the Bullerbymorsa

Bloggat den | August 11, 2008 klockan 11:34 am | 1 Kommentar

Gah! Inatt höll foglossningen (Nej, jag är inte gravid!) på att ta livet av mig. Jag lyckades inte somna förrän framåt sextiden, och vaknade igen vid halv nio. Men jag låtsades sova fram till nio, och sedan gick jag upp.

När klockan hade blivit halv tio tyckte jag att det var dags för kisen att vakna (det är verkligen dags att börja nöta in en normal dygnsrytm i dem nu, inför höstterminens start).
Efter frukost satte sig Mr T med skolböckerna, medan Herr Fiffig och Prinsessan spelade tre-i-rad. Själv tog jag tag i disken, och det kändes nästan som att vi var en liten Bullerby-familj.

Nu har kidsen försvunnit ut, och jag har hällt i mig ett par baljor kaffe. Jag gissar att det är dags att ta itu med resten av disken.

Be my guest

Bloggat den | August 10, 2008 klockan 11:52 pm | Comments Off

Det mest vettiga (eller kanske tom det enda vettiga) jag har gjort denna regngråa söndag, är att installera en gästbok.
Gästbok i sig känns ju ganska 1900-tal, men jag har under den senaste tiden insett att jag behöver en.
Jag är en stor anhängare av debatt, och en militant motståndare till censur.
Jag vill gärna ha kommentarer till det jag skriver här i bloggen, och då är ju kommentarsfunktionen alldeles förträfflig. Man behöver på intet sätt hålla med mig för att lämna en kommentar här, det räcker med att hålla sig till ämnet.

Om man däremot känner att man vill dryfta något som inte har anknytning till det jag har skrivit, så får man i fortsättningen göra det i Gästboken.

Always kan ta sina radiobilar och stoppa upp…

Bloggat den | August 10, 2008 klockan 11:53 am | 5 Kommentarer

Genom åren har reklamen lärt oss att bebisar bajsar blåa kulor i blöjorna, och att mens är blått. Nu har Always tagit det ett steg längre, och avslöjar med rörliga bilder att mensblod inte är någonting annat än
Radiobilar!
- Have a happy period! tjoar reklamen.
Up yours, svarar jag.

Latlördag

Bloggat den | August 9, 2008 klockan 11:49 pm | Inga kommentarer än

Idag har det inte hänt alltför mycket här. Mr T drog ut på vischan för att övernatta hos Ralles morföräldrar. Vädret var relativt hyfsat, så resten av familjen gav sig ut på en cykeltur.
Målet för vårt trampande var Helping Hand, som Prinsessan och Herr Fiffig fattat tycke för, och tjatat om att få återvända till (hoppas att det inte är några Livets-Ord-vibbar som fångat dem). Det blev även ett inspirerande besök på Chilli.

- Hur kan du klaga på att byxorna knappt går att knäppa???
Denna fråga ställde AG med oförställd häpnad, då han såg mig halsa ur en grädd-tetra.
Men vafan, grädde är ju så jävla gott!

Min balkong är ett oerhört sorgligt kapitel. Jag har inte satt min fot på den i sommar, och det beror på att den fått fungera som avstjälpningsplats. Där står bla en soffa, två fåtöljer och ett bord, i väntan på att grovsopskontainern skall komma.
Må den komma snart!
När balkongen är rensad skall den fixas. Kattnät och draperi skall sättas upp, hängstolen skall hängas upp, golvet skall fixas och infravärme skall sättas upp.
Sedan tänker jag tillbringa sena kvällar där till långt in i oktober.

Jag funderar på att börja på yoga till hösten. Tror ni att det kan va nåt?

080808

Bloggat den | August 8, 2008 klockan 11:47 pm | 2 Kommentarer

Det blev en second-hand-sväng med Herr Fiffig idag (det måste ju vara rättvist). Vi avklarade Helping hand och Återbruket. Dessutom tog vi en sväng till Gränby centrum och handlade.
Det blev en mysig utflykt, och vi gjorde oss ingen brådska att komma hem.

