Inslaget från TV4s Nyhetsmorgon

Bloggat den | October 31, 2010 klockan 3:25 pm | Inga kommentarer än

Om ni missade Britta och Fatou i TV4s Nyhetsmorgon i morse, så kan ni se dem här;

Tyvärr så hittar jag inget klipp med själva bokpratet, men den kan ni beställa hos Bokus och Adlibris, eller köpa i välsorterade boklådor. Ett begränsat antal kommer även att säljas genom bloggen Någons mamma - Någons dotter.

Två vackra blommor i TV4s Nyhetsmorgon

Bloggat den | October 30, 2010 klockan 12:11 pm | 1 Kommentar

För någon vecka sedan skrev jag (inte så utförligt, utan snarare i ganska svepande ordalag) ett inlägg där jag grattade en vän. För ca 1½ månad sedan nämnde jag även en bok som jag hade fått av min vän, och som hon är involverad i.
Boken heter Som en blomma på månen, och imorgon kommer nämnda vän vara med i TV4s Nyhetsmorgon, tillsammans med sin dotter, och prata om bl.a. boken.

Som en blomma på månen är en väldigt viktig och ledsam - men samtidigt också oerhört varm - bok, som berör något som är både osynliggjort och väldigt skambelagt i vårt samhälle.
När jag fick boken kände jag att det var en av de finaste gåvor jag någonsin har fått. Delvis tack vare den fina hälsningen som var skriven i den, men också eftersom jag känner och älskar några av personerna som medverkar och omnämns.
Hittills har boken bara funnits tillgänglig för de inblandade och kretsen runt dem, men nu har Sivarts förlag gett ut den i en inbunden upplaga (ISBN 978-91-85705-41-2).
Läs den!

Som en blomma på månen kan köpas hos bl.a. Bokus och Adlibris, men finns även att köpa i välsorterade boklådor. Jag vet också att ett begränsat antal kommer att säljas via bloggen Någons Mamma - Någons Dotter.

Och så glömmer ni inte att bänka er i TV-sofforna imorgon förmiddag, för att se två stolta och fantastiskt modiga kvinnor! Jag älskar dem båda.
TV4s Nyhetsmorgon vid niotiden - Ok!?

Tillägg 101030, 23:15: Nu har “huvudpersonerna” i mitt inlägg gått ut med detta öppet i sina egna bloggar. Läs gärna vad de skriver på Brittas blogg och Tonårsmorsa.
Läs även de två inlägg som Britta och Fatou har gjort på sin gemensamma (hittills hemliga) blogg.
Jag är oerhört stolt över att få ha dessa kvinnor som mina fina och varma vänner!

Andra bloggar om Som en blomma på månen

Trick or treat?

Bloggat den | October 30, 2010 klockan 3:01 am | Inga kommentarer än

Trick or treat?
Från Uppsalapolisen

Stackars Pellefant

Bloggat den | October 30, 2010 klockan 12:28 am | 1 Kommentar

Fy vad tjaskigt av Kaj Krokodil, att bita sig fast i snoken på Pellefant på det där sättet!
Som tur var, så kom Pellefants alla kompisar till hans undsättning. Läs storyn här.

Stackars Pellefant!
Fy skäms på dig, Kaj Krokodil!

Hemkommen…

Bloggat den | October 29, 2010 klockan 11:23 pm | Inga kommentarer än

… från ett trevligt releaseparty.

Nu är det helg, och jag skall bara jobba liite.

Årets Nobelpris

Bloggat den | October 28, 2010 klockan 9:43 am | 5 Kommentarer

“Året nobelpris i fysiologi eller medicin borde naturligtvis ha gått till Fredrik Reinfeldt för hans upptäckt att inga sjukdomar varar längre än ett år - en upptäckt som saknar motstycke i medicinens historia.”

Gunnar Nordenstam, Läkare

Inverterad ångest… :)

Bloggat den | October 26, 2010 klockan 7:30 pm | Inga kommentarer än

Sitter och tittar på budget, kalkyler mm, och får nästan lite inverterad ångest.
Ja, det är så det känns när man tittar på åttasiffriga omsättningsprognoser
Svindlande och läskigt - men på ett ganska skönt sätt..!

Behovet att utöka personalstyrkan ytterligare börjar bli ganska påtagligt, men det är ju en börda man kan leva med
Det är mycket nu!

Dagens garv

Bloggat den | October 25, 2010 klockan 2:25 pm | 9 Kommentarer

Lunchen började med att jag fick skämmas.
När maten kom in på lunchrestaurangen frågade Fatou:
- Har ni ketchup?
Jag höll på att dö av skam, och försökte förklara för henne att man inte äter ketchup på restaurang. Det är liksom ett barnmatstillbehör. Men hon ville inte lyssna på det örat.
Det visade sig att restaurangen inte hade någon ketchup, och därmed trodde jag att det skulle vara slut på pinsamheter. Men icke, då. Fatou stegade helt sonika iväg till den intilliggande butiken och köpte en flaska ketchup!
Och jag som trodde att jag inte skulle kunna skämmas mer…

När vi hade ätit klart och var på väg från restaurangen tvärstannade Fatou när vi hade kommit halvvägs.
- Min ketchupflaska! skrek hon förtvivlat, och rakt ut. Hon hade glömt ketchupflaskan på restaurangen.
Istället för att bara lämna det hela bakom sig och gå vidare i sitt liv, så cyklade hon tillbaka till restaurangen och hämtade sin ketchupflaska!!!
Jamen fatta!
Jag skrattade ohejdat åt hennes förtvivlan över att ha glömt sin ketchupflaska, och vägrade naturligtvis att följa med henne tillbaka och hämta den.

Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014

Bloggat den | October 24, 2010 klockan 7:50 pm | 3 Kommentarer

Jag hittade en grupp på Fejjan som heter Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014, och den gick jag naturligtvis med i!

Har ni förresten tänkt på att man från Alliansens håll är väldigt tydliga med att om någon som inte har det så bra ställt får hjälp så kallar man det bidrag (och det är det fult att få), medan om man har det lite bättre ställt och får hjälp så kallas det subvention (och det är det nästan lite fint att få).
Någon som kan se någon rimlig förklaring (utöver den uppenbara) till denna divergens?

Jag delar med mig av några bilder från gruppen Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014, eftersom de så på pricken beskriver deras politik.

Vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014

Rösta på Kulturbloggen

Bloggat den | October 24, 2010 klockan 2:21 pm | Inga kommentarer än

Du vet väl om att Kulturbloggen är med bland finalisterna, i tävlingen om att vara Sveriges bästa EMA-bloggare.
Vinnaren får åka till Madrid och vara med på MTV-galan. Du kan rösta på Kulturbloggen här!

2010-10-24

Bloggat den | October 24, 2010 klockan 8:00 am | Inga kommentarer än

Idag är det en STOR dag för en mycket kär vän till mig. Därmed är det en stor dag även för mig.

Även om jag inte kan tala klarspråk här och nu (det är ju inte riktigt min sak att skriva om det), så kan jag ändå berätta så mycket som att det inom en ganska snar framtid kommer att synas i media vad det handlar om.

Till min underbart fina vän vill jag bara säga; GRATTIS och VÄLKOMMEN!

En författares död - Unni Drougge

Bloggat den | October 24, 2010 klockan 12:02 am | 1 Kommentar

Unni Drougge har skrivit ett viktigt och skrämmande blogginlägg, vilket jag tar mig friheten att kopiera rakt av och klistra in här:

Unni Drougge Jag hade hoppats att jag inte skulle behöva skriva om det här, men nu ser jag mig nödd och tvungen. Min nya bok Bluffen är nämligen tystad och kraftigt motarbetad av våra största maktcentra. Nej, jag är inte paranoid eller inbilsk. Jag har funnits i branschen tillräckligt länge och känner tillräckligt många människor i den för att få det hela kvittrat i mitt öra.

1
Det är ju väldigt tjusigt med tryck- och yttrandefrihet, fint att läsa behjärtansvärda texter i de stora drakarna om maktövergrepp, korruption och haltande demokrati. Angeläget att få ta del av Wikileaks dokument över nedtystade missförhållanden. Viktigt att analysera Mellanösternkonflikten.

Det som är långt borta.

Det går också bra att ge fanatiska medelmåttor som Marcus Birro ett obegränsat medieutrymme. Självcentrerade histrioniker med huvudet i arslet kan aldrig kläcka ur sig obekväma sanningar eftersom de har fullt sjå med att vårda den ömtåliga myten om sig själva. Och så kan man ägna spaltkilometer åt Sverigedemokraterna. Stolt sträcka upp näven och förkunna att man är mot rasism.

Media framhåller gärna att de ägnar sig åt självkritik. Thomas Mattsson har till och med skapat en väl synlig spalt där han rättar till felaktigheter i tidningen. Men vad går i övrigt mediernas självkritik ut på? Är det när kvällstidningarnas chefredaktörer får tuppfäktas om lämpligheten gällande vissa namnpubliceringar eller rubrikskapande kring ej bekräftade men spektakulära missgärningar, exempelvis Sven-Otto Littorins eventuella sexköp? Är detta den enda mediekritik som står oss till buds?

När Gömdaskandalen rullades upp blev raseriet i bloggosfären så stort att riksmedia inte längre kunde avstå från att ta upp frågan. Men det var en tråd i härvan som klipptes av och som fick ligga kvar och fräsa bland bloggarna. Det var den kanske mest intressanta och den handlade om de mäktigaste mediernas utbredda vänskapskorruption. Den självkritiken ägnar sig inte våra medier åt, att kartlägga vilka som äter ur samma köttgryta, vem som sitter i knät på vem. Vilka mediechefer som firar semester ihop och umgås ymnigt på fritiden.

Inte heller redovisas de pengaströmmar som forsar mellan bokförlag och media, avtalen som görs upp, de till mutor gränsande rabattvillkor som sluts i olika led, eller de lojalitetsband som knyts mellan starka medieprofiler och det profithungriga bokförlaget, där medieprofilerna får sina böcker utgivna till monstruösa marknadsföringsåtgärder.

Ponera att den folkkäre tevekändisen X ger ut en bok på förlaget Y som ger tidningen Z feta erbjudanden om att till sin bilaga distribuera gratis ljudböcker eller pocketutgåvor. Dessutom umgås X privat med både Z:s chefredaktör och med förlagschefen på Y. Tror ni då att X eller tidningen Y skulle vilja befatta sig med en person som ifrågasätter dessa ekonomiska och vänskapspräglade samband?

Nej, eller hur?

Bluffen är en rolig bok, lätt att läsa, men det gör den bara ännu farligare. En rolig och lättläst spänningsroman som avslöjar makt och korruption i bok- och mediebranschen skulle ju kunna nå ut också. Klart att den måste stoppas till varje pris av dem som blir avklädda. I det här lilla landet har vissa medieprofiler fått mer makt än ministrar, mer makt än chefredaktörer på stora mediehus. Jag valde att låna in Jan Guillou och Leif GW Persson som romankaraktärer för att illustrera denna makt. Och nu sitter alltså chefer för våra riksmedier och blockerar allt inkommande material om min bok för att rikstjurarna, deras egentliga överhuvuden, vill ha det så. De lyfter helt sonika ut artiklar om Bluffen. Inte ens en recension har boken fått i stockholmspressen. Tänk att vara så ägd.

Naturligtvis skulle Guillous och GW:s undersåtar protestera om de läste detta. De skulle skylla på allt möjligt. Platsbrist, nyhetsvärdering, tillfälligheter. Men nu har jag ju mina källor. Dessutom skulle nog Thomas Mattsson hänvisa till att Expressen minsann inte drog sig för att trampa Guillou på tårna när de publicerade KGB-skandalen, vilket Guillou såklart rasat över, eftersom hans kungakrona tillfälligt hamnade på sniskan av avslöjandet.

Men mediernas uppgift att granska makten måste väl gå ut på mer än att sätta dit makthavare för att de betalat en Toblerone ur fel portmonnä, köpt en bostadsrätt, fått en Louis Vuitton-handväska i present, skattefifflat eller eventuellt gått till prostituerade. Även om den sortens avslöjanden också kan ha sin relevans behöver ju maktens själva mekanismer granskas. Med det avser jag sättet som makten, framförallt mediemakten, utövas på; hur den missbrukas, hur den vidmakthålls, hur dess kritiker förtigs och hur dess tronföljare utses – denna maktgranskning äger inte rum överhuvudtaget.

Jag tror att allmänheten skulle vara oerhört intresserad av att få veta vilka kotterier och kamaraderier som finns inom medierna och hur spelet bakom kulisserna egentligen ser ut. Det är det min huvudperson Berit Hård upptäcker i förbifarten medan hon försöker undvika att själv bli korrumperad. Men den typen av maktgranskning undviker media, för då skulle ju folk kunna bli upplysta på allvar om hur den tredje statsmakten på sikt undergräver demokratin. Då är det bättre att slänga ut ett köttben då och då om svarta barnflickor eller en och annan muthärva.

Ignorance is bliss, särskilt för makthavarna.

2
Nu kanske någon tror att detta är ett pity party à la Birro eller Ranelid om att jag inte fått tillräckligt med media kring min senaste roman och att jag bara vill tjäna pengar. Så är det inte. Vad jag gör just nu är att slåss för min och för mitt författarskaps överlevnad. Ni anar inte hur mycket mer jag hade kunnat berätta om räv- och rackarspelen i själva bokbiznizen. Men det tar jag kanske en annan gång. Jag ser hur som helst inget egenvärde i att flamsa runt i diverse mediejippon, oftare tackar jag nej än ja. I tingeltangel-sammanhang är jag nämligen välkommen, där är jag ju inte farlig. Men media har alltid skrämt mig. Ofta infinner sig ett diffust och kvarsittande obehag av att närvara i spalterna eller i rutan. Förutom när jag får chansen att meddela mig med mina läsare om något jag skrivit. Skriva är allt jag ber om. Nu hotas den gärningen, och därmed är även jag själv hotad.

Medan jag skrev Bluffen fick jag idel ryggdunkar från människor som fick reda på vad boken handlade om. Människor i branschen. De ville gärna förse mig med smaskigt skvaller om de nämnda personerna (skvaller som jag inte har använt mig av). De jublade över mitt mod.

De hyllar mitt mod även nu. Jag är ute mycket, träffar massor av folk. “Tänk, att du vågar utmana de där gubbarna!” Paradoxalt nog är det just denna inställning som kräver att jag är modig. Det är ju rädslan att opponera sig som ger makthavarna deras makt. Men jag är faktiskt ganska less på att höra det nu. Att jag är modig. Om det nu är en så viktig egenskap – se till att förvärva den då! Istället för att bänka er på första parkett för att se på medan jag förblöder.

“Du är så stark”, får jag jämt höra. “Du är så stark, du reser dig alltid.” Nu börjar jag faktiskt undra varför jag ska det. Är det för att ge en ny föreställning där jag ska slåss från den dödsdömdes position?

Det är inget fel på mitt självförtroende som författare. Frågan är om det finns plats i den här dypölen för en författare som jag. Och nu håller det scenario som utspelas i Bluffen på att iscensättas i realtid. Läser ni boken får ni reda på vad. Arbetstiteln var En författares död. Enligt medielogikens prioriteringar är en kvinna för övrigt alltid mer värd som lik än som levande.

Jag hade också tänkt kalla boken Alla älskar en död författare.

Nu heter den som bekant Bluffen. Det är bättre. Och apropå det. Det var jag som bröt mig in i Jannes vinkällare, denna viktiga nyhet som hamnade på löpet och gav Janne chansen att än en gång få gråta ut i teve. Men de där svindyra vinerna smakade bara blask. En riktig vinkännare går efter smaken och inte prislappen. Och medaljerna som Janne köpt på en tobaksaffär i Finland var ju fejk, så de slängde jag i grovsoprummet. Det jag kastar där brukar alltid komma till användning. Kanske går någon uteliggare runt med dem nu.

Du kan köpa Bluffen (ISBN 978-91-86021-74-0) på t.ex. Adlibris, Bokus och Bokia. Själv tänker jag kvista iväg till LundeQ imorgon, och köpa den!

Andra bloggar om Unni Drougge, Bluffen, Media, Korruption
Intressant?

Uppfriskande twitterskratt på fredagkvällen

Bloggat den | October 23, 2010 klockan 1:32 am | Inga kommentarer än

Kul att avsluta fredagen med ett uppfriskande gapskratt!

Det som föranledde detta stoj och gamman var en twitterhändelse (som jag inte var personligt involverad i). Jag insåg plötsligt att det finns människor på twitter som på fullaste allvar tror att om man blockerar någon, så kan denne inte läsa det man twittrar.
*hahahaha!*
För att tro något sådant krävs väl att man är dum i precis hela huvudet, eller att man… tja, rätt och slätt bara är helt bakom flötet.

Igår skrattade jag mig förresten halvt fördärvad, när jag på omvägars omvägar fick veta att jag själv är blockerad av en person på twitter. Jag gapskrattade och slog mig för knäna, då jag inte ens visste att personen finns på twitter, och om jag hade vetat det så skulle jag aldrig ha slagits av tanken på att följa denne.
Det blir ju så extremt humoristiskt när personen uppenbarligen ser sig själv som så viktig att den måste blockera människor som inte är det minsta intresserad av vad h*n har för sig. Vad har man egentligen för självuppfattning när man agerar så?
Jag är - uppriktigt sagt - mer intresserad av att pilla navelludd än att följa personen ifråga på nätet (eller någon annanstans, för den delen).
Och som sagt; OM (jag pratar rent hypotetiskt nu) jag skulle vilja läsa vad personen skriver på twitter, så är det ingen svårighet att göra det. En blockering är inget som helst hinder.

Jag skall medge att jag själv har blockat ett antal användare på twitter. Men då har det uteslutande handlat om spamkonton med kuksugaravatarer.
I övrigt så skulle det aldrig falla mig in att skriva någonting - NÅGONSTANS - på nätet som det inte är ok att tom min värste ovän läser.

FAILBlog

Bloggat den | October 22, 2010 klockan 11:25 pm | Inga kommentarer än

Jag orkar inte riktigt skriva något blogginlägg ikväll, så jag nöjer mig med att rekommendera FAILBlog istället;

FAILBlog

Alla bilderna kommer från FAILBlog.

Förnöjd Häxa

Bloggat den | October 21, 2010 klockan 9:08 pm | 9 Kommentarer

Förnöjd Häxa Om jag hade trott på karma så skulle jag (utifrån allt det som händer/har hänt i mitt liv de senaste månaderna) tolka det som att jag är en väldigt, väldigt bra människa.
Men nu tror jag inte på karma. Däremot är jag fullständigt övertygad om att What goes around comes around

Bilder från Socialmedia Club - Uppsala

Bloggat den | October 21, 2010 klockan 2:05 pm | 1 Kommentar

Ett par bilder från Socialmedia Club, onsdagen den 20:e oktober;

theWitch & Tonårsmorsa
Yours truly och Tonårsmorsa - två hönor som inte klarar av att göra minsta lilla sak på egen hand. Men tillsammans lyckades vi ta oss till SMC - Uppsala!

SMC Uppsala
Delar av den manliga fägringen på SMC - Uppsala.

Vi träffade bl.a. Mats, Daniel, och Anders.

Andra bloggar om Socialmedia Club Uppsala

Bra dag med goda grannar!

Bloggat den | October 20, 2010 klockan 9:44 pm | 3 Kommentarer

Ännu en dag i Paradiset!

Det har återigen varit en innehållsrik och rolig dag. Trots lite sjukbortfall blev det en bra dag, som avslutades på topp.
Framåt eftermiddagen var det dags att försöka piffa till sig, för att sticka ned till stan och SMC.
Jag och Fatou stod för den enda kvinnliga fägringen, och vi fick träffa flera nya och trevliga ansikten. Jag ser redan fram mot nästa träff!

När jag kom hem ikväll fick jag en stor överraskning!
För en tid sedan berättade jag om att en granne blev strömlös, och att jag hjälpte henne genom att dra in strömsladdar till hennes lägenhet över natten. Det var absolut inget besvär för mig (det är väl snarare sådant grannar är till för), och jag väntade mig verkligen ingenting mer än det tack jag fick i samband med det.

Mums!

När jag kom hem ikväll hade grannen varit här och lämnat en korg med allehanda godsaker. Det var druvor, jordgubbar, physalis, ananas, kiwi, lotter, mango, choklad - You name it!
Jag blir lite förlägen av att bli tackad på det här sättet. Det jag gjorde var ju ingen uppoffring, utan en ren självklarhet!
Men visst har jag alldeles fantastiska grannar!

Känd från radio

Bloggat den | October 20, 2010 klockan 2:59 pm | Inga kommentarer än

Nu skall jag inte påstå att jag är känd från radio. Inte hela jag i alla fall, men delar av min kropp är det…

Om du vill höra kåseriet det handlar om, så kan du lyssna på det här. Kåseriet börjar 11:30 in i sändningen.

Dagens citat

Bloggat den | October 18, 2010 klockan 2:55 pm | Inga kommentarer än

- Vad är det?
- Det är en sida på nätet.
- Vilket nät?

Bra saker

Bloggat den | October 18, 2010 klockan 10:26 am | 3 Kommentarer

Det är lite märkligt. Fast märkligt på ett bra sätt.
De senaste månaderna har det börjat hända en massa bra saker i mitt liv. Det är inga stora saker det handlar om, men en liten sak här och en liten sak där, som leder livet vidare i en positiv riktning.
Det lyfter och stärker, och underlättar vardagen på ett påtagligt sätt.

Det känns faktiskt väldigt bra.

Produktiv och inspirerande kväll

Bloggat den | October 17, 2010 klockan 12:12 am | Inga kommentarer än

Oj. Det blev visst “lite” sent. Kvällen blev lång, men nu är jag nu hemma efter en produktiv och inspirerande kväll.
Trots att det är mycket att göra, så känns det inte det minsta betungande (även om jag är trött som en tok på kvällarna). Tvärtom!
Vi kunde konstatera att vi antagligen behöver anställa ytterligare personal redan innan årsskiftet, men inte heller det känns som någon tung börda att bära
Vi behöver å det snaraste även hitta lite rymligare lokaler, men det ser inte ut att vara någon omöjlighet.

Hann inte umgås så mycket med barnen som jag hade önskat, men jag får ta igen det imorgon.
(Och om sanningen skall fram, så har ju barnen hängt med under delar av dagen/kvällen)
Jag är lyckligt lottad, som kan kombinera business och pleasure.

Nu blir det en snabb dusch, och sedan kryper jag upp i soffhörnet med ett glas vin och några broschyrer från Skatteverket. Det kallar jag lyckad lördagkväll, det!

Go’ natt!

Konsten att väcka en tonåring

Bloggat den | October 16, 2010 klockan 10:23 am | 2 Kommentarer

Jag har just upptäckt hur man väcker en tonåring en lördagmorgon;
Man tassar bara tyst in i hans rum, letar upp hans godispåse, och ställer sig försiktigt och letar efter några smaskiga godbitar i den.
Vips - så är tonåringen vaken!

JAG VANN!!!

Bloggat den | October 14, 2010 klockan 4:40 pm | 3 Kommentarer

För en tid sedan skrev jag om Kristoffer Appelquists lotteri tävling. Samtidigt kände jag att jag inte ville vara sämre än att jag slängde in en hundring själv.
Det visade sig vara ett klokt beslut.

Idag var det dragning i lotteriet tävlingen, och det resulterade i att jag nu är stolt ägare till en sportigt röd Nissan Micra!

Min sportiga lilla röda!

Jag var tvungen att lägga mig i framstupa sidoläge en stund, när jag nåddes av det glädjande beskedet. Efter att sedan ha andats i en papperspåse och tagit lite luktsalt, var jag på benen igen.

Kristoffer skriver själv i sin blogg:
Grattis Åse!
Nissan är din. Ditt nya liv har just börjat. Många frågor reser sig. Hur kommer bilen hem till dig? Är det sant att den verkligen drar bara en halv liter milen? Du är full av frågor, jag är full av svar.
Kontakta mig på kristoffer@appelquist.se så löser vi allt!

Lita på mig Kristoffer, du kommer att få ett mail under kvällen! Bara fingrarna slutar darra av exaltering, så att jag kan hantera tangentbordet!

Tre viktiga saker

Bloggat den | October 14, 2010 klockan 10:42 am | Inga kommentarer än

Fina Eva (som är en av de bloggare som hänger kvar sedan långt innan ordet blogg ens hade uttalats första gången) skickade en utmaning (eller Award, som det hette pre-blogg) till mig. Det handlar om att lista tre saker som ligger mig varmt om hjärtat.
Jag skulle ju kunna göra det enkelt för mig och göra en lista över mina barn, men det vore väl närmast att beteckna som fusk eftersom det är så självklart. Dessutom är ju barnen inga saker.

Min trehövdade lista ser ut som följer (utan inbördes ordning);

1 - Empati och medmänsklighet
Det är, och har alltid varit, en absolut självklarhet för mig att hjälpa andra när jag kan. Och man kan alltid hjälpa andra. Att ens eget liv är utarmat och eländigt är ingen ursäkt för att inte hjälpa andra. Tvärtom, så upplever jag snarare att det är bland människor som “inte har någonting” som viljan till hjälpsamhet är som störst.
Dessutom behöver ju inte hjälp vara en insats som kostar pengar, utan kan vara att finnas tillhands, hjälpa till med ett problem eller ge tillfälligt tak över huvudet.
Jag skulle inte kunna se mig själv i spegeln om jag valde att inte hjälpa till när jag kan.

2 - Civilkurage
Om man bevittnar något som är fel, så måste man ingripa. Gör man inte det, så är man bara en liten lort!
Visst inser jag att det många gånger skulle ha kunnat sluta med att jag hade blivit halvt ihjälslagen när jag har ingripit mot t.ex. “tuffa tonårsgrabbar” när de har klottrat/försökt sno en bil/försökt göra inbrott e.dyl. Men hittills har det inte slutat på det sättet. Tvärtom, så har det visat sig att det är ganska enkelt att få de tuffa grabbarna att sluta med vad de håller på med. Visserligen till priset av att jag har blivit kallad div olika saker (bla bögkärring - hahahaha!), men det är ju en lätt börda att bära.
Civilkurage handlar inte bara om att ingripa när någon gör fel, utan även att ingripa när någon blir illa behandlad.

3 - Barn
Barn är det absolut viktigaste vi har, och de får absolut inte fara illa! Då menar jag inte enbart fall där barn blir slagna och utsatta för övergrepp. Det är lika oacceptabelt när barn blir kränkta och försummade.
Barn är viktigast i alla lägen, och jag lägger inga fingrar emellan när de råkar ut för något orätt.

Jag skickar denna utmaning vidare till alla och envar som känner sig manade att svara.

Prinsessa med gaydar

Bloggat den | October 12, 2010 klockan 9:44 pm | 2 Kommentarer

Prinsessan: - Mamma, visst är inte Emma och Anders tillsammans!
Jag: - Nej, det är de inte. De är kompisar med varandra. Anders är homosexuell, och han är tillsammans med en kille som heter Johan.
Prinsessan (vänder sig till Herr Fiffig): - Ha! Där ser du! Det var ju det jag sa! Jag hade rätt!

Lysrör med osunt leverne

Bloggat den | October 12, 2010 klockan 7:40 pm | Inga kommentarer än

Skärmdump från Uppsalapolisens sida
(skärmdump från Uppsalapolisens sida)

På förskolor lär det väl råda totalt rökförbud, och lysrör brukar väl vanligtvis inte röka.
Hoppas att det aktuella lysröret inte får komma tillbaka till Laxens Förskola!

Lördag

Bloggat den | October 9, 2010 klockan 12:47 pm | 1 Kommentar

Det känns slappt och bra att det är lördag idag. Inte för att det egentligen blir någon slappardag, men man kan ta allt lite mer casual, liksom.
För att få allt att gå ihop, och vara klart till måndag, får vi ta in AG som arbetskraft idag. Han får vara gratis arbetskraft, men säg ingenting till honom. Och vaddå, det finns ju kaffe i överflöd, så han skall inte klaga

Igår, idag, imorgon

Bloggat den | October 7, 2010 klockan 9:57 pm | 1 Kommentar

Igår vaknade jag med en molande värk i ryggen. Jag hade väl legat konstigt under natten, och nu hade jag fruktansvärt ont i ryggen där staget sitter fäst. Med hjälp av smärtstillande klarade jag av dagen, om än som något rörelsehindrad.

Idag vaknade jag med en blixtrande huvudvärk. Ryggvärken hade gått uppåt, och nu låg den som en tung migränhatt över skallen.
Efter ett par smärtstillande och några timmars vila var jag på benen igen, och det var bara att sätta fart.

Morgondagen skulle gärna få innehålla dubbelt så många timmar som den gör, men det skall nog gå trots att den inte gör det. Det är inte svårt att stå ut med stress och arbetsbörda, när det idel är sjukt roliga saker som skall göras.
Dessutom skall jag förhoppningsvis hinna med att titta när Prinsessan och hennes klasskompisar uppträder på stan, och det är ju kul det också!

Som efter ett gympapass - fast bättre

Bloggat den | October 5, 2010 klockan 11:36 pm | Inga kommentarer än

Denna dag har varit precis lika rolig som gårdagen. Eller minst lika rolig som gårdagen, borde jag snarare säga
Återigen känner jag mig sådär skönt trött i kroppen. Det känns nästan som att jag har ägnat mig åt fysiskt ansträngande aktiviteter, trots att jag inte har gjort det. Ja, om man bortser från att det blev två cykelturer till stan, eftersom såväl kapitalet en vara som skulle bytas hade glömts kvar hemma… Men det var skönt att få röra lite på sig.

Nu väntar snart sängen. Bara tonåringen kan sluta diskutera statsskick och demokrati
Längtar till morgondagen!

Månadens bästa nyhetstips

Bloggat den | October 5, 2010 klockan 1:36 pm | 7 Kommentarer

Radio Uppland ringde. Det visade sig att de tydligen utser Månadens bästa nyhetstips, och nu hade de gjort just precis detta för förra månaden.

Deras val föll på tipset om att brf Vivalla valde att hänga ut hyresgäster med bostadssociala kontrakt, och nu ville de veta vilket kontonummer de skulle betala ut pengarna till!
Naturligtvis hjälpte vi dem med den uppgiften, samtidigt som vi talade om för dem att de tycks ha osedvanligt bra omdöme när de gör dessa utnämningar.

Månadens vinnare är alltså Yours truly och Tonårsmorsa!

Andra bloggar om Brf Vivalla, Radio Uppland, Månadens bästa nyhetstips

:D

Bloggat den | October 4, 2010 klockan 11:08 pm | Inga kommentarer än

Egentligen skulle jag vilja skriva en smått euforisk text om denna dag, men jag orkar inte. Jag är sådär bra och skönt och nyttigt trött, och sitter mest bara här och småler. Det har varit en rolig, energigivande och inspirerande dag, och någonting säger mig att morgondagen kommer bli minst lika bra.

Som grädde på moset har barnen fått en hel del beröm från skolan, och Mr T har (som vanligt, får jag väl säga nu för tiden) ägnat en stor del av kvällen åt att plugga.

Jag är väldigt lyckligt lottad!

Hahahaha!!!

Bloggat den | October 3, 2010 klockan 8:41 pm | 1 Kommentar

Ett av mina barn har varit hemma hos en ledamot av Vivalla-styrelsen. Hahaha!! Tänk om den stackars styrelseledamoten bara hade vetat vad det var för barn som var på besök. Eller snarare; vem som är detta barns mamma.
Voine, voine. Gnisslas månne tänderna i Vivalla-styrelsen.

Hahaha!! Jag kiknar av skratt!

Andra bloggar om Brf Vivalla

Livskvalitethöjande praliner

Bloggat den | October 3, 2010 klockan 12:21 pm | 1 Kommentar

Härmapan Madonna Någon gång i våras kraschade min googlereader. Först fick jag nästan panik, och det var jättestressande. Jag är alldeles för bekväm för att sitta och surfa runt i olika bloggar, så de senaste åren har jag enbart läst via flöde.
För att dämpa stressen bestämde jag mig för att släppa det där, och efter ett par veckor var det bara befriande! Och ärligt talat, så kan jag säga att 90% av de bloggar som fanns i mitt flöde inte tilltalade mig nämnvärt, vilket resulterade i att där låg tusentals olästa inlägg. De blogginlägg jag har läst sedan kraschen kan med lätthet räknas på ena handens fingrar, och det känns bara bra.
Visst saknar jag ibland mina favoritbloggare, men samtidigt så slipper jag ju en himla massa dravel. Det är livskvalitethöjande!

Så snart jag får tid, så skall jag sätta mig och lägga upp mina favoritbloggar i googlereader igen. Det blir en “något” decimerad skara, men ack så naggande god. Att öppna rss-läsaren kommer att bli som att sätta sig med en skål exklusiva praliner.
Och ja, naturligtvis kommer din blogg att finnas med där

Härmapan Madonna

Bloggat den | October 2, 2010 klockan 1:10 pm | Inga kommentarer än

Härmapan Madonna Nu har Madonna gått och skaffat exakt likadana glasögon som jag hade för 20 år sedan. Jäkla copycat, kan hon inte hitta en egen stil?

Härmapan Hägglund Om hon fortsätter trenden att ligga 20 år efter mig i tiden, så kommer hon skaffa hornbågade glasögon om ungefär 15 år. Göran Hägglund är ju lite före henne på den punkten. Han har redan härmat mig.

Shit happens med qwerty

Bloggat den | October 1, 2010 klockan 10:01 pm | 1 Kommentar

Idag var en fullspäckad dag. Utöver det skulle jag hinna med var det även inbokat ett läkarbesök för egen del och ett tandläkarbesök för Herr Fiffigs del. Dessutom skulle Prinsessan på discokalas.
Det resulterade i att ingenting av mitt planerade arbete hanns med.

När jag, med andan i halsen kom till hållplatsen för att åka till Ackis, så kunde jag bara konstatera att jag blev ifrånkörd av bussen. I väntan på nästa buss tänkte jag att jag kunde gowalla lite.
Missad buss. Och jag glömde snuset hemma. Det här börjar ju bra… skrev jag. Trodde jag, i alla fall.

Precis när jag tryckte på Skicka såg jag att qwerty-tangentbordet på telefonen hade ställt till det lite. Eller ja, jag skall väl inte skylla på tangentbordet. Det var ju jag som hade “lyckats” med ett skrivfel, genom att trycka på en tangent bredvid den avsedda. Ett feltryck som gjorde att meddelandet på Gowalla fick en helt annan innebörd;

Shit happens med qwerty

I samma stund som jag postar något på Gowalla, så hamnar det även på twitter;

Shit happens med qwerty

Och det som jag postar på twitter, det hamnar också på Fejjan;

Shit happens med qwerty

Inom ett par sekunder hade jag alltså spridit ut på tre ställen på nätet att jag hade åkt hemifrån utan mitt anus…
Det kändes ju lite… udda. Och vetskapen om att jag inte skulle kunna rätta till det under de närmaste timmarna var lite stressande. Men det var ingenting jag kunde göra någonting åt där och då, så jag la det åt sidan.
När jag några timmar senare satt vid en dator igen, så förstod jag att min felskrivning hade spridit en del gamman. Jag kan inte påstå att jag heller tyckte det hela var så allvarligt, så jag lät det stå kvar.

Om man betänker att det var ett gyn-besök jag skulle göra på Ackis, så blir det nästan ännu roligare. Alla som har varit på ett gyn-besök vet att just anus kan vara bra att ha med sig då.

Avundsjuka

Bloggat den | October 1, 2010 klockan 9:07 am | 1 Kommentar

För någon vecka sedan var Mabbe hos tandläkaren och fick borra lite. Idag är det Herr Fiffigs tur; han ska dra ut två gaddar. Sådant kan naturligtvis föranleda lite avundsjuka, och Prinsessan förkunnade trumpet;
- Jag vill också gå till tandläkaren och borra och dra ut tänder!

Kvadratroten ur Herr Fiffig = Intelligent!

Bloggat den | October 1, 2010 klockan 12:53 am | 2 Kommentarer

På ett frågesportprogram på TV ställdes frågan
- Vad är roten ur 9?
Innan den tillfrågade ens hade hunnit börja fundera svarade Herr Fiffig blixtsnabbt
- Tre!
- Men… hur kunde du det? undrade jag fascinerat och imponerat.
- Jamen mamma, det lärde jag mig ju redan när jag gick i trean! svarade han, som om det vore en självklarhet.

Undrar när eleverna inom Waldorf får lära sig att räkna med kvadratrot? Får de ens lära sig det?

Vem är vem?

Barbara
Min oumbärliga, älskade bärbara dator.
Spättan
En Volvo kombi som snart uppnår aktningsvärd veteranstatus
Prinsessan
Fåfäng och klädintresserad nioåring. Gillar hästar, dans och gymnastik, och älskar att städa.
Herr Fiffig
Tioårig kille med huvudet på skaft. Sudokuintresserad trollkarl. Gillar matte på hög nivå och har ett minne som får de flesta andra att blekna.
Mr T
Femtonårig datanörd. Superduktig på bilddesign och filmmakeri. Dessutom är han en riktig plugghäst :)
AG
Barnafader. Fotointresserad designsnubbe som skriver Expert på visitkortet.
Kax & Chet
Katterna som äger den här familjen.
Hunden
Världens goaste vovve, som jag brukar umgås med ibland.