Tiden går fort när man har roligt

Bloggat den | September 2, 2010 klockan 8:13 pm | 2 Kommentarer

Nu har jag slagit ned min lilla nätta rumpa för dagen, och det är tveksamt om jag kommer att lyfta på den igen. Det har varit full fart hela dagen, men jag klagar verkligen inte. Jag har fått saker gjorda, och umgänget har varit kreativt. Sämre kan man ha det

Det känns i kroppen att det har varit full fart, även om det enda fysiskt ansträngande jag har gjort är att promenera med Hunden. Då passade jag samtidigt på att lyssna på en seans, och blev riktigt beklämd. Jag blir bekymrad för mänskligheten när jag hör sådant.
När jag kom hem satt Mr T och läste läxor för glatta livet. Till sin mors stora lycka är han extra intresserad av (bl.a) samhällskunskap.

Nu tänker jag inte göra så mycket mer vettigt ikväll. På sin höjd tar jag en bok och kryper ned i sängen.
Imorgon tar vi vid där vi slutade idag.

Det är kul med stress

Bloggat den | September 2, 2010 klockan 11:12 am | Inga kommentarer än

Tiden rusar iväg, men oj vad effektiv och duktig jag har varit den här förmiddagen.
Jag har fått en förfrågan om att bli kontaktperson till ett barn som mitt hjärta verkligen blöder för, och jag känner att jag måste överväga detta väldigt noga. Ett sådant uppdrag kräver att jag avsätter tid och engagemang specifikt (vilket jag inte vet om jag har praktiska och tidsmässiga möjligheter just nu). Samtidigt är jag i det närmaste redan “extraförälder” till barnet ifråga, och det kanske kan få fortsätta så istället. Då kan jag ju fortsätta finnas tillhands precis som idag, men det blir inte ett avlönat uppdrag där jag “måste”.
Det där tål att tänkas på.

Nu måste jag piffat till mig, och sedan sticka iväg och fixa ett par småärenden innan det är dags för produktionsmöte.
Positiv stress är energigivande och roligt, så jag får väl säga att mitt liv är energifyllt och jäkligt kul just nu!

Smaken är som röven - klôven!

Bloggat den | August 10, 2010 klockan 3:57 pm | Inga kommentarer än

Efter att ha ätit upp lunchen sa Prinsessan;
- Tack för maten, det var jättegott! I morgon kan vi väl äta omelett med ris. Och bönor. Bruna bönor, och sedan skuttade hon ut på gården för att leka.
Hoppas att det bara var så att hon inte tänkte på vad hon sa, för det där lät som en kombination jag inte vill servera.

En ensidig konflikt kan inte vara speciellt konstruktiv

Bloggat den | August 10, 2010 klockan 11:48 am | 7 Kommentarer

I går fick jag veta att en person är osams med mig. Först blev jag bara häpen, sedan kunde jag inte hålla mig från att börja gapskratta. Undrar om personen vet att osämjan inte är ömsesidig?

Det handlar inte om någon person i mitt närmaste umgänge utan en ytlig bekant. Mitt gapskratt kom sig av att jag och den här personen inte har haft tillstymmelse till konflikt med varandra. Jag skulle snarare vilja påstå att den kontakt vi har haft är så pass ytlig, att det inte ens har funnits utrymme för att hamna i luven på varandra. Trots det, så är denna person nu osams med mig.
*hahahaha*

Jag har visserligen förstått att den här personen är en sådan som när sig på konflikter, och “måste” befinna sig i minst en konflikt (gärna flera) för att kunna fungera. H*n ser spöken mitt på blanka dan, och gärna konspirationsteoretiskt på de flesta människor i sin omgivning. Bitterheten i sig verkar vara ett livsviktigt bränsle.
Vad är det som gör en människa sådan? Enl min uppfattning kan man inte skylla på yttre faktorer, utan det måste vara något som ligger i den egna personligheten.

Behovet av konflikt är tydligen så starkt att h*n blir osams med andra (just den här gången mig) utan att det föregås av en konflikt, och även utan att ens förvissa sig om att motparten är en del av konflikten.
Det måste ju vara oerhört… tja, kontraproduktivt och frustrerande med den här typen av ensidiga konflikter. Det är ju inte ens en reell konflikt, utan bara något som existerar i det egna huvudet. Det känns både ledsamt och tragiskt.
Naturligtvis inser jag att imaginära konflikter av det här slaget måste grunda sig i egna tillkortakommanden. Inte minst därför hoppas jag att personen ifråga finner vägar att hitta harmoni.

Andra bloggar om Konflikter

Ganska behagligt

Bloggat den | August 9, 2010 klockan 12:14 pm | Inga kommentarer än

Prinsessan och Herr Fiffig sitter på golvet och tillverkar kasperdockor. Stackars Mr T ligger i sin säng med ett rejält nackspärr
Här sitter jag med en mugg kaffe, och lyssnar på regnet som smattrar utanför det öppna fönstret. Livet känns ganska behagligt.

URF drar igång

Bloggat den | August 5, 2010 klockan 2:37 pm | 2 Kommentarer

I dag drar Uppsala Reggaefestival igång.
Förra året var jag där och nattvandrade alla tre kvällarna/nätterna, men det blir ingenting av det i år. Mitt onda ben och min onda rygg tillåter inte att jag rör mig mer än nödvändigt. “Vissa” har tjatat lite om att jag ska gå dit som besökare i år, men det blir ingenting av med det heller. Visserligen skulle det innebära betydligt mindre gående, men det finns få saker som intresserar mig så lite som reggaemusik (f’låt), så jag stannar hemma.

I går följde jag med Fatou, Mabou och tjejerna i Blackout ned till Kap-området för att hämta ut deras festivalband. Jag och Mabbe gick och pratade lite om förra årets festival.
- Kommer du ihåg att du och jag träffades då? frågade jag.
- Ja, svarade han, och tillade; Men det var väl innan du och mamma blev ihop?
*hahahaha!!!*

Fatou & Jag
Fatou och jag utanför festivalstängslet.

Förberedelser inför reggaefestivalen
Förberedelserna var i full gång. Försäljningstält och matvagnar kom på plats och packades upp.

Mabou presenterar sina systrar
Mabbe spelade in ett klipp till Sommarlovsmorgon, och passade då på att presentera två av sina systrar; Binta och Isa.

