Barn som inte vill sova

Bloggat den | May 31, 2010 klockan 2:31 pm | 2 Kommentarer

Ni vet hur det är, när barnen vägrar somna och det bara blir senare och senare. Man tjatar om att de skall vara tysta och sova, och till slut blir man bara så less. Så var det tex igår kväll:
- Nu måste du vara tyst. Du får inte säga någonting annat än “God natt”.
- Väldigt smaskig natt!
- Va..?
- Väldigt smaskig natt!
- Vad menar du?
- Jamen något som är väldigt smaskigt är ju gott. Så om jag säger “Väldigt smaskig natt” så betyder det ju “God natt”. Så det, så!

*suck!*

Sanktionerad förföljelse

Bloggat den | May 31, 2010 klockan 12:43 am | 5 Kommentarer

Jag har roat mig (även om det inte var nämnvärt roligt) med att läsa en del Waldorf- och Antroposofidokument. Det handlar mestadels om mötesprotokoll (som uppenbarligen inte var menade för allmänhetens ögon, men de har ju inte några dignande tekniska kunskaper, direkt), och det första som slog mig var hur erbarmligt illa de var skrivna.
Det handlar alltså om protokoll som är skrivna av vuxna människor som har “ledande positioner” inom Waldorf- och Antroposofisekten.
Att kunna föra ett korrekt protokoll anser jag vara en grundläggande förutsättning i den demokratiska processen. Något så basalt klarar alltså inte dessa människor – som till vardags är ansvariga för Waldorfelevernas utbildning!
You do the math..!

Det finns en antroposmurf som far omkring på nätet, och som tycks ha gjort till sin livsuppgift att förfölja och förtala avhoppare och kritiker (att ta en sakdiskussion har aldrig varit aktuellt för honom). Hittills har jag mest sett honom som en förvirrad, tragisk, ensam och bitter människa. Mitt hjärta har nästan ömmat lite för honom och hans elände, då han uppenbart är oerhört olycklig och disharmonisk.

Nu när jag läser protokollen inser jag att det (tyvärr) inte bara handlar om en förvirrad, tragisk, ensam och bitter människa. Det handlar om en människa som har anställts av Waldorf- och antroposofisekten just för att stalka människor!
Han får alltså betalt av Waldorfskolefederationen för att förfölja och förtala avhoppare/kritiker! (Det motsäger förvisso inte att han skulle vara förvirrad, tragisk, ensam och bitter.)
I förlängningen betyder det att alla föräldrar som (mot bättre vetande, får vi hoppas) placerar sitt barn i en Waldorfskola bidrar (genom att barnets skolpeng hamnar hos Waldorfsekten) till att de som talar öppet om brister och övergrepp blir utsatta för förföljelse.
Undrar hur merparten av föräldrarna till Waldorfelever skulle ställa sig till det, om de kände till det? Undrar hur kommunerna skulle ställa sig till det, om de kände vad den utbetalade skolpengen faktiskt finansierar?

Det jag läser mig till i dessa protokoll bekräftar bara det jag redan vet om sekten. Frågan är väl om de någonsin skall inse att de själva är sin egen största fiende?

Vad har Martin Luther, Nelson Mandela och Dalai Lama gemensamt?
Ingen av dem har gått i någon Waldorfskola.

Andra bloggar om , , , , , , , , , ,

Familjegrillkväll i hällande regn

Bloggat den | May 30, 2010 klockan 12:14 am | 2 Kommentarer

Ikväll var det dags för den planerade familjegrillkvällen att gå av stapeln. Förutom min familj var det Fatous familj, och in i det sista var det osäkert hur många av tonåringarna som skulle dyka upp. Tro det eller ej, men alla resp. barn deltog!

Vi trotsade entusiastiskt regnet, och drog igång grillen. Tyvärr hade vi inte tänkt på att först förbereda maten, så glöden var i det närmaste helt slocknad när vi la på köttet.
Vi försökte skrämma liv i glöden igen, men det gick väl sådär.

Årets grillkockar?
Jag och Fatou satsade på att bli “Årets grillkockar”

Slutligen var vi tvungna att kapitulera för hällregnet. Det var bara att plocka in köttet och dra igång ugnen. Och det gick ju bra. Till en början.
Men när Fatou skulle vända på köttet gick det mindre bra. Hon tippade grillgallret, så att köttbitar och och grillspett for åt alla håll och kanter.
Nu tillhör vi, tack och lov, det mindre kräsmagade släktet, så vi plockade upp köttet och stoppade in det i ugnen igen.

Lite skit rensar magen
Vi bör fortfarande ha chans på titeln “Årets grillkockar”

Det smakade smaskens när vi satte oss till bords (ett par timmar senare än beräknat). Fatous potatissallad gjorde ju inte upplevelsen sämre, direkt.

Det blev en galet trevlig helkväll, som snart måste tas om. Men då kan vi byta ut hällregnet mot solsken, så att vi kan sitta ute. Och så kan vi ju vänta med att tända grillen tills det är dags…

Fredgsmys mol allena

Bloggat den | May 28, 2010 klockan 11:54 pm | 1 Kommentar

Mr T drog hem till Ralle ett par timmar efter att skolan hade slutat, så honom vet jag inte när jag får se igen.
Efter Spelman på taket hade jag tänkt att jag, Prinsessan och Herr Fiffig skulle ha lite fredagsmyyys. Snacks inhandlades, och det bullades upp. Det möblerades med en madrass i vardagsrummet, så att syskonen skulle kunna mysa där när vi tittade på Robotar.

Jag tror inte att filmen hade hunnit igenom sitt intro innan Prinsessan sussade sött. Snart därefter hörde jag snarkningar från Herr Fiffig.
Så nu sitter jag här mol allena och knaprar Cheez cruncherz. Inte så att jag klagar, det är tvärtom ganska behagligt. Och gott!

Imorgon skall Herr Fiffig åka till Fyrishov med AG. Själv skall jag leverera Prinsessan till ett kalas, och medan det går av stapeln har jag för avsikt att sitta hemma hos Fatou och jäsa.
Mr T har jag, som jag antydde ovan, inga förhoppningar om att se röken av.

När morgondagens kväll närmar sig står gemensam familjegrillning på schemat. Återstår bara att se hur många av familjernas tonåringar som behagar att dyka upp :)

Spelman på taket

Bloggat den | May 28, 2010 klockan 10:40 pm | Inga kommentarer än

Spelmannen på taket Ikväll har jag, Prinsessan och Herr Fiffig varit på Reginateatern och sett Spelman på taket.
Föreställningen gavs av elever på Bolandgymnasiet, och de var fantastiskt duktiga!
Jag blev grymt imponerad av David Thalén och Fredrik von der Pahlen. Ja, det var nästan så att jag blev lite småkär i gymnasiepojkarna ;) Sanna mina ord, de här killarna kommer vi snart kunna se på betydligt större arenor.

Både Prinsessan och Herr Fiffig var trollbundna av föreställningen. Efteråt var de eniga om att det var något av det bästa de hade upplevt. Samtidigt hade de en del frågor (tex varför judarna behandlades så illa, och det är ju inte så lätt att svara logiskt på).

Det var Hundens matte (tillika sångpedagog på ovan nämnda skola) som hade ordnat biljetter åt oss, och därmed berett en helkväll för oss.
Varmt Tack för en fantastisk kväll!

Andra bloggar om , ,

Uppsalas snålaste morsa?

Bloggat den | May 28, 2010 klockan 12:07 pm | 1 Kommentar

Igår hämtade jag Prinsessan och Mabou när de slutade skolan. De skulle sättas (ensamma) på bussen för färd ned till stan, där Fatou skulle ta emot dem. Själv skulle jag cykla till stan (eftersom jag behövde ha cykeln med mig), och  ansluta till dem.

Bussen kom, och jag klev på tillsammans med barnen. Jag förklarade för chauffören att barnen skulle åka själva, vilken hållplats de skulle stiga av vid, och att de skulle bli mötta när de steg av bussen.
- Jag har tyvärr inte mindre än en femhundring. Kan jag betala med den? frågade jag chauffören.
Han hade inte tillräckligt med växel, men han lät barnen åka med ändå. Snällt!

Bussen åkte iväg från hållplatsen, och jag trampade iväg på cykeln. Jag och bussen åkte växelvis om varandra hela tiden på väg ned mot stan. Prinsessan och Mabou knackade frenetiskt på rutan varje gång vi passerade varandra. Dessutom hade chauffören sagt några gånger
- Där cyklar er mamma.

Bussen anlände till hållplatsen där de skulle stiga av, bara någon halv minut innan jag var framme. Där stod en blondin (Fatou) och tog emot dem.
Det skulle inte förvåna mig om chauffören trodde att den blondinen var jag. Han kanske tänkte att Det var en “smart” mamma. Hon sätter barnen på bussen och försöker betala med en femhundring – vilket hon förstår att jag inte har växel på. Då har hon räknat ut att jag låter barnen åka med ändå. Och så cyklar hon själv som en skållad råtta bredvid bussen, för att ta emot barnen när de stiger av. På så sätt har hon sparat 68 spänn!

Uppsalas snålaste morsa?
Uppsalas snålaste morsa? Här avslappnat poserande på söders höjder!
(Bilden är tagen bara några timmar efter att jag, genom obetalda bussresor, sparade in vad tågbiljetten till Stockholm kostade)

Bokrelease

Bloggat den | May 28, 2010 klockan 9:54 am | 4 Kommentarer

Svedd Igår var det bokrelease för Sandra Gustavssons kommande roman Svedd.
Evenemanget hölls på El Mundo på södermalm. Med andan i halsen lyckades jag och Fatou ta oss dit i tid. Fatou hade bjudit med sin underbara mamma (själv hade jag bara bjudit med mig själv ;) ), och det blev ett par trevliga timmar.

El Mundo visade sig vara en mysig och gemytlig kvarterskrog, som jag gärna kommer tillbaka till. Ytterligare en bloggare, Fru Hatt, hade hittat till El Mundo, och efter en stund dök även Christina upp.

100528bSandra läste ett stycke ur sin bok, och hade jag inte varit nyfiken på den innan, så hade jag blivit det då. Det är en bok jag ser fram mot att läsa (jag började faktiskt tjuvläsa redan på tåget hem), och recension kommer.

Svedd släpps den 9 juni.
Tack för en trevlig kväll!

Och avslutningsvis: Ett stort födelsedagsgrattis till Sandra, som fyller år idag!

Andra bloggar om ,

Dagens logistsik

Bloggat den | May 27, 2010 klockan 9:21 am | Inga kommentarer än

* Först en del administrativa sysslor,
* Promenad med hunden, kombinerat med en sväng förbi Gränby centrum,
* Försöka hitta något att ha på mig ikväll,
* Borde verkligen försöka hinna städa lite, eller åtminstone småplocka,
* Hämta Prinsessan och Mabou när de slutar skolan, och sätta dem på bussen för avfärd mot stan där Fatou och barnvakten möter upp,
* Sätta mig själv på cykeln och ta mig till stan för att ansluta till ovan nämnda skara,
* Skicka hem Prinsessan, Mabou och barnvakten, efter att de har fått något i magen,
* Ta tåget till Stockholm,
* Bokrelease,
* Förhoppningsvis hinna sitta ned och få något i magen och samtidigt lite social samvaro.

Ja, det skall nog gå.

Solen har hittat tillbaka

Bloggat den | May 26, 2010 klockan 11:41 pm | 2 Kommentarer

Idag hann inte Herr Fiffig vara i skolan mer än någon timme innan han kom hem med huvudvärk. Efter lite Alvedon och vila i soffan piggnade han till framåt lunch. Vi bestämde oss för att lyxa till det lite genom att äta lunch på East City.
Det borde vi inte ha gjort. Det förstörde mitt passionerade förhållande till sushi ;(
Sushin var smakmässigt på samma nivå som snabbmakaroner med ketchup, och jag fick magknip av kycklingwoken.

På eftermiddagen var det dags för Öppet hus på fritidsklubben. På väg dit träffade jag en kvinna som frågade om jag var theWitch, och det kunde jag ju inte förneka.
Det visade sig vara bloggaren Ewa jag hade träffat. Kul!

Läskig Prinsessa På fritidsklubben passade Herr Fiffig på att klå mig i TP, och Prinsessan tog sig en ridtur. Det fanns även ansiktsmålning, men jag tyckte att kön var alltför lång för att ställa sig i den. Det tyckte inte Prinsessan, som blev lite sur över min inställning. Men efter att jag hade lovat att plocka fram mina ansiktsfärger när vi kom hem, så blev hon på lite bättre humör.
När vi kom hem åkte målarlådan fram. Det var faktiskt riktigt roligt, även om jag har blivit lite ringrostig.

Ikväll har jag plötsligt fått jätteont i vänster hands tumgrepp. Jag får flashar från när jag var gravid med Herr Fiffig, och fick carpaltunnelsyndrom som en liten bonus.

Nxt biiig tng

Bloggat den | May 26, 2010 klockan 10:44 pm | Inga kommentarer än

Young and Divine Igår begav jag och Fatou oss till Stockholm för att närvara vid Young and Divines vip-spelning på Kåken. Det var en trevlig och “lagom” tillställning, och tom jag – som är extremt konservativ i min musiksmak – måste medge att det var behaglig musik att lyssna på.

The next big thing är en ny form av musiktävling, där både artister och musikälskare kan vinna.
Gårdagens evenemang arrangerades av Skugge & Co.

Två partypinglor

Thriller i verkligheten..?

Bloggat den | May 26, 2010 klockan 9:59 am | 6 Kommentarer

Igår när Fatou kom förbi innan vi skulle åka till Stockholm började jag genast tänka på filmen Ensam ung kvinna söker.
Hon hade nämligen förvandlats till blondin! Inte så att jag kan klandra henne för att hon vill se ut som jag, men om hon kommer i gula byxor nästa gång, då är det jag som drar öronen åt mig :)
100526a

Det var jag som stod modell för Edvard Munchs Skriet

Bloggat den | May 22, 2010 klockan 11:41 pm | 2 Kommentarer

That's me..! Idag har det varit en finfin sommardag, även om den inte började så bra…
Jag dränkte min nya och högt älskade telefon i kaffe  :(   Mest av allt ville jag bara sätta mig och yyyylaa, men jag hämtade papper istället.
Tack och lov, så hade jag en äkta tekniknörd tillhands, och han greppade snabbt telefonen. Batteri och minneskort avlägsnades omgående, och sedan torkades det frenetiskt. Därefter placerades telefonen i en påse med ris (okokt! – det suger åt sig fukt) som i sin tur placerades ovanpå modemet (som är lagom varmt). Där skall den få ligga åtminstone tills imorgon. Helst längre.
Under tiden vankar jag oroligt omkring. Om telefonen visar sig vara död så dör jag också. Så är det bara.

Bortsett från morgonens sorgestund så har dagen varit fantastisk. Solen har stått som spön i backen, och det har inte funnits mycket att klaga på.
Vi cyklade ut till Storvad där Prisessan och Mabou badade glatt.

Till middag blev det dillkött, potatis och kokta morötter. Jag är osäker på om Mabou tyckte om det, men han åt artigt och sa att det var gott.
Själv åt jag mig äckligt proppmätt!

Jag har försökt lära Mabou en ny sång. Den går ungefär såhär;
Mabou, Mabou, You can call me Mabou [Eric Saade är min inspiratör]
men den grabben måste ha något allvarligt fel på sina öron. Han har istället sjungit
Guuult är fuuult, guuult är fuuult!!!
Jag klargjorde för honom att han var farligt nära att åka på en snyting, men det bekom honom inte det minsta. Han bara fortsatta att sjunga.
Vad är det med dagens ungdom!?

Ikväll kom det ett snabbt och stilla regn.
Underbart.
Det rensar luften inför morgondagen.

Prinsessan och Mabou försvann in på rummet för att se en film. Valet föll på Ebba och Didrik, och det blev snabbt förvånansvärt tyst där inne.
Prinsessan har visserligen sett filmen ungefär 250 gånger, men ändå…
När jag tassade in för att kolla läget visade det sig att Prinsessan sov (och hon är inte den som slocknar i första taget).
Det gjorde inte Mabou.
Han var på allerten och tittade intresserat.
- Den här är ju jättebra! deklarerade han euforiskt.
När första cd-skivan var slut fick han hjälp att ladda om nästa. Hoppas att han hinner somna innan det är dags att kliva upp ;)

Sommaren är här

Bloggat den | May 22, 2010 klockan 9:32 am | 1 Kommentar

Cykelreparerande Häxa Det känns som att jag blev snuvad på våren i år.
Det låg meterhöga drivor med snö, och så *pang* ett par veckor senare var det sommar. Så känns det.
Jag som går och längtar efter våren under resten av året känner mig lite blåst på min favoritårstid. Inte så att jag klagar. Jag njuter i fulla drag av värmen, men hade gärna haft lite vår också.

Igår hämtade jag och Fatou en trehövdad barnaskara (Prinsessan, Herr Fiffig och Mabou) när de slutade skolan. Vi cyklade till Willys för att köpa glass, och under den bara några hundra meter långa cykelturen hoppade Prinsessans kedja flera gånger.
*suck!*
Det var bara att ställa sig och agera cykelreparatör ungefär var 150:e meter. [note to self: Leta upp skiftnyckeln och spänn kedjan!] Mabou assisterade genom att gestikulera i bakgrunden medan Fatou förevigade det hela.

Jag bara älskar mina underbara thai-byxor! De är så luftiga, härliga och inte minst – skitsnygga!
Ett litet aber är dock att de är “öppna” i sidorna, där de knyts omlott. Det är ju inget problem om man befinner sig i en vindlös tillvaro, men när man är ute och cyklar (eller står och och fixar en cykel, samtidigt som det blåser lite) kan det bli lite jobbigt.
- Euuyy!!! var Mabous kommentar när vinden tog tag i mina byxor, så att  troskanten snudd på tittade fram  ;)

Igår kväll var Herr Fiffig på disco. Han var så fin i sin skjorta när han blev hämtad av en kompis och hans föräldrar.
När jag hämtade honom tre timmar senare hade han haft en rolig kväll med sina vänner.

Den här helgen har vi förmånen att ha Mabou här, medan hans mamma tar sig igenom några tunga arbetsnätter.
Igår kväll ägnade sig Prinsessan och Mabou åt att sminka sig, och det verkar som att de fortsatta med den aktiviteten idag, redan innan de hade klivit upp ur sängarna…
Solen strålar från en klarblå himmel, så jag får nog se till att det blir lite uteaktiviteter också.

Hårda förhandlingar

Bloggat den | May 21, 2010 klockan 8:41 am | 1 Kommentar

- Vi måste komma överens om hur vi skall göra om vi tycker olika om något.
- Jamen då olar vi!

Så går en seriös businessförhandling till! Det här kan, som sagt, bli hur bra som helst.

Att ola = Avgöra något genom att använda sig av ramsan Ole, dole, doff…

Smaklig måltid

Bloggat den | May 21, 2010 klockan 8:07 am | 4 Kommentarer

Findus Fittgratäng På ICA Maxi i Oskarshamn kan man köpa 2 st Findus Fittgratäng till det facila priset 15:- – förutsatt att man har handlat för över 200:-

Undrar vad nästa veckas erbjudande blir?
Skäggbiff, kanske?

Bilden kommer ursprungligen från Pipboy
Andra bloggar om
Expressen
Aftonbladet

Varma sommardagar

Bloggat den | May 20, 2010 klockan 10:12 pm | Inga kommentarer än

Finaste Prinsessan! Igår var det dags för Prinsessan och Herr Fiffig att uppträda (var för sig). Prinsessan och hennes kompisar sjöng Manboy, och Herr Fiffig och hans kompisar sjöng Kom. Alla barnen var fantastiskt duktiga!

För någon vecka sedan var jag och Prinsessan på Gränby Centrum. Hon fick syn på en klänning som hon bara s-k-u-l-l-e—h-a-! Jag sa att vi kunde köpa den till skolavslutningen, och det tyckte hon lät bra – dock med tillägget att hon ville ha den redan till gårdagens uppträdande ;)
Så igår var det alltså jag som fick kvista iväg och köpa nämnda klänning. Den fanns inte i Prinsessans storlek (bara större), så jag fick köpa den minsta storlek som fanns. Jag visste ju att hon skulle ha krävt att den skulle köpas även om den bara fanns i storlek XXL, så det var bara att gilla läget…
Prinsessans händiga mamma fick ta hjälp av sin flinka fingrar (läs: ta fram säkerhetsnålarna) för att fixa klänningen inför framträdandet.  Resultatet blev riktigt bra, om jag får säga det själv.

Idag ägnade jag förmiddagen åt att cykla till ÖoB och IKEA tillsammans med Fatou. Det blev några trevliga och svettiga timmar.

Under eftermiddagen blev det projektmöte för hela slanten. Roligt, intressant och inspirerande.
Det här kan faktiskt bli hur bra som helst. Antagligen ännu bättre!

Hektiska, positiva dagar

Bloggat den | May 19, 2010 klockan 1:39 pm | Inga kommentarer än

Efter en hektisk och lång förmiddag kostar jag på mig en halvtimmes vila i soffan. Naturligtvis med Barbara på magen.
Sedan blir det fart igen, och ikväll skall vi bla se när Prinsessan och Herr Fiffig gör ett par scenframträdanden.

Även gårdagen var hektisk, och resulterade bla i en förändring för familjen. En efterlängtad och positiv förändring.

Prinsessan är ute och åker inlines. Men snart är det dags att ropa in henne så att hon hinner duscha, tvätta håret och fixa till sig inför kvällens begivenheter.

Årets första dopp för Prinsessan

Bloggat den | May 17, 2010 klockan 8:22 pm | 1 Kommentar

Förmiddagen ägnade jag åt att kurera en migränliknande huvudvärk, liggandes på soffan och mest bara stönade och flämtade.
När huvudvärken lättade hade klockan passerat lunch med marginal, och Prinsessan ringde. Hon hade följt med Mabou hem efter skolan, och de unga tu ville åka till Storvad och bada. Deras mammor tyckt inte att det var någon bra idé, även om det var varmt i luften.
Efter lite dividerande fram och tillbaka bestämde vi att vi skulle cykla ned till stadsparken.

Fatou, Mabou och Prinsessan fikar
Fatou, Mabou och Prinsessan mumsar på vaniljbullar och juice (Coca cola till de vuxna).

När vi hade fikat skuttade barnen iväg till lekplatsen, medan vi mammor satt kvar i solen och jäste. Efter en stund ville barnen gå iväg till dammen, där de hade förhoppningar om att få bada.
Något bad var det inte tal om (dels för att det nog fortfarande är lite för kallt i vattnet, men främst för att det ju var en liten damm vi nu pratar om), men barnen bytte om till badkläder för att ändå kunna plaska lite i kanten av dammen.

Två söta barn!
Mabou och Prinsessan framför dammen i Stadsparken.

Jag och Fatou tog oss också bort till dammen efter en stund. Vi satt på en bänk i skuggan och njöt av doften av hägg.
Barnen plaskade och skuttade runt dammen. De hoppade över små prång, och det kändes som att det bara var en tidsfråga innan de skulle plumsa i. Hjärtat satt mer i halsgropen än i bröstkorgen.

*plums!*

Såpbubbelblåsande Prinsessa Det var Prinsessan som stod på öronen rakt ned i vattnet. Det blev ett riktigt dyk, men efter bara någon sekund var hon uppe igen. Då var jag redan halvvägs framme hos henne.
Hon spottade och frustade.
När vi fick ögonkontakt började vi båda skratta åt det komiska i situationen. Fatou och Mabou stämde in i skrattet.
Skönt att det inte var någon större fara med henne.
Snart blev Prinsessan lite ledsen, men det handlade nog mest om att hon faktiskt blev lite rädd av att ramla. Att hon hade skrapat i benet, och att det nu blödde, bidrog nog också till rädslan.

Prinsessan satte sig på bänken hos mig och Fatou för att torka och bli ompysslad. Hon passade på att blåsa lite såpbubblor för att bli på bättre humör.

Charmig blomsterpojke
Charmig blomsterpojke.

Jag tror att den charmiga blomsterpojken också bidrog till att Prinsessan snabbt blev på bättre humör.

Det blev en skön och avslappnad eftermiddag (om man bortser från Prinsessans lilla dopp) i Stadsparken, och det kommer garanterat bli fler utflykter dit i sommar.

Vackra blommor
Uppsalas blommande Stadsträdgård.

Snuskmatskedjans sanna, fula tryne

Bloggat den | May 16, 2010 klockan 8:10 pm | 1 Kommentar

Det har hänt ibland att jag har nämnt Mc Äckel här i bloggen. Just namnet Mc Äckel var ett namn som kändes naturligt att ge snuskmatkedjan efter att jag själv hade jobbat där en tid i min ungdom.
Ikväll gick dokumentären Mc Fusk & Co på TV, och jag kan bara konstatera att det fungerar likadant på deras “restauranger” idag som det gjorde för 25 år sedan. Det är just mina egna erfarenheter och upplevelser från min karriär inom snuskmatkedjan som gör att det aldrig skulle falla mig in att äta där.

Jag gjorde mig impopulär ganska omgående bland “blåskjortorna”, då jag påpekade sådant som jag ansåg var fullständigt självklart att jag skulle påpeka. Ett exempel är när jag hittade påsar med hamburgerdressing inne i kylen, vars sista-datum hade passerat. Jag tog för givet att det var en miss, så jag påpekade detta för chefen.
- Nej, sista-förbrukningsdatumet betyder att man kan använda dressingen i ytterligare tre  månader, fick jag till svar. Häpp!

Andra saker som jag reagerade på var tex;
* Det fanns inga fast anställda (utöver cheferna), däremot var vi närmare hundra vikarier,
* På rasterna fick vi inte lämna restaurangen, eftersom vi var tvungna att finnas till hands och hastigt avbryta våra raster om chefen tyckte att vi behövdes i restaurangen,
* När det var lite gäster uppmanades vi att stämpla ut, och sitta i personalrummet och vänta på att bli uppmanade att återgå i tjänst, alt. gå hem i förtid (utan lön, naturligtvis),
* Att färdiga hamburgare stod i timtal i värmeskåpet var mer regel än undantag,
* Mat som tappades på golvet plockades upp, och serverades sedan till gästerna,
* Vi anställda beordrades att springa bakom disken. Om man dristade sig till att ändå gå, så fick man sig direkt en åthutning av cheferna.

Ingenting i kvällens dokumentär förvånar mig. Det bekräftar bara det jag vetat i 25 år.

Även om jag inte hade haft mina egna erfarenheter från bakom disken på Mc Äckel, så skulle jag ändå föredra att äta på Max. Den sk maten på Mc Äckel är äcklig, medan den smakar mumsfillibabba på Max!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
Intressant?

Jag planerar att ta en överdos

Bloggat den | May 15, 2010 klockan 11:44 pm | Inga kommentarer än

Den kloka läkaren, tillika bloggaren, Mats Reimer har skrivit ett sedvanligt bra inlägg. Han skriver bla;

Jag lovar att ställa upp och vara en av dem som intar en överdos av homeopatiskt sömnmedel utanför den första svenska apotekskedja som börjar sälja homeopatika. Här i Göteborg har jag säkert några kompisar och kollegor som kan tänka sig att vara med på detta, och det skall nog gå att hitta likasinnade i andra städer.

Jag är på!
Jag kommer absolut delta i Mats manifest! Något annat skulle aldrig komma på fråga.
Är du Uppsalabo och intresserad av att vara med? Hör av dig, så samlar vi oss när det är dags! Det borde inte vara svårt att täcka upp stadens alla apotek.
Och tala gärna om för Mats att du är med på tåget.

Andra bloggare om , , , ,

Obehagliga saker

Bloggat den | May 15, 2010 klockan 12:36 am | 2 Kommentarer

Av någon outgrundlig anledning fann jag mig sitta och titta på en servis som bär det (o)passande namnet Anatomica.
Jag vet inte hur det är för er, men själv skulle jag aldrig kunna känna någon aptit om jag tvingades äta från dessa tallrikar.

100514a

En annan, oerhört obehaglig sak, är youtube-filmen Morning Routine. Den är obehaglig på det där sättet att det blir kortslutning i magen. Man vill liksom kräkas lite i munnen när man ser den.
Eller vad tycker du?

Tjugoåriga fjortisar och fjärilar

Bloggat den | May 13, 2010 klockan 11:08 pm | 1 Kommentar

Mabou, Herr Fiffig och Prinsessan Igår kom Mabou hit en stund efter skolan. Barnen var ute på gården och lekte, och efter en stund hörde jag upprörda tjoanden utifrån. Jag stack ut huvudet genom fönstret, och såg att de var i en av sandlådorna.
De var inte ensamma.
Där fanns även två andra killar, som uppskattningsvis var i tjugoårs-åldern…
- Vad är det som händer? frågade jag (de yngre) barnen.
- De [tjugoåringarna] kastade sand på oss! svarade de.
Jag vände mig mot ynglingarna och frågade
- Sitter ni verkligen i sandlådan och kastar sand på yngre barn?
- Jamen vaddå? De kallade oss ju för fjortisar! deklarerade en av dem upprört.
Här brast jag ut i ett okontrollerat gapskratt.
När jag hade sansat mig fortsatte jag;
- Jamen eftersom du röker [han stod med en cigarett i handen], så är du ju minst 18 år. Därmed så vet du att du inte är någon fjortis, och borde rimligen inte ta åt dig.
- Det var de som började. De kallade oss fjortisar muttrade han sårat, samtidigt som han gick sin väg.
Jag kan fortfarande inte hålla mig för skratt när jag skriver det här.

Denna dag började med riktig sommarvärme!
Jag tog med mig Herr Fiffig, Prinsessan, Mabou och lite fika, och så cyklade vi till Biotopia. Där tillverkade vi fjärilsmobiler och fjärilsmatare. Sedan fikade vi ute i parken. Den unga trion fick sig även en klätterstund i ett av träden.

När det var dags att cykla hemåt började det droppa små otrevliga regndroppar. Men det blev inte mer än småduggande, så vi tog oss hem ganska obehindrat.

Om vädret har förstånd att vara vackert imorgon, så planerar jag att ta med mig Hunden (och ett – i skrivande stund – okänt antal barn), och cykla ut till Storvad.
Vem vet, Fatou kanske också vill följa med (om hon då har hunnit sova sin skönhetssömn)?

Lycka är…

Bloggat den | May 11, 2010 klockan 3:55 pm | 1 Kommentar

… mina barn!

Jag är så stolt så jag spricker!
Idag har jag varit på utvecklingssamtal för Prinsessan och Herr Fiffig. Det var återigen idel lovord, såväl vad det gäller inlärning som den sociala biten.
Herr Fiffig har gjort nationella prov, och han har klarat dem med bravur! Jag var tvungen att svälja hårt och blinka många gånger för att inte börja grina av stolthet när jag såg resultaten.

Mr T har inte haft något utvecklingssamtal än den här terminen, men igår kom han hem efter hälsokontrollen och meddelade
- Mamma, jag fick jättebra resultat på hälsotestet!
*hahaha!* Hoppas att det har gått lika bra på dagens fysikprov.

Jag skulle naturligtvis älska mina barn lika mycket, även om de hade haft svårt med skolarbetet och den sociala samvaron. Men en dag som denna tar jag mig friheten att sträcka på ryggen och vara en extra stolt morsa.

Here we go again

Bloggat den | May 9, 2010 klockan 11:12 pm | Inga kommentarer än

Idag, på hemväg från den sedvanliga curlingrundan (dvs hjälpa Mr T med hans åtaganden i reklambranschen), korsades vägen av en cyklist. Jag såg i ögonvrån att cyklisten tittade på mig, så jag höjde blicken.
- Hej! sa hon glatt och igenkännande.
- Ööhh… hej… svarade jag konfunderat.
Jag och Mr T tittade undrande på varandra när cyklisten hade passerat. Nej, det var ingen vi kände och det var inte någon mamma till någon klasskompis. Ingen av oss hade sett människan i hela våra liv.

Då slog känslan till. Som genom ett trollslag visste jag vem det var. Trots att jag, som sagt, aldrig har träffat henne.
När jag kom hem sms:ade jag en kär vän om detta möte. Ett par sms senare kunde jag konstatera det jag redan visste; Det var den person jag med ens visste att det var.
Nästa gång vi möts hoppas jag att vi hinner med mer än ett flyktigt Hej! :)

Från världens bästa son!

Bloggat den | May 9, 2010 klockan 2:41 pm | Inga kommentarer än

World's BEST MOM! Älskade Herr Fiffig tyckte att jag skulle ha den här skylten på min farm.

Har jag sagt att han är världens bästa? Åh, vad jag älskar honom!

Hahahaha!

Bloggat den | May 9, 2010 klockan 9:23 am | Inga kommentarer än

Twisted
Awkward Family Photos är en site som bidrar till mina dagliga skratt.
Ta dig en titt du också, om du vill liv upp din tillvaro.

Vem vill inte ha en osynlig fåtölj?

Bloggat den | May 7, 2010 klockan 11:27 pm | 3 Kommentarer

That’s me!

Bloggat den | May 4, 2010 klockan 9:47 pm | 4 Kommentarer

That's me! Idag hittade jag en t-shirt som jag bara var tvungen att köpa.
Att jag är blond kan jag ju inte förneka, och med tanke på mitt medlemskap i Mensa var den ju som gjord för mig.
Jag betalade stolt och ödmjukt de 50 spänn som tischan kostade.

Foto: Tonårsmorsa

Jag är kär!

Bloggat den | May 3, 2010 klockan 9:34 pm | Inga kommentarer än

Vänner är ingen självklarhet. Det är i alla fall ingenting man kan ta för givet.
Med vän menar jag nu inte de bekanta och kompisar man kantar sitt liv med, utan de ytterst få människor man kan ha förmånen att möta under livets resa.

Kompisar är naturligtvis oerhört viktigt, och mitt liv skulle vara betydligt fattigare och mindre funktionellt utan dem. De är inte på något sätt “mindre värda” än vänner, utan de är viktiga människor som berikar mitt liv.

En vän är någon som kliver in i ens liv och är självklar redan från första stund. Någon som man på sätt och vis inte behöver lära känna, eftersom man redan känner att man “hör ihop”. Och när man ändå lär känna varandra så bekräftas bara den där första känslan.
En vän är någon man inte känner något garde inför. Redan första gången man sitter och pratar kan man berätta saker för en vän som det kan ta flera år innan man berättar för en kompis. Eller man kanske aldrig berättar dessa saker för en kompis, just bara för att det inte känns relevant. Men inför en vän känns det relevant och viktigt att berätta.

Den vän jag tänker på när jag skriver den här texten kom in i mitt liv och kändes så självklar. Jag är egentligen förvånad över att våra vägar inte korsades tidigare än vad de gjorde. Men samtidigt känns det som att det var rätt tillfälle när det hände. Det var meningen!
Det låter klyschigt, men är inte mindre sant för det; Det var som att en felande pusselbit föll på plats.
Vännen är ungefär som känslan när det är för mycket månad kvar i slutet av pengarna eller hotet inför att bli arbetslös eller rädslan för att ens barn skall råka ut för något – Fast tvärtom!
Man skulle kunna beskriva det som en liten fågelsång i hjärtat <3

Ja, jag är kär. Vänkär!

Andra bloggar om

*lycka!*

Bloggat den | May 2, 2010 klockan 9:57 pm | Inga kommentarer än

Idag har jag fått ett av de bästa betygen jag någonsin har fått som förälder. Det var när Mr T sa;
- Mamma, det känns som att vi är en väldigt lycklig familj.

Goda grannar

Bloggat den | May 2, 2010 klockan 2:44 pm | 1 Kommentar

Tack och lov, så är det ju långt ifrån alla grannar som är som den jag nämnde i mitt förra inlägg.
När cykelfixandet skulle dra igång här, så kunde jag inte hitta skiftnyckeln. Till slut gick jag och knackade på hos Tant och Farbror och lånade en skiftnyckel av dem.
När skiftnyckeln skulle lämnas tillbaka blev jag inbjuden. Jag hann knappast sätta mig innan jag fick ett glas vin serverat. Sedan satt vi i över en timma och pratade, drack vin och åt ost.

Sådana grannar tycker jag mycket bättre om än cykeltjuvgrannar!

Andra bloggar om

En av mina grannar är kriminell

Bloggat den | May 2, 2010 klockan 12:07 pm | 3 Kommentarer

Minst en av mina grannar är en jävla idiot!

I somras fick Prinsessan en ny cykel. Då ställde vi in hennes gamla (obetydligt använda) cykel i cykelrummet.
Idag är det den stora cykelfixardagen, och Prinsessan ville ha sadeln från sin gamla cykel på nya cykeln. Jag gick ut till cykelrummet för att skruva loss sadeln. Det visade sig att cykeln var stulen!
Någon granne har alltså gått in i det låsta cykelrummet, dit bara vi boende i området har nyckel, och snott en barncykel! Fy fan, vad sunkigt!

Trogna läsare vet vad jag tycker om cykelstölder. Efter att själv ha blivit av med ett antal cyklar i rask takt, så är jag allergisk mot cykelstölder. Det borde vara dödsstraff på cykelstöld!
Fan vad irriterad jag blir!

Andra bloggare om

Syskonfotboll

Bloggat den | May 1, 2010 klockan 7:39 pm | Inga kommentarer än

Jag håller fortfarande på att lära mig min nya telefons funktioner. Idag tänkte jag att jag skulle försöka mig på att filma lite. Samtidigt var mina avkommor ute på gården, där de hade löptävling och spelade fotboll. Det är extremt sällan de gör någonting tillsammans frivilligt – och dessutom har roligt! – så det var jag ju tvungen att föreviga:

  • frenemies

  • Kontakt

    Mail:
    thebitch@thewitch.se
    Mail (om det gäller Waldorfsekten):
    waldorf@thewitch.se
    Msn:
    yellowwitch@gmail.com
    Skype:
    thewitchsweden

    Och så finns jag på;
    Twitter
    Facebook
    Gowalla
    Runkeeper

    Åse TheWitch


  • formspring.me

  • På tapeten

  • Att kommentera

  • Annonser

  • Knappar

    Bloggtoppen.se Blogglista.se
    Personligt bloggar     Top Personligt bloggar Blogvertiser Creeper MediaCreeper
    RSS/Ping

  • Fnulare

    Vaddå Fnul?

  • RSS Creeper (media)

    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Lokaltidningen Mitt i Stockholm […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Lokaltidningen Mitt i Stockholm […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 11, 2012
      Hit at MediaCreeper from Sveriges Radio AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425

  • RSS Creeper


    • Hmmmm...