Nice friday

Bloggat den | February 3, 2012 klockan 5:25 pm | Inga kommentarer än

Jag hade bestämt mig för att ha en ego-må-bra-dag i dag, och så blev det också.
Det blev bl.a. sushilunch med P-Darling. Fantastiskt! Det var alldeles för länge sedan vi sågs, och vi får se till att det blir oftare i fortsättningen.
Efter det anslöt Prinsessan, så jag tog en sväng med henne på stan. Sedan åkte vi ut till Gränby centrum för att handla. På väg från Gränby centrum ringde jag hem för att få hjälp av Mr T att bära kassarna från bussen. Han bad att slippa eftersom han stod och diskade (!), så jag frågade Herr Fiffig istället. Inga problem, han kom ut till busshållplatsen och mötte oss

Kvällens nöje består i att stortvätta, och barnen har glatt hjälpt till att sortera tvätten

Grannsamverkan

Bloggat den | February 2, 2012 klockan 2:09 am | 1 Kommentar

Prinsessan och jag var på stan, och jag tänkte att jag skulle förena nytta med nöje och stadsorientera henne lite.
- Vet du vad det där är för hus? frågade jag, och pekade upp mot Carolina Rediviva.
- Det är väl Carl von Linnés hus, svarade Prinsessan.
- Nej, nu tänker du på Linnéanum som ligger i Botaniska trädgården. Det ligger där uppe till vänster om det där huset. Så vad kan det där vara?
- Ja, då är det väl Linnés granne, då!

2011 turns to 2012

Bloggat den | January 2, 2012 klockan 7:02 am | 1 Kommentar

2011 slutade på samma sätt som 2012 började; Varmt, trevligt, glatt och roligt. Vi var nämligen bjudna på ett kombinerat nyårs- och födelsedagskalas.

Det var alldeles fantastiskt att umgås med en samling genommusikaliska människor.
Det var sång, dans, musik och uppträdanden. Om det inte hade varit för min onda fot/mitt onda ben (som väntar på operation), så hade jag mer än gärna gjort dansgolvet osäkert med både snoa och polka.
Jag älskar verkligen att dansa kultis!

Det finns många fördelar med att vara nykter på nyårsafton. En av dem är att man kan åka bil hem från firandet
Dessutom kunde jag lite senare skjutsa hem andra gäster och jubilaren själv.

Hittills har jag ägnat 2012 åt att lufsa omkring i myskläder, sovit och gosat med barnen och hunden. Bättre än så kan inte ett år inledas.

Nyårsmiddagen avklarad

Bloggat den | December 30, 2011 klockan 10:37 pm | 1 Kommentar

Kvällen innan julafton kröp jag till sängs med feber, och blev sedan liggande nästan en vecka. Nu är jag på benen igen, sedan ett par dagar.

Ikväll har vi i familjen ätit vår traditionella nyårsmiddag och druckit det obligatoriska (och barnvänliga) bubblet till.
Det är inte så att vi har tittat fel i almanackan, men imorgon är vi bjudna på baluns och barnen vill absolut inte missa vårt eget, traditionella firande.
Prinsessan dukade uppspelt med min farmors och farfars bröllopsservis och guldbesticken. Tyvärr hade jag inte kollat upp att vi hade så många servetter kvar som behövdes, så jag fick köra en Carema på de vi hade.
Nyårssmällare är big no-no här, och jag hade köpt tomtebloss som vanligt istället.

Två jätteroliga saker som jag nog inte har berättat om;
Vid terminsavslutningen kom Mr T hem med ett betyg som var så fint att jag grät av stolthet.
Den sammanlagda summan till Radiohjälpen vid våra tre försäljningstillfällen för Bullhjälpen blev 4.629:- Tack Gränby centrum för att vi fick stå där och sälja, och TACK alla snälla människor som köpte bullar!

En liten bubblare;
En affär som jag hoppas så innerligt på, ser ut att kanske kunna gå i lås. Jag håller tummen så att knogarna vitnar!

Höjden av fräckhet

Bloggat den | December 22, 2011 klockan 5:33 am | 1 Kommentar

Prinsessan och hennes jämnårige pojkvän umgicks hela dagen igår. De åkte pulka, byggde en snögubbe osv. Någon gång mitt på dagen ville de gå till Willys och fika, så jag gav dem lite pengar. De gav sig iväg, och var borta över två timmar. När de kom tillbaka berättade de att de hade samlat ihop lite pantburkar utanför Willys. Pengarna som de fick ihop tänkte de köpa lite godis för.

När de var redo att omvandla burkarna till pantkvitton kom en man fram till dem och snodde burkarna för dem!
De protesterade så gott de kunde, men det bekom honom inte.
- Jag är fattig och behöver burkarna bättre än ni, hade han sagt helt fräckt.

Barnen blev nog både chockade och skärrade, men när de hade hämtat sig gick de fram till personalen i tipskassan och berättade vad som hade hänt. Personalen frågade hur mycket pant de hade samlat ihop, och så gav de barnen dubbelt så mycket pengar

Jag blev alldeles mållös när barnen kom hem och berättade vad som hade hänt. Hur kan man bete sig på det sättet?
Att vi har väldigt fattiga människor i Sverige är ett sorgligt faktum, men man kan aldrig bli så fattig att man stjäl från barn!

Dagens bästa!

Bloggat den | December 7, 2011 klockan 3:48 am | Inga kommentarer än

Jag kan inte påstå något annat än att jag njuter av att vintern har dragit ut på tiden, och att hösten fortfarande är här. För inte kan man väl kalla det vinter när det ännu är barmark (den där vita ursäkten till puderlagrer som kom i natt räknas inte), och temperaturen dagtid inte når under nollstrecket?
Långkalsonger, thermobrallor, en kaffetermos och världens mysigaste hund gör ju att man vill vara ute hur mycket som helst.

Jag har kommit in i ett galet Plura-flow. Lyssnar på hans fantastiska musik, och tittar på hans Mauro & Pluras kök och Pluras kök. Jag är svårt förälskad i den mannen, om än på ett mycket platoniskt plan.