Fatou är redo!
Jag tjuvkikade i Fatous väska, och kunde konstatera att hon har förberett sig minutiöst för reggaefestivalen; Nikotintabletter, cigaretter, alvedon, festivalprogram och en massa lösa papper!

Andra bloggar om Uppsala reggaefestival

Stolt mamma till Herr Fiffig

Bloggat den | August 2, 2010 klockan 7:47 pm | 4 Kommentarer

Idag, efter två dygn, kom den flyttande grannen tillbaka för att hämta sina resterande saker.
Jippie! Nu tar h*n hand om allt glassplitter också, tänkte jag.
Men ack så fel jag hade.

Tro det eller ej, men grannen lyckades istället med konststycket att krascha ytterligare en glasskiva i trapphuset!
Man kan ju tänka att nu borde h*n väl ändå ta tillfället i akt att sopa upp allt glassplitter som denne spridit omkring i trapphuset - men icke!

När grannen åkte härifrån gick jag, av ren nyfikenhet, ut i trapphuset för att kolla om allt glassplitter var borta. Det första som hände när jag tog ett steg utanför dörren var att jag trampade in en glasbit i foten.
Nej, glassplittret var inte borta, utan låg mer som en “matta” över hela trapphuset. Det är nästan så att jag börjar fundera på om jag skall bli fakir. De brukar väl gå på krossat glas?

Ett par timmar senare kom grannen tillbaka igen. Inte för att ta hand om glassplittret såklart, utan för att börja tömma sitt förråd.
Prinsessan och Herr Fiffig satt ute på trappavsatsen och lekte lite. Genom det öppna fönstret hörde jag grannen fräsa åt dem med en ganska otrevlig röst;
- Flytta på er! Ni är faktiskt i vägen!
Herr Fiffig svarade lugnt;
- Allt glas inne i trappen är faktiskt också i vägen. Barn kan faktiskt skada sig på det.

Behöver jag säga att jag började skutta av lycka och stolthet!? Fasen vad bra svarat av honom!
Det är få saker som irriterar mig så mycket som människor som anser att vuxna är viktigare än barn! Och för den här grannen var det tydligen ett problem att barnen satt och lekte på trappavsatsen (trots att h*n faktiskt kunde ta sig förbi!), men h*n såg det inte som något problem att h*n låter det ligga glassplitter i trapphuset i flera dagar (och även fyllt på med ännu mer glas).
Nej, Herr Fiffig fick inget svar på sitt påpekande om det farliga glaset, och grannen åkte snart härifrån igen. Utan att ha tagit hand om glaset, såklart.

En annan granne hade ifrågasatt att det ligger en massa glas i trapphuset, och fick då till svar att det skall komma en städfirma och städa den utflyttade lägenheten.
Jaha, vad är det för jäkla argument? Det ingår väl knappast städning av trapphus i en flyttstädning? Och även om det gjorde det, så är väl inte det en anledning till att låta glassplitter ligga i flera dagar.

Jo, visst skulle jag kunna gå ut och sopa upp glaset, men det känns nästan som en principsak. Det får fortsätta knastra under skosulorna när jag går igenom trapphuset. Men ligger det kvar mer än ett par dygn till, så har jag god lust att samla ihop det i en påse, ta reda på grannens nya adress, och posta det till denne tillsammans med meddelandet Du glömde det här när du flyttade.
Och barnen är beordrade att vara noga med att ha skor på sig när de går ut.

Andra bloggar om Grannar, Glassplitter

Ett vasst avslut

Bloggat den | August 2, 2010 klockan 1:38 am | 1 Kommentar

En granne flyttade härifrån i helgen, och avslutade med att krascha ett glasbord i trapphuset.
Det är väl inte så mycket att säga om det. Shit happens för oss alla. Men det var ju lite innovativt att grannen då valde att lämna det trasiga bordet i trapphuset. Glassplittret hade sparkats lite halvhjärtat åt sidan, och sedan for grannen iväg till sitt nya boende.

Hur mycket jag än funderar på det, så kan jag inte få kläm på hur grannen tänkte. Det passerar både barn (inte sällan barfota, nu när det är sommar) och djur i trapphuset dagligen.
Kanske tänkte grannen att jag som har barn (och djur) antagligen skulle sopa upp glaset omgående? Och om jag inte skulle hinna/vilja, så är det väl inte omöjligt att någon annan av de andra ansvarskännande grannarna skulle plocka fram sopborsten?
Och bordsstommen… tja, den kanske lämnades som en gåva till oss andra, om vi skulle få för oss att ha kvartersfest och då behöver något att tända en brasa med?

Läs även andra bloggares åsikter om Grannar, Glassplitter

Dagar i bilder

Bloggat den | July 30, 2010 klockan 11:52 pm | 2 Kommentarer

Idag har jag inte gjort så mycket mer än sprungit fram och tillbaka till tvättstugan (det var svettigt nog). Men jäklar så mycket som har blivit tvättat!
I brist på en riktig uppdatering, så får ni hålla tillgodo med bilder från den senaste tiden. De kommer utan inbördes ordning.

Tvättstugepolisen har varit framme!
Alltså, allvarligt; Hur kan människor som har tillräckligt med iq för att klä sig, ägna sig åt att skriva anonyma kommentarer (här på bokningslistan i tvättstugan)!? Så jäkla pinsamt!
Varför inte bara gå och ringa på hos den det gäller, och ta det face to face? Eller vågar man inte det? Är problemet inte tillräckligt stort för det? (Jamen skit då för fan i att lägga din dyrbara tid på pinsamma kommentarer!) Det kanske är modigare att skriva en anonym kommentar? Syftet kanske inte ens är att upplysa personen ifråga om att denne har missat vid städningen, utan man kanske mer är ute efter att chikanera och sprida ryktet i grannskapet om att det här är en slarver?
Snorbarnsligt, alltså!
(Nej, den anonyma kommentaren var inte riktad till mig)

Igår regnade det, så jag tog med mig Prinsessan och Herr Fiffig för att åka till IKEA.
Fula Musikens Hus
Musikens hus är lika fult genom en regnig bussruta, som det är i smäktande solsken.

Härom dagen när jag cyklade från Willys hörde jag plötsligt sirener och en myndig stämma som talade till mig i mikrofon;
- Hallå där, stanna cykeln. Håll händerna så att jag kan se dem!
Pinsp Mabbe gör en kontroll
Det var pinsp Mabbe som var ute för att upprätthålla lag och ordningen. Som tur var, så slapp jag både böter och indraget körkort. Phu!

Igår kväll, när vi satt hemma hos Fatou och grillade i godan ro, for det förbi en polisbil i en sjusjungande fart. Barnen drog genast iväg för att kolla vad det var som hade hänt.
Pinsp Mabbes kollegor in action
Efter en stund gick jag dit för att hämta barnen. Då jag inte kunde hitta dem frågade jag en av poliserna om han hade sett en blond tjej och en mörk kille.
- Ja. De avlägsnade sig i den riktningen sa konstapeln, och pekade myndigt med hela handen ned mot gatan.
Jag vet inte vad det var som hade hänt, men det såg lite läskigt ut med ambulanser och polisbilar.

Härom dagen undrade jag varför hallen plötsligt hade mörklagts. Jag tittade ut, och fick då svaret;
PetShop-konsert!
Förberedelserna för en PetShop(dock inte Boys)-konsert pågick för fullt!

Tippen har bara två lägen; På och Av. Antingen far hon omkring som en skållad råtta och biter i sladdar/tår eller klättrar uppför byxben. Eller så sover hon.
Tippen sover i dekollegetaget
Härom kvällen klättrade hon upp och hakade fast sig i min halsringning, där hon efter bara några sekunder knoppade in.

I förrgår tog jag och Fatou med oss Prinsessan, Herr Fiffig och Mabbe, och åkte till stan. Efter att ha sprungit i affärer var det ganska skönt att sätta sig i Linnéträdgården och bara ta det lugnt.
Hotta brudar!
Om sanningen skall fram, så satt väl jag och Fatou mest bara och såg snygga ut.

För ett par veckor sedan åkte vi till Ängskär och hämtade Mr T, som hade varit där och semestrat med Ralle och hans familj.
Älskade Mr T!
Mr T, med Öregrundsgrepen i bakgrunden.

Älskade Prinsessan!
Prinsessan passade naturligtvis på att bada.

Snäcksamlaren
Och samla snäckor.

Älskade Herr Fiffig
Herr Fiffig roade sig bla genom att fånga fiskar.

Planen var att jag skulle åka till Stockholm och delta i Prideparaden imorgon. Men ikväll fick jag ett besked som kullvälte de planerna *snyft*
Nåja, vad är väl en bal på slottet..? Men det känns lite surt att jag inte har någon möjlighet att sälja biljetten jag hade köpt till Pridepark ;(
Nåväl, jag får sitta här hemma och lukta på mina blommor på Farmen istället… En ganska stolt farm, om jag får säga det själv;

Stolt farm!

På tal om Pride, så rekommenderar jag verkligen ALLA att lyssna på Skeptikerpoddens senaste podcast - Myter om homosexuella!

Företagsamma barn

Bloggat den | July 23, 2010 klockan 1:08 pm | 2 Kommentarer

Företagsamma barn Prinsessan och Herr Fiffig är företagsamma.
Igår blandade de saft och ställde sig vid cykelvägen bakom tvättstugan och sålde den. Idag gick de ut och plockade vinbär, och satte sig och sålde dem.
Nu håller de på att dela upp inkomsterna, och sedan gissar jag att det blir tjat om att få åka till affären…

Menageri theWitch

Bloggat den | July 22, 2010 klockan 10:35 pm | 2 Kommentarer

Tippen och Hunden En katt är instängd i köket [hon smet ut via balkongen, och försöker nu få komma in via vardagsrummet - good luck, säger jag..!]. En annan katt slumrar i soffan. Hunden småsnarkar på vardagsrumsgolvet. En liten minikisse struttar omkring och vet inte riktigt vad hon skall göra; Gosa med människorna eller fjantväsa åt den egentligen ganska intressanta Hunden?
Prinsessan och Herr Fiffig somnade till Hem till Midgård. Mr T sitter och snackar med en amerikans kompis via Skype.
Själv sitter jag med en kall öl, och tycker att livet är ganska behagligt.

Dagens cykeltur

Bloggat den | July 18, 2010 klockan 11:34 pm | 1 Kommentar

Dagens cykeltur
Idag fläktade det åtminstone lite, så jag gav mig ut på en cykeltur. Med Per Holknekts Sommarprogram i lurarna och en vattenflaska i ryggsäcken begav jag mig ut mot mitt favoritställe, där jag brukar cykla/promenera med Hunden. Tyvärr var inte Hunden med idag, men det blev en mysig tur ändå (som delvis gick genom skogen).

Fin natur och en vacker himmel.

Mobiltest

Bloggat den | July 18, 2010 klockan 12:48 am | 2 Kommentarer

Testar att blogga från mobilen.

En dag i Storvad

Bloggat den | July 16, 2010 klockan 10:30 pm | 3 Kommentarer

theWitch Monroe..? Dagens aktivitet bestod i att jag tog med mig Prinsessan och Herr Fiffig, och cyklade till Storvad.
Där träffade vi Herr O och Ellet. Det blev några trevliga timmar i skuggan under ett träd. Vissa av oss badade, medan jag föredrog att bara sitta och se ljuvt oskuldsfull ut.

Håll med om att jag ser väldigt Marilyn Monroe ut i denna kreation.

Onsdag och torsdag

Bloggat den | July 15, 2010 klockan 11:51 pm | 5 Kommentarer

Alltid redo
Igår tog jag med mig ett gäng barn och åkte till Stadsparken. Där tog de genast plats i en polisbil. Mabbe rattade, Prinsessan assisterade och Herr Fiffig… tja, han kanske var tjuv..?

Det visade sig att Mabbe och Prinsessan även var mc-poliser. Eller tillhörde de kanske den nationella insatsstyrkan?

Min uppgift är att skydda, hjälpa och ställa tillrätta
Själv förärades jag titeln Mini-Polis..!

Mums!
Det smakade gott med lite bär efter att ha agerat lagens långa arm.

Är alla snutar svin?
På hemvägen var jag tvungen att stanna och fotografera ett klistermärke som satt utanför polishuset.

Om ni undrar vad den semestrande Experten gjort denna semesterdag, så har han - förutom att agera telefonsupport för arbetsplatsen - datasupportat hemma hos Fatou.

Svalkande bad
Det blev en sväng till Storvad.

Plask, plask
Även jag badade. Eller åtminstone så badade mina fötter.

Skräckblandad förtjusning..?

Bloggat den | July 10, 2010 klockan 11:05 pm | 3 Kommentarer

Prinsessan: - Han måste runkas!
Jag hajade till, och visste inte riktigt vad jag skulle tro. Det tog flera sekunder innan jag insåg att hon nu var veterinär, och utförde en kontroll av gosedjuren. Det var en stackars hund som antagligen hade brutit benet och därför skulle röntgas..!

Lördagen den 9 juli i bilder

Bloggat den | July 10, 2010 klockan 10:23 pm | 4 Kommentarer

I dag låter jag bilderna tala;

Tipp, Tipp - Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!
Säg Hej till dagens jubilar - Tippen fyller fyra veckor!

Brunch
Frukosten blev så sen, så det blev i det närmaste en brunch.

Fatou är ju på resande fot, så jag for hem till henne för att vattna och gödsla i orangeriet. Det tog på krafterna, och jag blev hungrig.
Sköldis förvandlas till soppa
Då smakade det bra att tillreda lite sköldpaddssoppa, innan jag cyklade vidare ned mot stan.

Rondell med snygga lampor
På väg till stan passerade jag rondellbygget vid Tycho Hedéns väg (gamla E4:an). Det har pågått i närmare ett år, och utlovas vara klart framåt hösten.
Notera gärna den vackra färgen på lamporna man har satt upp.

Littorins resesällskap?
Jag passerade även denna bil, och kunde inte undgå att ställa mig frågan Känner Sven Otto Littorin bilens ägare?

My wife!
På Vaksala torg träffade jag ingen mindre än min fru!

Sen lunch i värmen
Den sena lunchen bestod av pastrami, skinka och mimosasallad.

100710h
Ett sant lördagsnöje!

100710i
Har jag sagt att jag vill dricka rosa bubbel, så dricker jag rosa bubbel! Okej?
Och kanske, så spelar jag lite Farmville under tiden.
(jo, det är rosa även om ljusförhållandena får det att se ut som ett urinprov)

På söndag blir det begravning

Bloggat den | July 7, 2010 klockan 11:50 pm | 2 Kommentarer

Som trogna läsare vet, så blev jag kattmormor till fyra kattungar för 3½ vecka sedan.
En kattunge blev inte mer än ett dygn, och en annan blev inte mer än två dygn. Kvar blev Tippen och Tjabo. Det stod klart ganska omgående att Tippen är en tuff brud. Hon har tagit för sig från första början, medan brorsan Tjabo har varit mer försiktig av sig.
Tippen har växt till sig i en rasande takt, medan Tjabo har haft ett lite långsammare tempo. Men båda har varit med i matchen, och börjat upptäcka att världen är aningen större än lådan de har bott i. De har börjat “rymma” ur lådan, och medan Tippen har skuttat iväg (om än på något ostadiga ben), så har Tjabo nöjt sig med att lägga sig bredvid lådan.

Vi började väl misstänka ganska snart att kattungarna kanske var för tidigt födda (med tanke på att två av dem lämnade oss så snabbt), och samtidigt kan man ju inte hindra naturen från att ha sin gång.
Den ökande storleksskillnaden mellan de kvarvarande kattungarna har gjort oss fundersamma, men eftersom båda har ätit och varit “normala” i övrigt, så har vi inte sett någon anledning till att oroa oss.

Idag var det Tjabos tur att lämna oss.
Prinsessan blev hjärtskärande ledsen, och det fanns inga ord som kunde lindra. Stora tårar trillade, och hon hulkade.
Vi bestämde att vi skall åka och begrava kattungarna på söndag, och då kunde hon sansa sig lite. Hon har ordnat en låda som vi skall klä med fint papper och lägga bomull i, och sedan använda som gemensam kista för de tre små kissarna. Hon har ritat en fin teckning som hon ska ha med sig vid begravningen, och vi har bestämt att vi skall gå ut och plocka blommor. Det har fått Prinsessan i lite bättre sinnesstämning. Sedan har hon gosat lite extra med Tippen, och det har också varit välgörande.

Just nu latar jag mig bara

Bloggat den | July 7, 2010 klockan 3:09 pm | 1 Kommentar

Har varit en sväng till Gränby centrum, och ligger nu och pustar lite.
Det behövdes inhandlas vlieseline till ett litet syprojekt jag håller på med, och så var jag tvungen att ta kort för att förnya körkortet. Mitt körkort gick nämligen ut i mars *host* och det har påpekats ett par gånger att jag nog borde förnya det. Och nu är det gjort!

Den sena lunchen (fiskgratäng) står i ugnen och väntar på att bli klar. När den är uppäten skall jag lägga sista handen på mitt syende, och sedan leverera mina kreationer.
Men tills fiskgratängen är klar tänker jag bara ligga här och lata mig!

Naturens gång

Bloggat den | June 29, 2010 klockan 8:33 am | 1 Kommentar

- Mamma, det är något fel med Chets tuttar!!
- Nej, det tror jag inte.
- Joo!! Titta, tuttarna är ju stora och bara hänger.
- Ja, men så blir det. Nu ammar hon ju sina kattungar, och då blir tuttarna så.
- Jamen titta! Tuttarna hänger ju bara. De ser ju ut som vissna blommor!
- Ja, det är naturens gång.

Två veckor

Bloggat den | June 27, 2010 klockan 2:21 pm | 2 Kommentarer

100627a

Nu har Tippen och Tjabo blivit två veckor. Tippen är betydligt större och tuffare än sin pipiga brorsa. De är på väg att lära sig att gå, och jag gissar att det inte tar mer än någon vecka innan de skuttar omkring här.

Föräldrakänslor

Bloggat den | June 27, 2010 klockan 1:16 am | Inga kommentarer än

Jag tog med mig Prinsessan och Herr Fiffig till butiken.
Efter en stunds shoppande kom Prinsessan och drog mig i tröjan.
- Mamma, det verkar som att de där två pojkarna har tappat bort sina föräldrar. Hon pekade bort mot ett par smågrabbar som stod snyftande bland drickabackarna.
- Stanna här vid vagnen, beordrade jag Prinsessan och Herr Fiffig, samtidigt som jag gick bort till de små gossarna.

- Har ni tappat bort er mamma och pappa? frågade jag.
Pojkarna var gissningsvis tre resp. fem år unga, och de visade sig inte behärska svenska så bra. Treåringen var bara så förtvivlat ledsen, men femåringen försökte ändå konversera.
Jag fick klart för mig att de besökte butiken tillsammans med sin pappa.
- Hur ser pappa ut? Vad heter han? Vad har han för kläder på sig? försökte jag.

Pojkarna gav mig inte mycket att gå på. Jag försökte få dem med mig, så att vi skulle kunna gå och leta efter deras pappa.
Treåringen vägrade att gå någonstans. Han bara grät, och ville att pappa skulle komma.
Jag försökte “pumpa” femåringen på information, i hopp om att lösa situationen. Jag försökte få honom att följa med och titta bakom några montrar för att se om vi skulle få syn på pappan. Men pojken ville inte lämna sin ledsna lillebror.

Efter en hel del om och men, så dök pappan faktiskt upp. Jag förstod inte vad de sa till varandra, men treåringen upplevde det uppenbarligen som att han hade blivit räddad till livet

Min shoppingrunda med Prinsessan och Herr Fiffig fortsatte. När vi var klara och stod ute vid cykelstället kände jag att någon knackade mig på axeln.
- Det var väldigt fint det du gjorde där inne, sa han.
- Eahuöö… svarade jag frågande, då jag inte förstod vad han pratade om. Menade han att jag hade låtit mina barn välja vilken pasta vi skulle köpa, eller vad?
- Det var så fint av dig att du hjälpte pojkarna sa han.
Oj!
Själv upplevde jag det inte som att jag hade lyckats hjälpa pojkarna (då deras pappa ju faktiskt bara “dök upp” till slut).

Trots ovanstående, så blev jag lite konfunderad när jag blev knackad på axeln vid cykelstället.

Midsommarafton 2010

Bloggat den | June 26, 2010 klockan 1:10 am | 1 Kommentar

Vårt midsommarfirande gick av stapeln på Fyrishov. Jag påstår inte att det var folktomt där - för det var det absolut inte - men det var betydligt färre människor än jag hade trott/befarat att det skulle vara.
Personligen så tycker jag att det var en väldig behaglig nivå av människor.

Den där Fatou skulle ju ägna dagen åt att ligga hemma och sova (för att vara utsövd inför nattens arbetspass - arbetspasset som inte blev, men det är en annan historia), men det skulle väl inte hennes cykel behöva lida för!? Godhjärtad som jag är, så såg jag till att hennes velociped fick följa med oss och fira midsommar!

Små grodorna, små grodorna...
Dans runt midsommarstången. Även om inte någon ur min familj deltog, så deltog Kaj Krokodil (jag blev halvt upphånglad av honom härom dagen, men även det är en annan historia).
Det var den minsta midsommarstång jag någonsin har sett, men förklaringen låg tydligen i att stången hade knäckts på mitten när den skulle kläs.

Mums!
Den medhavda picknick-korgen bestod av skaldjurspaj, färskpotatis (1 öre/kg på Kvantum!), ägg, rom, sallad, sill i en herrans massa varianter (utom bild), gräddfil, gräslök och läsk.

Godisregn!
Det blev godisregn för barnen. Uppenbarligen trodde en hel del vuxna att det var för dem också.

Och så skulle det badas. Efter 2-3 dopp i utomhusbassängen ansåg barnen att det skulle badas inomhus i äventyrsbadet. Och så fick det bli.
Själv satte jag mig med ett sudoku under tiden.

Scratch, scratch
Mr T kom upp ur plurret för att fotografera sin ömma moder. Han passade samtidigt på att klia henne kärleksfullt i huvudet.

Andra bloggar om Midsommar

Sommar, sommar, sommar

Bloggat den | June 22, 2010 klockan 2:59 pm | 3 Kommentarer

Det blir inte så frekvent uppdaterat här nu, ty Barbara tycks ha gått samma öde till mötes som min älskade mobil
Inte så att Barbara skulle ha fått kaffe över sig, för det har hon inte. Men hon tycks helt enkelt ha gett upp. Efter “lång” och trogen tjänst, bör väl tilläggas.
*suck*
Jag har väl aldrig varit i så stort faktiskt behov av såväl mobil som dator, som nu.
“Vissa” tycks det ju bara regna elektronik över, men den som verkligen behöver det (dvs jag) får ingenting. Det kan inte ha med karma att göra, för jag är en väldigt snäll och vänlig människa.
Det känns nästan som att jag har ett magnetiskt fält runt mig, och som slår ut all elektronisk utrustning. Kan det vara så? Och i så fall; Biter åkerfräken på det?
Eller så är det väl bara Ahriman som gör sitt jobb.

Tippen och Tjabo växer och mår bra. Tippen mer än Tjabo. Eller ja, båda mår bra, men Tippen växer så det knakar. De är 10 dagar, och hon är markant större än sin brorsa. I förrgår började Tippen öppna ögonen, och idag var det Tjabos tur att glipa på ögonen.
Jag skall försöka lägga in nytagna bilder på dem senare idag. Om jag hinner.

Imorgon fm skall jag ta med mig ett gäng barn/ungdomar och gå på TV-inspelning. Och på eftermiddagen är det produktionsmöte.
Midsommar närmar sig med stormsteg. Vi har ingenting planerat, men om vädret medger kanske vi kan cykla ut till Disagården.

I övrigt så känner jag lite stress över sådant som måste bli klart under sommaren. Tack och lov, så är det sådan där bra stress. Och mycket av det som skall göras kan göras vid datorn - om jag nu hade haft någon..! - och ibland tom med ett glas vin inom räckhåll. Sämre kan man ha det.
Håll nu tummen för att det skall ramla ned en dator i huvudet på mig. Ja, utan att orsaka några skador, såklart.

Jag är redo

Bloggat den | June 19, 2010 klockan 3:26 pm | 1 Kommentar

Jag är redo

Bröllopet kan börja!

Dagen i skärmdumpar

Bloggat den | June 18, 2010 klockan 10:22 pm | 2 Kommentarer

Skärmdump från SVT Dagen började med att jag gick upp tidigt, klädde mig i finkläder, vattenkammade mig, och satte mig framför TVn för att invänta att Sommarlovsmorgon skulle börja.
Jag fick vänta tills programmet var nästan slut innan en av mina absoluta favvokillar (tillika Prinsessans bästis) dök upp. Mabou är nämligen en av Sommarpoolarna. Han var superduktig, och jag blev nästan gråtmilt stolt.

Skärmdump från Farmville Idag fyller Farmville ett år, och det firades bla genom att alla spelare fick varsin luftballong. Själv firade jag genom att plantera cupcakes!

Skärmdump från tabloidpressen Ni kanske har missat det, men i morgon gifter sig Vickan och Danne. Idag har det visst varit festligheter dagen lång med en massa kungligheter och annat löst folk.
Men vad är det Vickan gör!? Står hon och kollar statusen på Dannes byxsnok? Inför sina föräldrar och statsministern och hela världspressen!
När hon har väntat så här länge så kan hon väl vänta tills imorgon kväll, då hon äntligen får bli av med sin mödom.

Sammanfattning av veckan - so far

Bloggat den | June 17, 2010 klockan 11:41 pm | 1 Kommentar

Dagarna går så fort, så jag hinner inte med. Men jag skall försöka mig på några tidsmässiga nedslag.

I lördags födde alltså Chet fyra kattungar. Tyvärr så blev inte Dumbo mer än ett dygn gammal ung. Efter två dygn lämnade ytterligare en kattunge oss, och nu är det bara Tippen (hona) och Tjabo (hane) kvar.
Barnen blev naturligtvis ledsna av frånfället. Inte minst Prinsessan - hon var alldeles förkrossad.
Som de fantastiska och pedagogiska föräldrar vi är, så försökte vi ta tillfället i akt att förklara att det här är naturens gång. Det gick väl sådär…

Jag hade totalt missat att fritids var stängt i måndags.
Men nåja, det var ju inte värre än att jag fick omstrukturera hela min dag. I all hast.

I tisdags ringde Herr Fiffig hem från fritids. Han hade blivit skadad, och ville bli hämtad.
Det var alltså - återigen - bara att stuva om planeringen.
Tack och lov, så handlade det “bara” om sårskador. Hade det tagit ½ cm längre upp, så hade han varit blind på vänster öga nu

Annars, då?
Jo, själv har jag fått (eller fått och fått… jag drog foten i bordsbenet så det bara sjöng om det) en spricka i/brutit (?) en lilltå. Men det är bara att spotta i nävarna och se glad ut.
Det går över.

Idag petade jag ned Prinsessan i en cykelkärra, och gav mig ut på en färd på (skulle det visa sig) drygt två mil. Syftet var att inskaffa förnödenheter, och så blev det.

Mr T lever sina dagar på Fyrishov med vänner såväl från verkligheten som från Waldorfsekten.
Det är vackert, så.

Lördagssysselsättning

Bloggat den | June 12, 2010 klockan 9:01 pm | 4 Kommentarer

Idag träffades jag och polarna utanför Willys för att jojja lite;

100612a

Vad har du gjort idag?

Sommar

Bloggat den | June 12, 2010 klockan 1:24 pm | 1 Kommentar

Efter ett par stressiga veckor har det nu blivit sommar på riktigt. Vi har väl inga storslagna sommarplaner, men den kommande veckan skall Prinsessan gå på dansläger. Sedan lär vi väl gå till Parksnäckan och se teater på onsdagarna.
Det verkar också som att jag, Prinsessan och Herr Fiffig kommer att ta oss en tur till Dalarna. Och om vi får till det, så åker vi väl hela familjen till Örebro också.

Men jag tror att jag börjar med att åka och köpa en melon.

Fredag

Bloggat den | June 4, 2010 klockan 9:38 am | Inga kommentarer än

Dagen började tidigt, eftersom jag vaknade (helt omotiverat) redan vid femsnåret. Jag låg kvar i sängen ett par timmar, innan det var dags att skrämma liv i barnen. När de hade fått i sig frulle och skickats iväg till skolan gav jag mig ut för att knuffa på en bil som inte ville starta. Det var uppfriskande, och inte minst så fick det igång pulsen.
Nu sitter jag och lugnar ned mig med en balja kaffe, för att komma i balans.

När skolan slutar skall jag ta med mig Herr Fiffig och hans bästis Elvira, och åka till Nickis. Prinsessan får följa med Mabou hem.
En del av stadens skolor har visst avslutning idag, men mina barn får vänta tills nästa vecka.

Nu: Mer kaffe, och sedan är det dags att ge sig iväg till ett produktionsmöte.
Tjipp!

Dags att byta till en stadigare umgängeskrets?

Bloggat den | June 4, 2010 klockan 12:32 am | 3 Kommentarer

Mabou kom inrusande och hojtade
- Prinsessan har gjort sig illa!
Jag rusade ut med Fatou hack i häl, och där utanför satt Prinsessan och höll sig för foten. Jag hjälpte henne upp, och ledde henne in i köket. Fatou och Mabou fortsatte in i vardagsrummet. Efter bara några sekunder hörde jag Fatou yla
- AAAJJJ!!!! FAN!! HELVETE!!! AAAJJJ!!! AAAJJJ!!!!
Jag lämnade Prinsessan på en köksstol, och rusade in i vardagsrummet för att rädda livhanken på Fatou. Det kunde ju vem som helst höra att hennes sista stund i det närmaste var kommen.
- Herregud, vad hände?! frågade jag.
- Jag sprang rakt in… ajajaj… i den där jävla vassa bordskanten när jag… ajajaj… skulle hjälpa Mabou… ajajaj… stönade hon, och pekade ut mot uteplatsen.
Jag tittade ut, och där låg Mabou och höll sig jämrande om foten efter en vurpa. Jag lämnade Fatou åt sitt öde, och sprang ut för att hjälpa honom istället.

Vad är det för drullputtar jag omger mig med? Antingen måste jag skaffa mig en gedigen sjukvårdsutbildning, eller så får jag helt enkelt byta umgänge.

Familjegrillkväll i hällande regn

Bloggat den | May 30, 2010 klockan 12:14 am | 2 Kommentarer

Ikväll var det dags för den planerade familjegrillkvällen att gå av stapeln. Förutom min familj var det Fatous familj, och in i det sista var det osäkert hur många av tonåringarna som skulle dyka upp. Tro det eller ej, men alla resp. barn deltog!

Vi trotsade entusiastiskt regnet, och drog igång grillen. Tyvärr hade vi inte tänkt på att först förbereda maten, så glöden var i det närmaste helt slocknad när vi la på köttet.
Vi försökte skrämma liv i glöden igen, men det gick väl sådär.

Årets grillkockar?
Jag och Fatou satsade på att bli “Årets grillkockar”

Slutligen var vi tvungna att kapitulera för hällregnet. Det var bara att plocka in köttet och dra igång ugnen. Och det gick ju bra. Till en början.
Men när Fatou skulle vända på köttet gick det mindre bra. Hon tippade grillgallret, så att köttbitar och och grillspett for åt alla håll och kanter.
Nu tillhör vi, tack och lov, det mindre kräsmagade släktet, så vi plockade upp köttet och stoppade in det i ugnen igen.

Lite skit rensar magen
Vi bör fortfarande ha chans på titeln “Årets grillkockar”

Det smakade smaskens när vi satte oss till bords (ett par timmar senare än beräknat). Fatous potatissallad gjorde ju inte upplevelsen sämre, direkt.

Det blev en galet trevlig helkväll, som snart måste tas om. Men då kan vi byta ut hällregnet mot solsken, så att vi kan sitta ute. Och så kan vi ju vänta med att tända grillen tills det är dags…

Fredgsmys mol allena

Bloggat den | May 28, 2010 klockan 11:54 pm | 1 Kommentar

Mr T drog hem till Ralle ett par timmar efter att skolan hade slutat, så honom vet jag inte när jag får se igen.
Efter Spelman på taket hade jag tänkt att jag, Prinsessan och Herr Fiffig skulle ha lite fredagsmyyys. Snacks inhandlades, och det bullades upp. Det möblerades med en madrass i vardagsrummet, så att syskonen skulle kunna mysa där när vi tittade på Robotar.

Jag tror inte att filmen hade hunnit igenom sitt intro innan Prinsessan sussade sött. Snart därefter hörde jag snarkningar från Herr Fiffig.
Så nu sitter jag här mol allena och knaprar Cheez cruncherz. Inte så att jag klagar, det är tvärtom ganska behagligt. Och gott!

Imorgon skall Herr Fiffig åka till Fyrishov med AG. Själv skall jag leverera Prinsessan till ett kalas, och medan det går av stapeln har jag för avsikt att sitta hemma hos Fatou och jäsa.
Mr T har jag, som jag antydde ovan, inga förhoppningar om att se röken av.

När morgondagens kväll närmar sig står gemensam familjegrillning på schemat. Återstår bara att se hur många av familjernas tonåringar som behagar att dyka upp

Uppsalas snålaste morsa?

Bloggat den | May 28, 2010 klockan 12:07 pm | 1 Kommentar

Igår hämtade jag Prinsessan och Mabou när de slutade skolan. De skulle sättas (ensamma) på bussen för färd ned till stan, där Fatou skulle ta emot dem. Själv skulle jag cykla till stan (eftersom jag behövde ha cykeln med mig), och ansluta till dem.

Bussen kom, och jag klev på tillsammans med barnen. Jag förklarade för chauffören att barnen skulle åka själva, vilken hållplats de skulle stiga av vid, och att de skulle bli mötta när de steg av bussen.
- Jag har tyvärr inte mindre än en femhundring. Kan jag betala med den? frågade jag chauffören.
Han hade inte tillräckligt med växel, men han lät barnen åka med ändå. Snällt!

Bussen åkte iväg från hållplatsen, och jag trampade iväg på cykeln. Jag och bussen åkte växelvis om varandra hela tiden på väg ned mot stan. Prinsessan och Mabou knackade frenetiskt på rutan varje gång vi passerade varandra. Dessutom hade chauffören sagt några gånger
- Där cyklar er mamma.

Bussen anlände till hållplatsen där de skulle stiga av, bara någon halv minut innan jag var framme. Där stod en blondin (Fatou) och tog emot dem.
Det skulle inte förvåna mig om chauffören trodde att den blondinen var jag. Han kanske tänkte att Det var en “smart” mamma. Hon sätter barnen på bussen och försöker betala med en femhundring - vilket hon förstår att jag inte har växel på. Då har hon räknat ut att jag låter barnen åka med ändå. Och så cyklar hon själv som en skållad råtta bredvid bussen, för att ta emot barnen när de stiger av. På så sätt har hon sparat 68 spänn!

Uppsalas snålaste morsa? Här avslappnat poserande på söders höjder!
(Bilden är tagen bara några timmar efter att jag, genom obetalda bussresor, sparade in vad tågbiljetten till Stockholm kostade)

Dagens logistsik

Bloggat den | May 27, 2010 klockan 9:21 am | Inga kommentarer än

* Först en del administrativa sysslor,
* Promenad med hunden, kombinerat med en sväng förbi Gränby centrum,
* Försöka hitta något att ha på mig ikväll,
* Borde verkligen försöka hinna städa lite, eller åtminstone småplocka,
* Hämta Prinsessan och Mabou när de slutar skolan, och sätta dem på bussen för avfärd mot stan där Fatou och barnvakten möter upp,
* Sätta mig själv på cykeln och ta mig till stan för att ansluta till ovan nämnda skara,
* Skicka hem Prinsessan, Mabou och barnvakten, efter att de har fått något i magen,
* Ta tåget till Stockholm,
* Bokrelease,
* Förhoppningsvis hinna sitta ned och få något i magen och samtidigt lite social samvaro.

Ja, det skall nog gå.

Solen har hittat tillbaka

Bloggat den | May 26, 2010 klockan 11:41 pm | 2 Kommentarer

Idag hann inte Herr Fiffig vara i skolan mer än någon timme innan han kom hem med huvudvärk. Efter lite Alvedon och vila i soffan piggnade han till framåt lunch. Vi bestämde oss för att lyxa till det lite genom att äta lunch på East City.
Det borde vi inte ha gjort. Det förstörde mitt passionerade förhållande till sushi ;(
Sushin var smakmässigt på samma nivå som snabbmakaroner med ketchup, och jag fick magknip av kycklingwoken.

På eftermiddagen var det dags för Öppet hus på fritidsklubben. På väg dit träffade jag en kvinna som frågade om jag var theWitch, och det kunde jag ju inte förneka.
Det visade sig vara bloggaren Ewa jag hade träffat. Kul!

Läskig Prinsessa På fritidsklubben passade Herr Fiffig på att klå mig i TP, och Prinsessan tog sig en ridtur. Det fanns även ansiktsmålning, men jag tyckte att kön var alltför lång för att ställa sig i den. Det tyckte inte Prinsessan, som blev lite sur över min inställning. Men efter att jag hade lovat att plocka fram mina ansiktsfärger när vi kom hem, så blev hon på lite bättre humör.
När vi kom hem åkte målarlådan fram. Det var faktiskt riktigt roligt, även om jag har blivit lite ringrostig.

Ikväll har jag plötsligt fått jätteont i vänster hands tumgrepp. Jag får flashar från när jag var gravid med Herr Fiffig, och fick carpaltunnelsyndrom som en liten bonus.

Thriller i verkligheten..?

Bloggat den | May 26, 2010 klockan 9:59 am | 6 Kommentarer

Igår när Fatou kom förbi innan vi skulle åka till Stockholm började jag genast tänka på filmen Ensam ung kvinna söker.
Hon hade nämligen förvandlats till blondin! Inte så att jag kan klandra henne för att hon vill se ut som jag, men om hon kommer i gula byxor nästa gång, då är det jag som drar öronen åt mig
100526a

Det var jag som stod modell för Edvard Munchs Skriet

Bloggat den | May 22, 2010 klockan 11:41 pm | 2 Kommentarer

That's me..! Idag har det varit en finfin sommardag, även om den inte började så bra…
Jag dränkte min nya och högt älskade telefon i kaffe :( Mest av allt ville jag bara sätta mig och yyyylaa, men jag hämtade papper istället.
Tack och lov, så hade jag en äkta tekniknörd tillhands, och han greppade snabbt telefonen. Batteri och minneskort avlägsnades omgående, och sedan torkades det frenetiskt. Därefter placerades telefonen i en påse med ris (okokt! - det suger åt sig fukt) som i sin tur placerades ovanpå modemet (som är lagom varmt). Där skall den få ligga åtminstone tills imorgon. Helst längre.
Under tiden vankar jag oroligt omkring. Om telefonen visar sig vara död så dör jag också. Så är det bara.

Bortsett från morgonens sorgestund så har dagen varit fantastisk. Solen har stått som spön i backen, och det har inte funnits mycket att klaga på.
Vi cyklade ut till Storvad där Prisessan och Mabou badade glatt.

Till middag blev det dillkött, potatis och kokta morötter. Jag är osäker på om Mabou tyckte om det, men han åt artigt och sa att det var gott.
Själv åt jag mig äckligt proppmätt!

Jag har försökt lära Mabou en ny sång. Den går ungefär såhär;
Mabou, Mabou, You can call me Mabou [Eric Saade är min inspiratör]
men den grabben måste ha något allvarligt fel på sina öron. Han har istället sjungit
Guuult är fuuult, guuult är fuuult!!!
Jag klargjorde för honom att han var farligt nära att åka på en snyting, men det bekom honom inte det minsta. Han bara fortsatta att sjunga.
Vad är det med dagens ungdom!?

Ikväll kom det ett snabbt och stilla regn.
Underbart.
Det rensar luften inför morgondagen.

Prinsessan och Mabou försvann in på rummet för att se en film. Valet föll på Ebba och Didrik, och det blev snabbt förvånansvärt tyst där inne.
Prinsessan har visserligen sett filmen ungefär 250 gånger, men ändå…
När jag tassade in för att kolla läget visade det sig att Prinsessan sov (och hon är inte den som slocknar i första taget).
Det gjorde inte Mabou.
Han var på allerten och tittade intresserat.
- Den här är ju jättebra! deklarerade han euforiskt.
När första cd-skivan var slut fick han hjälp att ladda om nästa. Hoppas att han hinner somna innan det är dags att kliva upp

Sommaren är här

Bloggat den | May 22, 2010 klockan 9:32 am | 1 Kommentar

Cykelreparerande Häxa Det känns som att jag blev snuvad på våren i år.
Det låg meterhöga drivor med snö, och så *pang* ett par veckor senare var det sommar. Så känns det.
Jag som går och längtar efter våren under resten av året känner mig lite blåst på min favoritårstid. Inte så att jag klagar. Jag njuter i fulla drag av värmen, men hade gärna haft lite vår också.

Igår hämtade jag och Fatou en trehövdad barnaskara (Prinsessan, Herr Fiffig och Mabou) när de slutade skolan. Vi cyklade till Willys för att köpa glass, och under den bara några hundra meter långa cykelturen hoppade Prinsessans kedja flera gånger.
*suck!*
Det var bara att ställa sig och agera cykelreparatör ungefär var 150:e meter. [note to self: Leta upp skiftnyckeln och spänn kedjan!] Mabou assisterade genom att gestikulera i bakgrunden medan Fatou förevigade det hela.

Jag bara älskar mina underbara thai-byxor! De är så luftiga, härliga och inte minst - skitsnygga!
Ett litet aber är dock att de är “öppna” i sidorna, där de knyts omlott. Det är ju inget problem om man befinner sig i en vindlös tillvaro, men när man är ute och cyklar (eller står och och fixar en cykel, samtidigt som det blåser lite) kan det bli lite jobbigt.
- Euuyy!!! var Mabous kommentar när vinden tog tag i mina byxor, så att troskanten snudd på tittade fram

Igår kväll var Herr Fiffig på disco. Han var så fin i sin skjorta när han blev hämtad av en kompis och hans föräldrar.
När jag hämtade honom tre timmar senare hade han haft en rolig kväll med sina vänner.

Den här helgen har vi förmånen att ha Mabou här, medan hans mamma tar sig igenom några tunga arbetsnätter.
Igår kväll ägnade sig Prinsessan och Mabou åt att sminka sig, och det verkar som att de fortsatta med den aktiviteten idag, redan innan de hade klivit upp ur sängarna…
Solen strålar från en klarblå himmel, så jag får nog se till att det blir lite uteaktiviteter också.

Hårda förhandlingar

Bloggat den | May 21, 2010 klockan 8:41 am | 1 Kommentar

- Vi måste komma överens om hur vi skall göra om vi tycker olika om något.
- Jamen då olar vi!

Så går en seriös businessförhandling till! Det här kan, som sagt, bli hur bra som helst.

Att ola = Avgöra något genom att använda sig av ramsan Ole, dole, doff…

keep looking »

Vem är vem?

Barbara
Min oumbärliga, älskade bärbara dator.
Spättan
En Volvo kombi som snart uppnår aktningsvärd veteranstatus
Prinsessan
Fåfäng och klädintresserad åttaåring. Gillar hästar, dans och gymnastik, och älskar att städa.
Herr Fiffig
Nioårig kille med huvudet på skaft. Sudokuintresserad trollkarl. Gillar matte på hög nivå och har ett minne som får de flesta andra att blekna.
Mr T
Fjortinårig, gänglig pubertetskille som gillar skolan och att hänga med kompisarna. Ett och annat TV-spel går också hem.
AG
Barnafader. Fotointresserad designsnubbe som skriver Expert på visitkortet.
Kax och Chet
Katterna som äger den här familjen.
Hunden
Världens goaste vovve, som jag brukar umgås med på dagarna.