Igår när Mr T och hans kompisar var på Fyrishov så bevittnade de en olycka. En pojke i deras egen ålder fiskades livlös upp ur vattnet, och hämtades av ambulansen. Att döma av Mr Ts berättelse, så upplevde han det som väldigt skrämmande och obehagligt.
Jag har inte hittat något om händelsen på UNTs sida, så imorgon skall jag kontakta Fyrishov i förhoppning om att få relevant information.
Om man har sett en jämnårig, livlös pojke fiskas upp ur vattnet, så behöver man nog prata om det.
Janne (sommarstugegranne och ambulansförare) berättade om hur han under sista passet på sin sväng plockade upp en liten pojke ut vattnet, men inte kunde rädda honom.
Det var svårt att höra, samtidigt som jag inser att det naturligtvis är mycket svårare för honom att ha upplevt.
Jag måste ringa Fyrishov imorgon!

Idag har jag anmält Herr Fiffig och Prinsessan till scouterna. Jag gick själv på scouterna när jag var yngre, och det var något av det bästa jag har gjort.
Under min och Herr Fiffigs lilla utflykt idag, så började han prata om att han ville börja på scouterna. Det har varit på tapeten tidigare, och nu lät det som att det verkligen var dags att slå till.
När vi kom hem satte jag mig och kollade upp tänkbara scoutkårer. Valet föll på Almtuna scoutkår, och så fick det bli.
Prinsessan var visst också intresserad, så jag anmälde henne också.

Herr Fiffig gick upp till Majsan ikväll och blir kvar där tills imorgon.
Det har varit en relativt soft kväll här, med tanke på att Mr T (i princip) inte har haft några kompisar här.
Välbehövligt.

Jag hade tänkt/trott/hoppats att vi skulle komma iväg till Gröna Lund veckan som gick. Men så blev det visst inte.
Jag får väl ta tag i saken, och se om det kan bli av innan kidsen börjar skolan.

Shit, alltså

Bloggat den | August 8, 2008 klockan 10:20 pm | 1 Kommentar

Jag missade helt att Internationella orgasmdagen firade tioårsjubileum idag. Ja sanningen att säga, så missade jag den över huvud taget. Hade jag haft den i mitt medvetande, så hade jag nog lagt upp planeringen helt annorlunda.
Men möjligheten kommer väl igen, får jag hoppas.

Hur har du firat/skulle du vilja fira Internationella orgasmdagen?

Second-hand-race

Bloggat den | August 8, 2008 klockan 12:35 pm | 1 Kommentar

Gårdagen gick inte bara åt till att köra moppe (även om den gärna hade fått göra det, det var ju kanonkul).

Jag och Prinsessan tog oss en liten second-hand-tur runt stan. Vi började på Helping Hand, där jag aldrig har varit tidigare. Det blev ingenting inhandlat där den här gången, men jag kunde konstatera att de hade kanonbra priser och jag kommer garanterat att återvända dit.
[När jag kom hem och tittade på deras hemsida insåg jag att butiken ägs och drivs av Livets Ords... Det kändes inte helt bekvämt, men med tanke på att intäkterna går till hjälparbete (och inte deras egen verksamhet) så bestämde jag mig för att det är ok att handla där. Dessutom har jag ju själv varit insyltad i en sekt som jag anser vara betydligt värre än Livets Ord... ]

Nästa stopp blev Emmaus. Det är något med den butiken som inte tilltalar mig, så jag besöker den max en gång var femte år. Det är en ganska liten butik, men jag hittade en supertuff tröja till Mr T (till det facila priset av 15 riksdaler).

Avslutningsvis åkte vi till en liten butik som ligger på Gamla Uppsalagatan. Den var väldigt liten och inte speciellt rolig, så det blir nog inga återbesök där.

Vi tog en sväng förbi Fyrishovsbowling för att kolla upp det där med familjebowling. Jodå, det verkar som att det kan funka. Man kan spela med staket istället för rännor, och om man tycker att klotet är tungt så är det helt ok att sitta på golvet och rulla iväg det.
Kul. Hoppas att jag lyckas organisera detta.

Något annat som är roligt är att gå förbi Mr Ts rum, och se att han helt frivillig sitter med skolböckerna därinne.

Jag lyckades leta upp stans enda bågskytteförening. Det är BSK Sturarna, som ligger mitt ute i Waldorfsektens högborg Hågaby (ingen annan anknytning, tack och lov). Den rekommenderade minimiåldern visade sig vara 10 år, så vi kanske får vänta lite för Herr Fiffigs del. Men det finns ju ingenting som hindrar att han kan skjuta lite på egen hand.

Jag köpte en ost igår som jag aldrig har smakat tidigare. En extra lagrad Danbo, som såg sådär svettigt stark ut att det vattnades i munnen.
Vissa brukar likna starka ostar vid att de luktar fis. När jag öppnade den här osten vill jag påstå att det luktade exakt som ett soprum som inte har blivit tömt på ett halvår, och där avfallet har fått jäsa till sig ordentligt. Men jag lät mig inte avskräckas, utan tog det som ett lovande tecken.
Jag gav AG en smakbit, och tog en själv. Jag hann knappt börja tugga på min bit innan AG började hulka (på riktigt!) och rusade in på toaletten.
Jag medger att osten inte var god, och samtidigt måste jag erkänna att jag skrattade så tårarna rann åt AGs reaktion. Han stannade länge inne på toaletten, så jag tror att jag hann dölja alla spår efter mitt skrattanfall tills han kom ut igen.

Hur den här dagen kommer att te sig har jag ingen aning om. Men Herr Fiffig vill gärna att han och jag skall åka till Helping Hand, så det får väl bli så. Det kanske blir en tur till Återbruket också. Dessutom skulle jag vilja hitta en sydväst (till mig), och det borde väl inte vara omöjligt att göra på second hand. Men om man inte lyckas där, var letar man då?

Häxa på eu-kvast

Bloggat den | August 7, 2008 klockan 11:11 pm | 3 Kommentarer

Jerrys Stortjej ringde idag och undrade om jag kunde hjälpa henne att transportera hem hennes nyinköpta eu-moppe. Det hade jag gärna gjort (jag har ju redan tidigare lovat att hjälpa till med den saken), men nu var det ganska snäva tidsramar. Säljaren var på väg från Stockholm för att genomföra affären, och jag hade därmed en timme på mig att fixa en släpkärra. Det gick helt enkelt inte, eftersom jag var upptagen med annat.
Jag kände mig superrutten, men Stortjejen försäkrade att det skulle lösa sig ändå.

Ikväll när Jerry dök upp på msn frågade jag honom om det hade löst sig. Jodå, på sätt och vis hade det gjort det. Köpet var genomfört och moppen stod i garaget på hans jobb.
Gah! Så kan det ju inte vara tänkte jag, och började styra upp. Jag snackade med Stortjejen och Jerry, och erbjöd mig att köra ut moppen till förorten (alltså inte på något släp, utan som moppeförare).
Jag behövde ha Spättan med mig (för att kunna ta mig hem från förorten efter slutfört uppdrag), så AG (och därmed även Prinsessan och Herr Fiffig) fick följa med.

Vi började med att åka ut på vischan för att hämta Jerry. Sedan bar det av mot garaget på hans jobb. Efter att ha kollat in instrumentpanelen och lyckats starta moppen (jag fattade först inte att jag var tvungen att hålla in bromsen för att lyckas starta den) bar det av.

Utan att överdriva kan jag påstå att jag har sett Jerry i alla tänkbara sinnesstämningar genom åren. Men aldrig har jag väl sett honom så hispig som nu när jag skulle avverka en mil på moppe. Han kan vara lite fjollig ibland.

Jag får väl medge att jag kände mig lite ringrostig. Det är 15 år sedan jag körde mc, och moppe har jag i stort sett aldrig kört. Men det gick bra, och efter ett par kvarter kändes det som att jag aldrig hade gjort annat än kört eu-moppe.

AG och Jerry hade helt missuppfattat det där med följebil, och jag såg Spättans baklyktor försvinna framför mig. Jag hann ikapp dem vid de nedfällda järnvägsbommarna i Gamlis, men sedan försvann de igen.
Jag kände mig som när jag var liten och hade en bambio. Det gick ju inte att cykla så jättefort på den, och kompisarna som hade riktiga cyklar försvann i ett dammoln framför mig på grusvägen.

Det började skymma och regna under åkturen, men med halvöppet visir så gick det bra. Moppen visade sig toppa 60, så jag kom fram bara några minuter efter min sk följebil.

Ur led är tiden

Bloggat den | August 7, 2008 klockan 12:33 pm | 1 Kommentar

Jag skrev igår att det börjar kännas som höst, men jag hade fel.
Fick just veta att en amaryllis står i full blom i trädgården vid sommarstugan.
Det är alltså inte höst. Det är jul.

Är hösten redan här?

Bloggat den | August 6, 2008 klockan 11:53 pm | 4 Kommentarer

Ok det har inte regnat idag, men jag är ändå inte överförtjust i vädret. Det börjar ju fan kännas som höst, och det enda som kan rädda situationen är ett fett dallrande högtryck.
Enl Google blir det här imorgon.
Inte kul.
Och nej, det blev ingen Pelle-Svanslös-promenad…

Jag satte mig på cykeln för att få lite luft, och för att göra Jerry sällskap på lunchen.
Jerry lät sig väl smaka av en stor kebabtallrik, och jag kan försäkra er om att han inte slutade tugga förrän tallriken var sopren.
Själv nöjde jag mig med en kopp kaffe.

Efter mat och prat skulle Jerry kvista in en sväng på Svava. Först tänkte jag följa med honom, men jag avstod när jag insåg att jag då skulle tvingas parkera cykeln på samma ställe som den förra blev stulen. Det klarade jag bara inte. Det är alldeles för mycket trauma.
Jag kommer aldrig att parkera min cykel där igen! Jag parkerar den öht inte någonstans där jag inte kan låsa fast den i en stolpe eller ett fastgjutet staket. Cykelsträll skulle det aldrig falla mig in att förlita mig till.

Mr Ts Waldorfkompisar har åkt hem, och Ralle har kommit istället. Det blev ett Fyrishovbesök för den nya grabbkonstellationen, om än inte lika långvarig som igår.

För att tillmötesgå Jontas drömmar om mig som hemmafru (eller för den delen r2s beskyllningar om att jag skulle vara en hemmafruwannabe) så tillagade jag hajmalfiléer till middag. De dubbelpanerades av Prinsessan och Herr Fiffig, och sedan stekte jag dem omsorgsfullt i rikligt med smör. Därefter serverades de tillsammans med kokt potatis och äggsås (tillpiffad med lite räkor).
Ok, jag vet (eller åtminstone tror mig veta) att äggsås främst är avsedd för kokt torsk, men det funkade finfint här också.

Det kom ett sms om att ännu en familj har blivit utsatta för en brutal Waldorf-våldtäkt. Det är jävligt tungt att ta in, men samtidigt bärs jag av att få förtroendet att veta.
Jag skall försöka samla ork att fördjupa mig i det där imorgon.

När det gäller morgondagen, så hoppas jag förresten att jag vaknar tidigt. Jag vill verkligen ta med mig en kaffetermos ut på en cykeltur.
Jag behöver det.
Hoppas att vädret inte sätter käppar i cykelhjulet…

Slutet på min tristessdag

Bloggat den | August 5, 2008 klockan 11:11 pm | Inga kommentarer än

Några Waldorfkompisar till Mr T kom hit tidigare idag. Efter att vi hade ätit lunch stack de iväg till Fyrishov. Jag hämtade dem efter några timmar, och efter middagen (pytt-i-panna) visade det sig att de skulle sova över.
Så nu har vi ett riktigt Waldorf-sleeping-over här. Det är bara kul, för det är underbart härliga kids!

Ikväll har jag och Barbara varit ganska kreativa. Jag har visserligen inte jobbat på det jag antagligen borde jobba på. Men jag har jobbat på ett annat projekt som också måste bli gjort.
Och allvarligt talat, så funkar det inte att sitta och jobba med Waldorfboken i mer än korta pass åt gången (det är så många tunga berättelser att bearbeta), såvida jag inte har som mål att bli djupt deprimerad. Och det har jag inte.
För att ha en chans att klara av Waldorfboken är det en nödvändighet att jag har andra, mer lättsamma, projekt att bryta av med.

Jag funderar på att ta med mig Prinsessan och Herr Fiffig på Pelle-Svanslös-promenad imorgon (om vädret tillåter). Det gick ju inte så bra senast…

Jag har kastat ut några lösa trådar, i hopp om att dra ihop en kräftskiva i Örebro om ett par veckor. Kusse Marie har visat sig välvilligt inställd. Kanske kan vi få med brorsan och kusse Arne (med tillhörande familjer) också. Som kronan på verket, så vore det ju supertrevligt om någon eller några av AGs syskon (även de med familjer) ville vara med.
Vi får se vad det blir av det hela.

Mutter

Bloggat den | August 5, 2008 klockan 6:04 pm | 2 Kommentarer

Ok, det kanske inte har regnat konstant de senaste dygnen, men det känns som att det har gjort det.
Håll med om det.

Jag fick finfina förslag, både i kommentarer, sms och msn, på hur jag skulle kunna använda denna gråtrista dag, men tror ni att jag följde dem?
Nä, inte ens det.

Jag cyklade bort till Willys för att handla lite. Längs cykelvägen hade några jävla ligistsnorungar slagit sönder varenda gatlykta. Det låg splitter från skyddsglas och lysrör längs hela cykelvägen.
Det var nog en jäkla tur för delinkventerna att jag inte såg när det hände, för då är det risk att de hade kommit hem med armar och ben i ett knyte!

Till lunch stekte Herr Fiffig pannkakor som om aldrig hade gjort annat. Jag fixade en räkstuvning, och gjorde sedan crepes av en del av pannkakorna.
Jag fattar inte varför, men jag är totalt värdelös på att göra stuvning. Man kan ju tycka att jag borde slipat till mig genom åren, men inte då. Idag blev det verkligen jätteäckligt, och jag kunde inte äta upp crepsen.
Vad gör jag för fel? Det är ju inte direkt någon avancerad maträtt.

Tandläkaren ringde. Inte för att ge mig någon tid (det var visst inte riktigt dags än, men snart), utan mest för att småprata lite.
Sånt där gillar jag inte. Tandläkare skall inte vara trevliga. De skall vara sadistiska och osympatiska, såsom det anstår deras yrkesroll.

På TV visas en repris på något gammalt Äntligen hemma. Håll med om att det är ganska mycket Kurt Olsson över den där Isabelle Halling.

Vädertristress

Bloggat den | August 5, 2008 klockan 1:53 pm | 2 Kommentarer

Nu har jag publicerat och besvarat de kommentarer som hade ramlat in i bloggen när jag var på semester. Jag dricker kaffe och lyssnar på Sommar.

Känner mig uttråkad.

Skulle egentligen vilja göra något kul tillsammans med kidsen. Men det finns ju ingenting som är kul att göra när vädret är grått och trist.
Eller, det kanske det finns, men jag kommer inte på någonting just nu. Grått väder framkallar något slags trist vakuumtillstånd. Åtminstone hos mig, och åtminstone idag.

Vad sysselsätter ni er med när vädret är på dåligt humör?

En vecka på Närkeslätten

Bloggat den | August 4, 2008 klockan 1:43 pm | 3 Kommentarer

Nu är vi hemma med halmen.
Jag hittade ju inget trådlöst nätverk någonstans där ute i spenaten. Men jag uppdaterade offline (för att skapa lite realtidskänsla) sas, eftersom jag vet att ni har suttit som på nålar i hopp om livstecken från mig.
Häll upp lite kaffe och luta dig tillbaka för att njuta av text och bild. Här kommer min berättelse om min vecka som gått. Den som vill ha förklaringar till bilderna får titta på alt-texterna.
Varsågoda:

Read more