Fina Mr T har ett historieprov upcoming. Jag förhörde honom i går, och blev grymt imponerad. Inte bara av hans kunskaper, utan även hans engagemang. Kvällen slutade med att vi hade en lång diskussion om andra världskriget och förintelsen.
Jag är så stolt över hans medvetenhet och engagemang!
Kvällens diskussion fick mig att inse att jag måste läsa om Anne Franks dagbok. Eller kanske inte läsa om den, utan jag kommer att lyssna på den i talboksform. Jag har tyvärr varken tid eller ro att läsa böcker för tillfället.

Min plan var att luncha med Ekorrmamman någon dag denna vecka, men det ser ut som att jag inte kommer lyckas med det.
Vilken tur att det kommer fler veckor!

Dagens bästa: Messet från en älskad vän, som återvände till USA i våras, efter 21 år i Sverige. Nu är hon på väg tillbaka hit igen. Jippie!

Exakt hur många dygn kan man vara vaken i streck? Tre dygn börjar väl närma sig löjlighetens gräns?

Ett tecken

Bloggat den | November 25, 2011 klockan 9:48 pm | Inga kommentarer än

Den senaste veckan har Prinsessan börjat lära sig teckenspråk i skolan. I dag, när vi stod i en lång och seg kassakö på Hemköp, passade jag på att lära henne lite grundläggande tecken.
Efter en stund tröttnade barnen på att stå i kö, så de gick ut och väntade utanför affären. Bakom mig i kön stod en äldre kvinna. Hon böjde hon sig fram och frågade mig
- Är du teckentolk?
- Nej, svarade jag lite förvånat. Jag lärde mig att teckna av purt intresse i unga år.
- Jaha. Själv har jag arbetat som teckentolk i många år, och jag tyckte det såg ut som att du också arbetar med det, sa hon.
- Nejdå. Men min dotter håller på att lära sig teckenspråk i skolan, så jag tycker att det är roligt att öva lite med henne, svarade jag.
- Åh, vad bra att de får lära sig det i skolan. Hon är förresten väldigt söt, din dotter, med alla pärlor och flätor i håret, sa kvinnan.
- Ja, hon stod länge framför spegeln och piffade till sig innan vi åkte hemifrån, svarade jag.
- De verkar vara väldigt fina och lugna, dina barn. Det är inte ofta nu för tiden man ser så välartade barn, sa kvinnan.

Jag sträckte stolt på mig.
Det gjorde mig stolt att min lilla uppvisning i teckenspråk hade fått en teckentolk att tro att jag också är teckentolk. Och jag blir alltid stolt när jag får beröm för mina fina barn.

Hur man överlever i en hiss

Bloggat den | November 11, 2011 klockan 11:12 pm | Inga kommentarer än

Idag har jag bl.a. matat änderna vid Fyrisån tillsammans med Prinsessan. I kväll/i natt/i morgon bitti är det tvättrace som gäller. Dessutom har jag haft ett Thomas Järvheden-race, och jag kan rekommendera bl.a. detta

Den kärleken, den kärleken

Bloggat den | November 8, 2011 klockan 9:01 pm | Inga kommentarer än

Prinsessan har tjatat ganska länge om att hon vill att jag skall hälsa på i skolan någon dag när hon har träslöjd, eftersom hon gärna vill visa vad hon arbetar med. Idag hade jag möjlighet att åka dit en stund. Det första klasskompisen Erik sa när han fick syn på mig var
- Hej Prinsessans mamma. Vet du, Prinsessan var målvakt när vi spelade fotboll på rasten, och hon gjorde lätt matchens snyggaste räddning!

Att Prinsessan är väldigt pysslig och kreativ det visste jag ju redan, men jag blev ändå imponerad av hennes arbeten och hennes färdighet med lödkolven.
Efter slöjden blev jag inbjuden att äta lunch med klassen. Jag och Prinsessan var bland de sista in i matsalen, och när vi kom fram till bordet fanns det bara en plats kvar.
- Ta en stol och sätt dig på kanten, sa hon till mig, samtidigt som hon satte sig på den lediga stolen. Vi högg in på lunchen.
- Har du berättat för din mamma? frågade Kalle, som satt mitt emot Prinsessan.
- Nej, svarade hon.
- Berättat vaddå? frågade jag nyfiket.
- Jag kan berätta när vi kommer hem, sa Prinsessan.
- Men nu blir jag ju jättenyfiken. Vad handlar det om? undrade jag.
- Jag vill inte berätta här när det är så många som kan höra, svarade Prinsessan.
- Men du kan ju viska, sa Kalle entusiastiskt.
Prinsessan böjde sig fram och viskade i mitt öra
- Kalle har frågat chans på mig, och jag svarade “kanske”.
Jag blev överrumplad och visste inte vad jag skulle säga, så jag stoppade in en stor tugga lax i munnen. Jag skulle aldrig ha vågat avslöja att jag hade frågat chans på någon/någon hade frågat chans på mig när jag var i den åldern. Jag skulle ha tyckt att det hade varit jäääättepiiiinsamt om det hade kommit fram.
Varför var Kalle så angelägen om att jag skulle få veta att han hade frågat chans på Prinsessan? Tänkte han att det kanske skulle öka chanserna att hennes kanske ändrades till ett ja?

När vi senare cyklade hem berättade Prinsessan
- När Kalle frågade chans på mig så försvann alla ord. Jag kunde inte få fram någonting, men till slut lyckades jag säga “kanske”.
- Vad sa Kalle när du svarade “kanske”? frågade jag.
- Han sa “Du kan ju tänka på saken”, svarade Prinsessan.

Lite senare cyklade Prinsessan till fritids för att titta på film med kompisarna. Så fort hon kom in i aulan hade Kalle ropat
- Kom Prinsessan, du kan sitta bredvid mig!
Hon hade tackat nej till den inviten, eftersom Kevin också satt där. Han har, enl. Prinsessan, svårt för att vara tyst och stilla, och hon vill ha lugn och ro när hon tittar på film.

Kemishow

Bloggat den | November 3, 2011 klockan 7:47 pm | Inga kommentarer än

Idag har jag, Prinsessan och Herr Fiffig varit på kemishow i Tropiska växthuset. Kemistudenter från universitetet tillverkade glass, godis och läsk som vi fick smaka på. De använde sig bl.a. av kolsyreis och kväve, och “häxkitteleffekten” var naturligtvis spännande att se.
Det blev även ett experiment med Coca Cola light och Mentos mint, och det fick vi göra utomhus eftersom det antagligen inte hade varit så uppskattat av personalen på Tropiska växthuset om det hade gjorts inomhus.

Mysigt med höstlov

Bloggat den | November 2, 2011 klockan 11:49 pm | 1 Kommentar

Det är verkligen mysigt att vara hemma och ha höstlov med barnen.
Herr Fiffig har varit en del på fritidsklubben, eftersom de har en del roliga aktiviteter. Igår var de t.ex. på bio.
Prinsessan däremot, hon är hemma och förgyller min tillvaro från den sekund hon vaknar tills hon somnar. Mr T är också hemma, men han är mest självgående hela tiden (samtidigt som han naturligtvis också förgyller min tillvaro).

Igår när jag och Prinsessan var på stan köpte jag ett sidennattlinne till henne. Hon är fullständigt galen i siden. Sidenpyjamas, sidennattlinne, sidenmorgonrock… you name it!
Vi hann knappt komma hem innan hon svidade om, för att sedan svassa omkring i sitt nya nattlinne. Hon sov i det (såklart), och har tillbringat hela dagen i det. Hon har frostat av frysen i nattlinnet, hon har städat toaletten i nattlinnet och hon har svabbat hallgolvet i nattlinnet.
Framåt sen eftermiddag pep jag iväg till affären för att handla lite till middagen. När jag kom hem hade hon - !!! - bytt om till kläder.

Kvällen har förflutit i behagligt gemak, och Prinsessan kröp snart ned i sitt sidennattlinne igen.

Halloweenfest

Bloggat den | October 28, 2011 klockan 9:16 pm | 1 Kommentar

Zombiebarn

Ikväll var det halloweenfest på barnens skola. Herr Fiffig förvandlades till en zombie med bl.a. ett skotthål i pannan, och Prinsessan förvandlades till något zombieliknande som hade fått ansiktet avslitet och ditsytt igen (fotot gör inte hennes maskering rättvisa).

När jag hämtade barnen efter festen tjoade Prinsessan glatt;
- Jag vann, mamma! Jag vann!!
Bland de hundra elever som var på festen, så hade hon alltså vunnit pris för bästa mask. Det var inte utan att jag blev lite stolt, jag också.

Inte mer dramatiskt än så

Bloggat den | October 26, 2011 klockan 10:03 pm | 1 Kommentar

En nätvän gjorde mig uppmärksam på att min blogg låg nere. Jag kollade upp saken, och det stämde. Det visade sig att bloggen har legat nere sedan förra veckan utan att jag har haft en aning om det (vilket kanske säger en del om hur engagerad jag är i den).

Jag började felsöka, och det visade sig att felet låg i en icke-fungerande autogiro-transaktion. Det var ju tur att problemet inte var större än så, och ett par timmar senare var det löst.

Jag förstår att det finns de som har gnuggat händerna och hoppats på en betydligt mer dramatisk förklaring, men de får bli besvikna även denna gång.

Härlig hösthelg

Bloggat den | October 16, 2011 klockan 11:34 pm | 3 Kommentarer

Gamla Uppsala

Den här helgen har det mest bara varit myspys på hemmaplan. Prinsessan har varit på hugget, och stod (på eget initiativ) för all matlagning igår. Det blev omelett till lunch och pasta med räksås till middag. Dessutom har hon planerat sin framtida yrkeskarriär; hon skall jobba som spion inom SÄPO. Hon undrade vilken utbildning hon skall välja, och sedan sa hon
- Kan jag inte bara gå till polisen och säga att jag vill bli en ninja?

Idag tog vi en cykeltur ut till högarna. Det går ju inte att sluta njuta av den underbara hösten.
Jag medger att jag hade klätt mig lite för tunt, så jag började frysa efter en stund. Vi gick in i kyrkan en sväng för att värma oss, och kunde då samtidigt njuta av utställningen Memento Mori (som trots sitt något dystra namn bjöd på en mängd vackra tavlor).

Dagens soppa

Bloggat den | October 12, 2011 klockan 9:02 pm | 4 Kommentarer

Spenatsoppa Jag har gått omkring och varit sugen på nässelsoppa i flera år. Jag har inte ätit det sedan jag var liten, och jag har oftare och oftare tänkt att jag borde ge mig ut i skogen för att plocka nässlor.
De senaste dagarna har jag varit konstant sugen på nässelsoppa, men eftersom jag inte hade några nässlor så fick det bli second best.
Jag cyklade till ICA och köpte spenat, och sedan åkte jag hem och gjorde en ordentlig laddning spenatsoppa. Det var första gången jag kokade spenatsoppa, och jag gick lite på känn.
Det blev hur gott som helst, och soppan fick tummen upp av alla barnen. Till efterrätt blev det plättar med drottningsylt, och det var uppskattat det också.

Fina höstdagar

Bloggat den | October 11, 2011 klockan 2:53 pm | Inga kommentarer än

Herr Fiffig låg däckad i soffhörnet hela helgen, och han ligger fortfarande kvar där. Idag verkar febern ha gett med sig, och han ser något piggare ut. Mr T har haft ledig från sin prao ett par dagar, som kompensation för att han arbetade i helgen.
Igår kom Prinsessan hem från skolan och berättade att hon skulle leka med sin favvokillkompis. Han kom hit, och så cyklade de till Willys där hon bjöd honom på fika. När de hade fikat klart behövde båda gå på toaletten, så de hjälptes åt att vakta dörren åt varandra. När favvokillkompisen satte sig på toan var det någon som hade smetat flytande tvål på ringen, så han blev alldeles kladdig på benen. Det ledde till att han blev alldeles kladdig i kallingarna när han drog upp byxorna, så de var tvungna att åka hem till honom så att han kunde byta underkläder.
Jag tycker att det känns ganska mysigt att barn (tjej/kille, dessutom) i den åldern kan berätta sådant för varandra.

För min egen del, så håller mina ben nästan på att ta livet av mig. Tur att man kan pigga upp sig med hösten

De senaste åren har tanken på att emigrera till USA legat och skvalpat i bakhuvudet. Under senare tid har tanken vuxit sig starkare och starkare. Jag inser att det är en hård och krokig resa fram tills dess att den tanken kan bli verklighet, men nog är det en lockande tanke.

Aj

Bloggat den | October 9, 2011 klockan 1:47 pm | Inga kommentarer än

För en månad sedan gjorde jag en ordentlig cykelvurpa. Jag har i efterhand förstått att jag måste ha haft änglavakt, eftersom jag klarade mig utan benbrott (jag har kommit i kontakt med människor som efter liknande vurpor har både brutit armarna och hamnat i rullstol ).
Nu i efterhand inser jag att jag nog borde ha uppsökt en läkare ändå. De första veckorna gjorde blåmärkena att jag såg ordentligt misshandlad ut men de har bleknat nu, och jag kan i stort sett gå utan att halta. Ena handleden verkar dock ha fått sig en rejäl smäll, och jag kan fortfarande inte använda handen. Det gör t.o.m. ont att lyfta en kaffemugg.
Att kontakta en läkare nu kanske inte skulle ge så mycket, men om värken inte ger med sig så måste jag nog.
Tur i oturen är att det är höger hand det handlar om.

Inte Vasaparken, men myspys

Bloggat den | October 8, 2011 klockan 9:50 pm | Inga kommentarer än

Den ursprungliga planen var att jag skulle ta med mig barnen ned till Vasaparken idag, eftersom nämnda park skulle fira sin hundraårsdag. Men det blev inte riktigt så.

Herr Fiffig började krokna redan i går, och i dag har han haft kraftig nackspärr. Prinsessan stack hem till en kompis i förmiddags. Hon (Prinsessan, alltså) tog ett hål till i ena örat härom dagen, och nu hade hon inspirerat kompisen att göra detsamma. Prinsessan skulle följa med som moraliskt stöd. Sedan hade de två små damerna trippat omkring på Gränby centrum, och Prinsessan förevisade stolt hur hon ingår i Exprets marknadsföring
Mr T försvann också hemifrån några timmar, eftersom han skulle jobba extra på sin prao-plats.

Det blev alltså en ganska lugn dag här. Det blev en snabb sväng till Gränby för att inhandla förnödenheter, och framåt kvällskvisten tog jag och Mr T en liten promenad till ICA. Det är alltid så mysigt att få en stund på tu man hand med barnen. Mr T är klok som en bok, och han har många bra och mogna tankar om kommande gymnasieval och yrkeskarriär.

I kväll har det varit lördagsmyyys här. Efter den hemmagjorda pizzan blev det sällskapsspel, gurka och paprika med dip, cheez crunchrz och läsk.

Jag älskar verkligen hösten mer och mer för varje år! Naturens palett är alldeles fantastisk, och man kan inte bli annat än glad. Våren har alltid varit (och är fortfarande) min favoritårstid, men hösten börja flåsa den i nacken

Dagens citat:
Jag har ont, men jag vet inte var.
/Herr Fiffig

Goda grannar

Bloggat den | October 7, 2011 klockan 11:22 am | Inga kommentarer än

Blommor Jag kan inte direkt påstå att jag umgås med mina grannar. Men efter drygt tio år här, så har jag ändå kommit till en punkt där jag har lite kontakt med några av dem.
Man stannar till och pratar lite, det har hänt att det har blivit en kopp kaffe ibland och även någon middag.
Jag gillar verkligen de grannar som jag har kontakt med.

Igår när jag kom hem mötte jag en granne utanför porten. Hon hade varit inne och knackat på, men vänt eftersom jag inte var hemma.
Anledningen till att hon kom förbi var att hon ville lämna en bukett blommor till mig! Nej, jag fyller inte år eller något annat. Hon ville bara ge mig blommor eftersom jag “alltid är så gullig och hjälpsam”.

Sa jag att jag gillar mina grannar?

Tant och Farbror Granne

Bloggat den | October 2, 2011 klockan 6:09 pm | 1 Kommentar

För snart tio år sedan flyttade Tant och Farbror in i en lägenhet i grannporten. Det visade sig ganska omgående att de var ett par oerhört gulliga och vänliga människor. Pigga, glada och spralliga.
Farbror hade några år tidigare varit allvarligt sjuk, och läkarna hade talat om för honom att han aldrig skulle kunna gå igen. Farbror var dock inte på humör att lyssna på det örat, så han bestämde sig för att komma upp på benen igen. Och så blev det.

Tant och Farbror är väldigt förtjusta i Mr T, Herr Fiffig och Prinsessan. Det händer att de sticker till dem lite godis eller en liten peng, och jag får ofta beröm för hur trevliga och väluppfostrade de är.
- Dina barn är de enda på hela gården som använder cykelhjälm, brukar de konstatera.

Både Tant och Farbror närmar sig nu de åttio, och de senaste åren har åldern börjat ta ut sin rätt. De har tagit sig genom sjukdomar med humöret i behåll, även om fysiken har tagit stryk.
Det händer att jag tittar in till dem ibland, för att höra om de behöver hjälp med något (handla, bära, lyfta e.dyl), och jag blir då alltid bjuden på en kopp kaffe. Det är inte ovanligt att det även serveras ett litet glas till kaffet.

Idag bakade jag och Prinsessan cupcakes. När de var toppade med frosting och silverkulor tog Prinsessan två stycken, och gick in till Tant och Farbror med dem. Hon blev kvar där en stund, och när hon kom tillbaka hade hon fått en peng av dem.
Efter en liten stund knackade det på dörren. Utanför stod Tant, eftersom hon hade kommit på att Herr Fiffig har namnsdag idag (det hade vi missat). Alltså tyckte hon att även han skulle få en peng, och om nu de två yngsta fick varsin peng, så skulle naturligtvis Mr T också ha det, tyckte hon. Det känns nästan lite pinsamt, även om jag vet att de gör det för att de vill det.

Jag hoppas att Tant och Farbror fick en trevlig kvällsfika, även om jag måste medge att frostingen blev i sötaste laget.

Min fling med Laila Bagge Wahlgren

Bloggat den | October 1, 2011 klockan 12:19 pm | Inga kommentarer än

Jag och Laila Bagge Wahlgren hade en ganska het fling med varandra. Av någon anledning åkte vi ned till någon ort i Skåne över helgen. Vi var inte ensamma. Anders Bagge och ett gäng andra vänner var med.

När vi satt och åt middag sa någon något elakt till Laila. Hon blev ledsen, och gick in i sovrummet. Jag gick efter för att trösta, och vi hamnade tillsammans mellan lakanen för första gången. Nu avslöjades något som Laila hade dolt väldigt väl för alla i sin omgivning; Hon var en shemale!
Jag blev lite överrumplad, men det gick ju att ha sex ändå.

Bäst som vi höll på, så drog Laila plötsligt i sig någon drog. Hon blev väldigt stissig och vimsade omkring i huset. Jag gick ut till de andra, och där satt nu en kär gammal vän som hade råkat ut för en olycka. Han var söndertrasad i ansiktet, ena armen var gipsad och han hade förlorat ena foten. Han var blodig överallt, och jag blev väldigt chockad.
Jag började störtblöda näsblod av chocken. Samtidigt funderade jag över hur Laila hade lyckats dölja sin sexuella identitet för alla. Och hur hade det gått till när hon fick barn? Och den nuvarande graviditeten? Visste Niclas om att hon var en shemale?

Jag fick veta att hon hade gått igenom graviditeterna genom att använda sig av lösmage. Om hon hade några biologiska band till barnen hann jag inte få någon klarhet i innan jag vaknade.

Jag var alldeles förvirrad i flera minuter, och det krävdes en balja kaffe innan jag verkligen förstod att allt bara var en dröm.

Najs Fredag

Bloggat den | September 30, 2011 klockan 11:34 pm | Inga kommentarer än

Igår kom Mr T hem, flåsande, och meddelade att han hade fått MVG+ på löpningen runt Röborundan. Det krävdes att man sprang på minst 24 minuter för att få MVG, och han sprang på 21 minuter…

Idag har barnen varit lediga från skolan, och jag hade tänkt att vi skulle slå till med ett storbak. Men så blev det inte.
Vi mest bara kramades och myste istället. Inte så illa, det heller.
(Och så städade vi lite)

Jag har lärt Herr Fiffig (familjens trollkarl) ett ganska avancerat korttrick. Han blev alldeles förbluffad när jag först körde det för honom, och sedan ganska imponerad när jag avslöjade det.
Han lyckades köra tricket för AG utan att han förstod hur det gick till

Det är tvättafton. Den egentliga tvättiden sträcker sig från 07.00 - 15.00 imorgon, men då kan man ju börja tjuvtvätta redan ikväll. Hela familjen kommenderades till tvättsortering, vilket väl inte helt gick utan knort… Men det gick..!

En historisk milstolpe tycks ta plats denna helg;
Hunden och katterna.
Hunden och Kax kan sedan länge vistas i varandras sällskap. Det är uppenbart att de dessutom gillar det och varandra.
När det gäller Chet (en lömsk bitch, om jag får säga det själv) och Hunden, så har konstellationen varit något mer komplicerad. Vi har tvingats (eller åtminstone ansett oss tvingade) hålla dem åtskilda genom stängda dörrar osv.
De har naturligtvis varit fullständigt medvetna om varandras existens, och nu tänkte vi Låt det bära eller brista…
Och det tycks bära!
(Men helgen är inte slut än)
Chet är inte ihjälbiten, och Hunden har inte fått ögonen utklösta.
Det bådar gott, det här!

Stolt morsa!

Bloggat den | September 26, 2011 klockan 10:32 pm | Inga kommentarer än

Mr T ringde för att tala om att han inte skulle vara hemma när jag kom hem.
- Jag och Sam ska träffas kl. 17 för att springa Röborundan, sa han.
- Vaa!? svarade jag.
Till saken hör att Mr T aldrig tidigare har varit ute och och sprungit frivilligt. Han har testat en del idrottsaktiviteter, men inte fastnat för något. Han är helt enkelt inte någon idrottskille.
- Vi ska springa Röborundan med skolan senare i veckan och jag måste pressa ned tiden lite, så att jag får MVG, slog han fast.

Precis när vi skulle avsluta samtalet tjoade Mr T till;
- Vet du mamma, jag fick MVG på svenskaprovet!
Jag började jubla av stolthet och glädje, så att människor runt omkring nästan började titta lite konstigt på mig. Det märktes att Mr T också var stolt.
- Har ni fått tillbaka provet ni hade i samhällsekonomi? frågade jag av bara farten.
- Nej inte än. Men om jag bara får VG på det, så har min lärare lovat att jag skall få göra om provet muntligt, så att jag kanske kan få MVG, svarade han.

Skarpnäcks blodbad

Bloggat den | September 25, 2011 klockan 11:29 pm | 2 Kommentarer

Helgen började med en massa roddande under fredag eftermiddag. Det skulle packas, och barnen skulle placeras på olika ställen för övernattning. Det sista gällde inte Mr T, som istället skulle vara ensam hemma en hel helg för första gången. Jag kan inte påstå att jag var det minsta orolig för honom (då hade han inte fått vara ensam), men lite läskigt var det.
Trots goda föresatser om att vara ute i god tid, så var det ändå med andan i halsen kosan styrdes mot centralen.

Kvällen ägnades åt god mat och trevligt sällskap, och hann övergå i sen natt innan vi letade oss ned under täckena.
Lördagen startade lugnt och behagligt. Dramatiskt blev det först när vi hittade R2 liggande i framstupa sidoläge (eller nåt). Han hade trampat på en glasskärva som låg kvar efter ett krossat vinglas kvällen innan, och blödde nu lite lätt. I sitt traumatiserade tillstånd svamlade han om att vinglaset hade släppts ned från övervåningen med berått mod.
Men så snart vi hade gett honom lite hlr och satt på ett liktornsplåster, så började vi känna igen honom igen. När han ställde sig för att tillreda en svampsås förstod vi att han var utom all fara, så då åkte vi andra till Gullmarsplan för att handla.

Lördagen förlöpte i stort behag. Denna blandning av skratt, allvar och dessa fina människor får mig alltid att känna mig som att jag badar i balsam. Jag tycker så mycket om dem, så det stockar sig i halsen på mig när jag tänker på det.
Lördagens middag var så där galet god så det kändes sorgligt när det till slut inte gick att sitta och okynnesäta längre.

110925a När lördagen övergick i söndag inföll AGs födelsedag. Jag hade inte köpt någon födelsedags-present till honom, så jag tänkte att han kunde få en födelsedagspuss istället.
Det borde jag inte ha tänkt.
Det kändes som att hans näsa rann och han snorade på mig. Jag hann nätt och jämnt börja klaga innan jag insåg att det “snoriga” kom från mig. Jag hade, utan minsta förvarning, börjat blöda näsblod. Det blödde ganska ordentligt, och min fina gula tunika var snart rödprickig. Det gick åt en hel del papper, och till slut knuffade R2 in mig i badrummet, krängde av mig tunikan, fläckbehandlade den och slängde in den i tvättmaskinen.
Näsblödningen slutade precis innan det blev aktuellt att åka till sjukan för blodtransfusion.

Söndagen började med den sedvanliga omeletten, och sedan tog jag, AG och Martin en promenad för att inspektera Skarpnäck. R2 stannade hemma för att löga sin lekamen.
Dagen förflöt utan blodvite (jo, det dryftades om något, men det kan jag inte avhandla här) i behagligt tempo. Vi tittade på The Resident och tog det piano i största allmänhet. När de hemlagade hamburgarna (”Hemligheten är att man tillsätter en skvätt öl i köttfärsen”) skulle avnjutas var jag tyvärr tvungen att lägga mig på soffan och vila en stund. Men efter någon timme var jag fit for fight igen.

Det kändes så skönt att inte plötsligt drabbas av den där obligatoriska söndagsångesten, som tidigare alltid har kommit när jag har varit borta från barnen en hel helg. Det kan ju bero på att jag visste att barnen var i goda händer (vilket de förvisso alltid har varit när jag har varit bortrest), vissheten om att Mr T klarade sig förträffligt på egen hand (vi hade en del telefonkontakt under helgen), och att jag rent allmänt har blivit lite coolare när det gäller den ständiga oron för barnen (jag vet att AG inte riktigt håller med mig på den punkten, men R2 kan intyga).

Det är en ynnest att få ha så fina vänner. Deras stora, varma hjärtan gör mig ödmjuk. Det betyder alltid mycket för mig att umgås med dem, men den här helgen har betytt extra mycket. Jag hoppas att det kommer en dag då jag kan förklara innebörden av det för dem.
Att få umgås med deras vänner är en gåva.
Jag blir så STOLT över att se hur duktig och ansvarsfull Mr T har varit när han för första gången har klarat sig helt på egen hand.
Han gjorde det med den äran!

Att komma hem och konstatera att man har vunnit på både Triss och Lotto känns som ett helt ok avslut på denna helg

TGIF

Bloggat den | September 16, 2011 klockan 9:23 am | Inga kommentarer än

Helst av allt skulle jag vilja ägna hela dagen åt att gå ut och njuuuta av hösten, men en stor del av dagen är vikt för tvättstugan. Dessutom ringde jag för att beställa en läkartid åt Prinsessan. Jag trodde att det, som vanligt, skulle ta en vecka eller två innan vi fick komma, men *häpp!* vi fick en tid redan idag. Så nu är Prinsessan hemkallad från skolan, och vi skall snart åka.

Själv ser jag - åtminstone fläckvis - ut som en Simpson-figur. Det är blåmärkena från förra veckans cykelvurpa som har börjat ta en gulaktig ton. Sammantaget, så ser jag ganska misshandlad ut
Met är fredag och höstsolen skiner, så det finns inte så mycket att klaga på

Fy för jobbiga människor som inte svarar i mobilen!

Bloggat den | August 27, 2011 klockan 10:18 pm | Inga kommentarer än

Jag och Prinsessan cyklade till Gränby centrum för att handla lite. Hon gick till Panduro för att titta, samtidigt som jag gick in på Coop en sväng.
När jag stod i kassakön hörde jag att mobiltelefonen hos personen bakom mig ringde. Hon gjorde inte minsta tecken på att vilja svara. Jobbiga människa, stäng åtminstone av ljudet, tänkte jag.
Telefonen hann inte mer än sluta ringa förrän den började igen. Jag tittade lite irriterat på henne, och himlade smått störigt med ögonen. Hon gav inte en min ifrån sig. Jaja, hon stod och höll i en smörgåstårta, och tyckte väl inte att hon hade möjlighet att börja grejja med telefonen. Och därför skulle tydligen vi andra lida.

Det stod inte på förren telefonen började ringa en tredje gång. Den unga killen framför vände sig till mig och sa
- Du, jag tror att din telefon ringer.
- Nej, det är inte min telefon. Det är någon annans sa jag, samtidigt som jag mycket tydligt pekade med blicken.
(Och vaddå, ser jag ut som att jag skulle ha en sån töntig ringsignal?!)

När människans telefon började ringa för fjärde gången stod jag, tack och lov, och betalade. Om jag inte hade gjort det, så hade jag nu byggt upp en så stor irritation att jag utan att blinka hade gett människan en rejäl avhyvling. Man borde faktiskt veta mer hut än att man står i en kö och låter sina medmänniskor lida av att man själv inte behagar svara i telefonen!

När jag hade packat ned mina varor tog jag upp min telefon för att ringa Prinsessan.
Oj!
Jag hade flera obesvarade samtal, bara de senaste fem minuterna…

Jaja.
Jag formaterade om min telefon igår, och har inte hunnit anpassa den i alla delar än. Bl.a. så har jag inte lagt in mina ringsignaler. Jag har heller inte hunnit lägga in att telefonen alltid skall vibrera när den ringer, så hur tusan skulle jag ha kunnat förstå att det var min telefon som ringde? Det kan väl ingen begära. Ingenting att irritera sig över.

Myspys med Herr Fiffig

Bloggat den | August 19, 2011 klockan 12:17 pm | Inga kommentarer än

Naturligtvis vill man mest av allt se sina barn pigga och friska, men när de ibland är sjuka så är det mysigt att få vara hemma med dem och mysa. Man får göra det bästa av situationen.
Herr Fiffig hade omkring 40° feber i närmare en vecka, och det var ju inte så roligt. Men sedan ett par dygn är han feberfri, och det är “bara” halsflussen och nackspärren kvar. Halsflussen har backat ordentligt sedan han började ta penicillin, och nacken är betydligt bättre idag än tidigare.

Igår la vi in gurkor och rabarber (dock inte i samma burkar). Inlagda rabarber är mumsmums tillsammans med t.ex. vaniljglass. Eller att äta bara som de är.

Idag står bakning på schemat.
Herr Fiffig har bestämt att han inte vill ha någon tårta på sin födelsedag. Han vill ha kladdkaka istället. Och eftersom det är han som är kladdkakebagaren i familjen, så får han kavla upp ärmarna och ta fram degbunken
Dessutom gissar jag att vi behöver köpa kräfthattar, servetter osv, så att födelsedagen kan firas på sedvanligt sätt.

Jag avslöjar ingenting, men det är ingen högoddsare att gissa på att Herr Fiffig kommer bli extremt nöjd med sina födelsedagspresenter

Mr T har fått onda ögat

Bloggat den | August 17, 2011 klockan 9:34 pm | 1 Kommentar

Stackars Herr Fiffig har verkligen åkt på en rejäl halsfluss. Hoppas att det vänder nu när han har börjat äta penicillin.
Mr Ts ena öga har varit irriterat någon vecka, och det har blivit rödare och rödare. Idag var det dags att gå till vårdcentralen och visa upp det. Det var, som vi misstänkte, ögoninflammation.
Men det är mest synd om mig, som fortfarande har galet ont i tummen som jag klämde igår.
Oväntat besök

Ikväll kom Kax in genom fönstret med en stor råtta i munnen. Det uppstod lite kaos, och han släppte råttan på golvet.
Vi kunde konstatera att den lille gnagaren hade klarat sig oskadd, så det var bara att fånga den i en låda och bära ut den i häcken.

Nu blir det kvällste med färskt bröd och plommonmarmelad!

Tisdag förmiddag

Bloggat den | August 16, 2011 klockan 10:50 am | Inga kommentarer än

Har tillbringat fm på vårdcentralen, där sonen har fått medicin mot sin halsfluss. Nu ligger han nedbäddad i soffan och kurerar sig.
Själv har jag klämt en tumnagel så illa att jag kräktes av smärtan. Men nu har jag kommit till stadiet då hela tummen känns bedövad. Bara att vänta på att nageln ramlar av.

Snart dags att sortera tvätt.

Höstfeelings

Bloggat den | August 15, 2011 klockan 11:43 am | Inga kommentarer än

Höstfeelings
Plötsligt har jag fått en sådan lust att baka en massa bröd, krypa upp i gungstolen med en filt över benen och sticka, samt tillaga mustiga grytor.
Är det hösten som är på väg?
Nåja, riktigt än kan den inte komma. Först måste vi avsluta sommaren på traditionsenligt sätt; Äta kräftor på Herr Fiffigs födelsedag. Och den inträffar på lördag.

Den blivande jubilaren har varit krasslig hela helgen, så det har inte blivit mycket annat gjort än att slappa här.
Mr T har stuckit till Långsand. Hoppas att han kommer tillbaka tills skolan börjar.

För första gången på snart ett år loggade jag in på mitt ordinarie mailkonto (jag slutade logga in där när när jag fick en stalker efter mig). Jag såg att jag hade fått över 10.000 mail, så jag loggade ut igen…
Även om jag har ett bra spamskydd, så misstänker jag att merparten är skräppost. Samtidigt känner jag att jag inte riktigt vet om jag klarar av att gå igenom alla dessa mail på egen hand, då risken för att det finns mail från stalkern är överhängande. Om det skulle finnas mail från honom där, så vill jag ju inte veta det. Det irriterar mig verkligen att en idiot begränsar mitt liv!
Jag ska höra med polisen om jag ev. kan få hjälp med att gå igenom mailen. De har varit kanonbra i all kontakt jag har haft med dem i detta. Och om det finns mail från galningen där, så är det ju lika bra att de hamnar direkt hos lagens långa arm.

Det är mycket som skall fixas denna vecka. Kalasförberedelser, bullbak, presentshopping, brödbak osv. Men jag tror att jag börjar med att åka och titt efter garn.

Lycka är att ha nykokt plommonmarmelad i kylen. Och att få paket på posten.

Torsdagen den 4:e augusti

Bloggat den | August 4, 2011 klockan 11:21 pm | Inga kommentarer än

Idag tog jag med mig kidsen och åkte för att hälsa på vännen Affe. Han har flyttat ut i skogen, och vi var ju tvungna att se hur han hade det.
Affe & jag

Jag räknade ut att vi har känt varandra i 20 år.
Märkligt, jag är fortfarande lika ung som jag var när vi lärde känna varandra, medan han är precis mellan 50 och 60 år…

Prinsessan

Prinsessan skuttade omkring i trädgården. Här byggde hon en flotte, tror jag.

Herr Fiffig

Herr Fiffig lekte med pinnar

Mr T

Och Mr T satt mest och chillade…

Hunden

Naturligtvis fick Hunden följa med. Han låg mest i skuggan och flämtade. När han inte jagade pinnar eller vattenspridaren, alltså.

Vi passade på att åka till Rastsjöbadet för att ta ett dopp.

Herr Fiffig

Prinsessan

Mr T

Fyrishov

Bloggat den | July 29, 2011 klockan 10:11 pm | 1 Kommentar

Idag blev det - efter en lång tids tjat - en sväng till Fyrishov. Jag överdriver inte om jag säger att jag avskyr Fyrishov. Jag ser helt enkelt ingen charm i urinstinna klorbassänger eller att sitta obehagligt nära okända människor i bubbelpoolen.
Ok, visst kan jag tänka mig att lägga mig i skuggan under ett träd på utsidan, i sällskap av en god bok. Men det är ju inte riktigt det som kännetecknar ett besök på Fyrishov tillsammans med barnen.

Det visade sig att de hade lagt om hela sitt biljett- och kassasystem (där skulle jag nästan ha velat göra en särskrivning), och nu krävs det inte biljett bara för att ta sig in, utan även för att ta sig ut (!!)

Jag led mig igenom några timmar med ett påklistrat leende på läpparna. Vad gör man inte för att barnen skall vara nöjda?
Efter att vi hade fikat och var på väg tillbaka till bassängen, såg jag att det hade hänt en “olycka” precis bredvid barnbassängen. Något barn (får vi hoppas) hade helt enkelt bajsat på golvet.
Jag påkallade en badvakts uppmärksamhet, i hopp om att denne skulle ta hand om det som låg där.
- Det skulle ju lika gärna kunna vara choklad, sa han och gick därifrån!!!
Jomentjena! Jag har sett tillräckligt mycket barnbajs för att kunna avgöra att det där inte ens var i närheten av att kunna misstas för att vara godis!
Vi gick till en annan del av badhuset.

Dagens behållning blev, för min del, den glass jag köpte när vi skulle cykla hem. Jag är verkligen ingen glassmänniska, men någon gång varje sommar brukar jag ändå köpa mig en glass. Bara för att, liksom.

Andra bloggar om Fyrishov

Mysdag på Skansen

Bloggat den | July 28, 2011 klockan 9:50 pm | Inga kommentarer än

Idag har vi haft en mysig dag på Skansen.
Vi började med en fika på Bollnästorget (hur kan fyra kaffe och tre läsk kosta som en restaurangmiddag för två!?). Sedan blev det björnar, sälar, hästar, oxar, älgar och jag vet inte allt. Naturligtvis var vi tvungna att ta en sväng inne på Skansen-Akvariet också. Det är ganska mysigt att gå omkring bland de charmiga och orädda lemurerna.
När vi befann oss bland krokodiler, giftormar och pilgiftsgrodor kunde jag inte undgå att tänka; Inget tillfälle vore väl så dåligt som detta, om det kom en tryckvåg som blåste ut alla glasrutor… Tack och lov, så undslapp vi tillbud.
Jag och Prinsessan var de enda som hade lust att (läs: vågade) umgås med boaormen och fågelspindel i Klapp- och kramhörnan.
Friluftsbesöket avslutades med middag på Skansenterassen.

Att tillbringa en dag med fina människor och sina älskade barn (som är fina de också!), det måste vara grundformen av Lycka!

Mysdag med mindre trevligt avslut

Bloggat den | July 22, 2011 klockan 10:55 pm | Inga kommentarer än

Idag har vi haft en mysig picnic-dag med Familjen Ekorre. Samtidigt som Uppsala satte dagens värmerekord satt vi i Vasaparken, där vi fikade och trivdes. Naturligtvis blev det en sväng inne på Biotopia också.
Det var verkligen alldeles för länge sedan vi träffade Ekorrarna, och det skall minsann inte gå lika lång tid tills vi ses igen. Jag funderar faktiskt på om jag skall försöka få med dem på en tur med Lennakatten ut till Fjällnora någon dag.

Efter denna mysdag var det mindre angenämt att komma hem och ta del av nyhetsrapporteringen från Oslo. Jag följer VG och NRK, och försöker förstå vad det är som händer.
Mina tankar går till mina älskade norska vänner, och till de drabbade.

Idag träffade jag en solros som tittade mig djupt i ögonen

Bloggat den | July 20, 2011 klockan 10:42 pm | 1 Kommentar

solros

Färgen fick det att brumma i mitt bröst. Den var som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand, och gav mig en känsla av att inne och ute ville säga varandra någonting.

När jag kom hem låg det en katt och sov i varje rum. Jag kände att det inte fanns mer för mig att göra där.
Jag kramade alla i familjen - sedan ställde jag mig vid spisen. Man känner sig aldrig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.

Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.

Dagens inköp

Bloggat den | June 28, 2011 klockan 11:58 pm | 2 Kommentarer

Ord-mani, 5:-
Jonas Eckel av Karin Fossum, pocket, 2:50
Kungsholmsmorden av Lars Bill Lundholm, pocket, 2:50

Men bäst av allt var ändå att jag träffade världens bästa Ekorrmamma (hon fyndade också)!

Dagens shopping

Bloggat den | June 27, 2011 klockan 9:50 pm | Inga kommentarer än

Jag måste bara titta ut på nätet och berätta om dagens inköp;

En ugnsfast form,
En ärmlös sommarjacka till Prinsessan,
En långärmad t-shirt till Mr T,
En gul ljuslykta (utvald av Herr Fiffig),
12 inbundna böcker;
Utpressarna av Olov Svedelid,
Plundrarna av Olov Svedelid,
Piraterna av Olov Svedelid,
Förgörarna av Olov Svedelid,
Säkra papper av Olov Svedelid,
Förfalskarna av Olov Svedelid,
Tatuerad torso av Helene Tursten,
Dans med en ängel av Åke Edwardsson,
Den som fruktar vargen av Karin Fossum,
Blocket av Karin Wahlberg,
Världens största mysterier av Nigel Blundell,
Fångarna i välfärdssamhället av Åhs, Stenberg, Svanström

Summa: 93 riksdaler.

Till mig. Bara så där.

Bloggat den | June 26, 2011 klockan 9:37 pm | Inga kommentarer än

Vackra!

Äras den som äras bör

Bloggat den | May 30, 2011 klockan 8:39 am | 2 Kommentarer

Grattis! Jag klarnar min strupe och brister ut i ett sjusjungande Ja må hon leva, för dagens födelsedagsbarn. Ja, jag tror att jag även sjunger lite mer. Haba haba zoot zoot, t.ex (ursäkta stavningen).

Hoppas att du får en kanonfin dag!
Det borde finnas fler såna som du här i världen.

Bra

Bloggat den | May 24, 2011 klockan 3:08 pm | Inga kommentarer än

Kom just hem från ett möte. Det känns kanonbra, och vi har dragit upp långsiktiga strategier.
Jag går nästan på små moln

keep looking »

Vem är vem?

Barbara
Min oumbärliga, älskade bärbara dator.
Spättan
En Volvo kombi som snart uppnår aktningsvärd veteranstatus
Prinsessan
Fåfäng och klädintresserad nioåring. Gillar hästar, dans och gymnastik, och älskar att städa.
Herr Fiffig
Tioårig kille med huvudet på skaft. Sudokuintresserad trollkarl. Gillar matte på hög nivå och har ett minne som får de flesta andra att blekna.
Mr T
Femtonårig datanörd. Superduktig på bilddesign och filmmakeri. Dessutom är han en riktig plugghäst :)
AG
Barnafader. Fotointresserad designsnubbe som skriver Expert på visitkortet.
Kax & Chet
Katterna som äger den här familjen.
Hunden
Världens goaste vovve, som jag brukar umgås med ibland.