättan
En Volvo kombi som snart uppnår aktningsvärd veteranstatus
Prinsessan
Fåfäng och klädintresserad åttaåring. Gillar hästar, dans och gymnastik, och älskar att städa.
Herr Fiffig
Nioårig kille med huvudet på skaft. Sudokuintresserad trollkarl. Gillar matte på hög nivå och har ett minne som får de flesta andra att blekna.
Mr T
Fjortinårig, gänglig pubertetskille som gillar skolan och att hänga med kompisarna. Ett och annat TV-spel går också hem.
AG
Barnafader. Fotointresserad designsnubbe som skriver Expert på visitkortet.
Kax och Chet
Katterna som äger den här familjen.
Hunden
Världens goaste vovve, som jag brukar umgås med på dagarna.

Recent Posts

• Happy hurry
• Tiden går fort när man har roligt
• Heil Åkesson
• Det är kul med stress
• Styrelsen för brf Vivalla börjar få kalla fötter?

Recent Comments

• Tonårsmorsa / Fatou on Styrelsen för brf Vivalla börjar få kalla fötter?
• thewitch on Styrelsen för brf Vivalla börjar få kalla fötter?
• Sarah on Tiden går fort när man har roligt
• Intressanta inlägg « on Styrelsen för brf Vivalla börjar få kalla fötter?
• Intressanta inlägg « on Organiserad stigmatisering och pennalism

Archives

Select Month September 2010 August 2010 July 2010 June 2010 May 2010 April 2010 March 2010 February 2010 January 2010 December 2009 November 2009 October 2009 September 2009 August 2009 July 2009 June 2009 May 2009 April 2009 March 2009 February 2009 January 2009 December 2008 November 2008 October 2008 September 2008 August 2008 July 2008 June 2008 May 2008 April 2008 March 2008 February 2008 January 2008 December 2007 November 2007 October 2007 September 2007 August 2007 July 2007 June 2007 May 2007 April 2007 March 2007 February 2007 January 2007 December 2006 November 2006 October 2006 September 2006 August 2006 July 2006 June 2006 May 2006 April 2006 March 2006 February 2006 January 2006 December 2005 November 2005 October 2005 September 2005

Categories

Select Category Bilder Blogstafetten Böcker Dagbok Debatt Design Djur Familjen Film Fredagsfyran Funderingar Föreläsningar Hotlinking Humanism Humor Hälsa Internet Kolonilott Kreativt Kultur Litteratur Mat Mat och dryck Media Medicin Mode Musik Nattbok Nyheter Ovetenskap Personligt Politik Recept Reklam Religion Samhälle Sekter Skolan Smink Sport Språk Teknik Temabloggar: the book theWitch Träning & Välmående TV Uncategorized Vetenskap Vänner Waldorf

RSS

Inlägg (rss)
Inlägg (atom)
Kommentarer

Witch-twitpic

• thewitch: http://twitpic.com/29sdo4
• thewitch: http://twitpic.com/22qyvp
• thewitch: http://twitpic.com/22qybg Det blev en sån kväll
• thewitch: http://twitpic.com/1zy6sb Jag hade nästan glömt att jag hade en katt i dekoltaget....
• thewitch: http://twitpic.com/1xl81j Skvallertartikeln om den blivande fadern Jonas Bergström

formspring.me

På tapeten

Kontakt

Mail:

Mail (om det gäller Waldorfsekten):

Msn:

Att kommentera

• Om att kommentera

Annonser

Knappar

Fnulare

Vaddå Fnul?

Knuff

Creeper (media)

• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Sveriges Radio AB
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Sveriges Radio AB
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Sveriges Radio AB
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Innerstadspress
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Innerstadspress
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Bonnier Tidskrifter AB
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Sveriges Radio AB
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Aftonbladet AB
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Aftonbladet AB
• thewitch.se
  Träff på MediaCreeper från Aftonbladet AB

Creeper

• Centrala Studiestödsnämnden
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Skatteverket
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Försäkringskassan
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Skatteverket
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Försäkringskassan
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Domstolsverket
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Försvarsstaben
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Skatteverket
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Skatteverket
  Träff på Creeper för thewitch.se
• Skatteverket
  Träff på Creeper för thewitch.se

Search for: