Stolt mamma till Herr Fiffig

Bloggat den | August 2, 2010 klockan 7:47 pm |

Idag, efter två dygn, kom den flyttande grannen tillbaka för att hämta sina resterande saker.
Jippie! Nu tar h*n hand om allt glassplitter också, tänkte jag.
Men ack så fel jag hade.

Tro det eller ej, men grannen lyckades istället med konststycket att krascha ytterligare en glasskiva i trapphuset!
Man kan ju tänka att nu borde h*n väl ändå ta tillfället i akt att sopa upp allt glassplitter som denne spridit omkring i trapphuset - men icke!

När grannen åkte härifrån gick jag, av ren nyfikenhet, ut i trapphuset för att kolla om allt glassplitter var borta. Det första som hände när jag tog ett steg utanför dörren var att jag trampade in en glasbit i foten.
Nej, glassplittret var inte borta, utan låg mer som en “matta” över hela trapphuset. Det är nästan så att jag börjar fundera på om jag skall bli fakir. De brukar väl gå på krossat glas?

Ett par timmar senare kom grannen tillbaka igen. Inte för att ta hand om glassplittret såklart, utan för att börja tömma sitt förråd.
Prinsessan och Herr Fiffig satt ute på trappavsatsen och lekte lite. Genom det öppna fönstret hörde jag grannen fräsa åt dem med en ganska otrevlig röst;
- Flytta på er! Ni är faktiskt i vägen!
Herr Fiffig svarade lugnt;
- Allt glas inne i trappen är faktiskt också i vägen. Barn kan faktiskt skada sig på det.

Behöver jag säga att jag började skutta av lycka och stolthet!? Fasen vad bra svarat av honom!
Det är få saker som irriterar mig så mycket som människor som anser att vuxna är viktigare än barn! Och för den här grannen var det tydligen ett problem att barnen satt och lekte på trappavsatsen (trots att h*n faktiskt kunde ta sig förbi!), men h*n såg det inte som något problem att h*n låter det ligga glassplitter i trapphuset i flera dagar (och även fyllt på med ännu mer glas).
Nej, Herr Fiffig fick inget svar på sitt påpekande om det farliga glaset, och grannen åkte snart härifrån igen. Utan att ha tagit hand om glaset, såklart.

En annan granne hade ifrågasatt att det ligger en massa glas i trapphuset, och fick då till svar att det skall komma en städfirma och städa den utflyttade lägenheten.
Jaha, vad är det för jäkla argument? Det ingår väl knappast städning av trapphus i en flyttstädning? Och även om det gjorde det, så är väl inte det en anledning till att låta glassplitter ligga i flera dagar.

Jo, visst skulle jag kunna gå ut och sopa upp glaset, men det känns nästan som en principsak. Det får fortsätta knastra under skosulorna när jag går igenom trapphuset. Men ligger det kvar mer än ett par dygn till, så har jag god lust att samla ihop det i en påse, ta reda på grannens nya adress, och posta det till denne tillsammans med meddelandet Du glömde det här när du flyttade.
Och barnen är beordrade att vara noga med att ha skor på sig när de går ut.

Kommentarer: