Uppsalataxi kan de också

Bloggat den | March 13, 2008 klockan 12:24 pm | 2 Kommentarer

Jag ringde för att beställa en taxi, och möttes av en telefonsvarare. Där uppmanades jag att trycka 1# om jag ville ha en taxi för upp till fyra personer omgående, så då gjorde jag det. Därefter talade telefonsvararen om för mig att taxichauffören skulle ringa upp när han var på väg, och så vidtog en väntan.
Och vi väntade. Och väntade.
Till slut började det kännas lite nervigt, med tanke på att personen som skulle ha taxin hade en tågtid att passa. Jag ringde upp Uppsalataxi och pratade med en telefonist.
theWitch: Jag beställde en taxi för en stund sedan, men den har inte dykt upp och chauffören har inte hört av sig. Nu börjar det bli ont om tid, eftersom den som skall åka med taxin har en tågtid att passa.
Telefonisten: Jag skall kolla här… jo, taxin är där, och har varit där i sex minuter.
theWitch: Vaa?
Telefonisten: Ja, den står inne på gården.
theWitch: Nej, det gör den inte.
Telefonisten: Jo, jag ser här att den har stått och väntat där i sex minuter, så det är bara att gå ut. Titta om den står ute vid gatan.
theWitch: Men varför har inte chauffören ringt om han står här och väntar.
Telefonisten: Chauffören har säkert försökt att ringa nu när du har suttit i telefonkö för att komma fram till vår växel.
theWitch: Om han hade gjort det så hade jag hört det, eftersom jag har “samtal väntar” inkopplat.
Telefonisten: Jaja, men gå ut så skall ni se att taxin är där.

Den som skulle åka taxi gick ut till vägen, men där fanns ingen taxi.
Telefonen ringde.
Chauffören: Hej, det här är från Uppsalataxi. Ni hade beställt en taxi, och jag är där om 1-2 minuter.
theWitch: Jag pratade just med er växel, och de säger att du redan är här och har stått och väntat i sex minuter.
Chauffören: Det stämmer inte.
theWitch: Jag berättar bara vad de sa till mig.
Chauffören: Jamen den där Kristina i växeln, hon bara ljuger.
theWitch: ???? Du, det var ett jävla konstigt ställe du jobbar på.
Chauffören: Ja, den där Kristina har jobbat alldeles för länge.

Andra bloggar om:

Hurra, Hurra, Hurra!

Bloggat den | March 13, 2008 klockan 12:52 am | 10 Kommentarer

Vad är det för en dag?
Är det en vanlig dag?
Nej det är ingen vanlig dag
För det är Häxans födelsedag
Hurra, hurra, hurra!

Uppsalabuss förnekar sig inte

Bloggat den | March 12, 2008 klockan 10:04 pm | Inga kommentarer än

Jag har skrivit om det tidigare, och nu har även UNT uppmärksammat eländet med Uppsalabuss.
Per Olofsson (som skrev en kommentar på ovan nämnda inlägg) berättar nu även i UNT om sin upplevelse.
Nu vittnar fler om hur illa behandlade de blivit av lågbegåvade kollektivtrafikchaufförer.

Jag har funderat lite på det här med sms-biljetter.
När man skickar iväg en biljettbeställning på telefonen så får man oftast – men inte alltid! – biljetten inom några sekunder. Ibland tar det längre tid.
Biljetten, vare sig man använder sms-biljett, busskort eller kontantbiljett, kan man sedan använda under 1½ tim. När man reser med busskort eller kontantbiljett påbörjas den tideräkningen när man stigit ombord på bussen och betalat. Som sms-resenär måste man finna sig i att tideräkningen börjar innan bussen är på plats. Lägg därtill att det tillhör ovanligheterna att bussarna håller tidtabellen.

Låt mig åskådliggöra:
Jag skall åka med en buss som – enl tidtabellen – skall avgå 12.30. För att slippa tjafsa med en lågbegåvad chaufför bör jag skicka iväg mitt beställnings-sms senast 12.26. Därmed har det alltså gått fyra minuter av min betalda resetid innan bussen dyker upp (om den nu gör det). Låt oss säga att bussen visar sig vara 10 min försenad (vilket inte alls är ovanligt) – då har det plötsligt gått 14 minuter av min betalda restid innan jag ens klivit på bussen.
Visst finns det större problem här i världen än detta, men exakt vad är anledningen till att sms-resenärer skall ha en snävare tid för ärenden och bussbyten än vad kontant- och kortresenärer har?
Hur tänker Uppsalabuss egentligen? Jag har, i mitt praktiska tänkande, tänkt att sms-biljetter handlar om att man vill minska kontanthanteringen (och därmed risken för rån) på bussarna. Men om man nu skall bemötas som en kriminell (och dessutom få kortare tid till sitt resande) när man tillmötesgår detta, då känns det inte speciellt lockande att fortsätta med det.
Det kan fan vara värt den där tian extra att slippa bli ifrågasatt (och istället bidra till en ökad rånrisk för chauffören).
Nej chaffisar, ni skall inte tacka mig – tacka er arbetsgivare.

Andra bloggar om: ,
Jag har tidigare skrivit om Uppsalabuss här och här och här och här och här och här
Och Världens Bästa Paula har skrivit om det här

Skolbesök, kyrkotanter, födelsedag och förlustelse

Bloggat den | March 12, 2008 klockan 11:06 am | Inga kommentarer än

Jag är matt i hela kroppen. Om jag inte visste bättre, så skulle jag nästan kunna tro att jag var bakfull. Men det är väl någon kombination av lite träningsvärk och galen trötthet.
Jag sov hela natten inatt (!!!), och därmed fick väl kroppen smak på det där med sömn.

Igår var jag i barnens skola hela dagen, och det var hur mysigt som helst. Mr T hade textil, och jag blev riktigt imponerad av hur flink han var med symaskinen. Så jag gjorde klart för honom att from nu så får han vara med och dela på ansvaret för sådant som behöver sys här hemma. Jag vet inte riktigt hur jag skall tolka det muttrande svaret.

I Herr Fiffigs klass var det också myspys. Det är verkligen härligt att komma in i en grupp med kreativa 7-8-åringar. Att Wille (killen som av någon anledning bara äääälskaaar mig sedan första gången han såg mig) går i klassen gör ju inte saken sämre :)

Jag pratade lite med skolsköterskan också, med anledning av att jag numera ingår i elevvårdsteamet. Tro det eller ej, men hon är också världsbäst!
Jag fascineras av att det kan vara sådan enorm skillnad mellan en skola med outbildad personal och en skola med enbart utbildad personal.

Igår var det tisdag, och det innebär kör för Prinsessan. Nu måste jag börja se upp, annars är det risk att jag en dag vaknar upp och finner mig vara en kyrkotant.
Vi mammor (den rysktalande pappan som brukar vara där lös med sin frånvaro) satt där i förmaket och samtalade om ditten och datten. En av mammorna visste att mina barn har gått hos Uppsala Waldorfsekt tidigare, och jag fick någon fråga om det. Sedan var samtalet igång.
En annan av de närvarande mammorna visade sig vara (utbildad) lärare, och hon hade en del kännedom om Waldorfsekten (inte minst genom elever som hon tagit hand om, som kommit från sekten med skrämmande stora kunskapsbrister). Det ena gav det andra, och visp så hade jag fått höra ytterligare ett par berättelser om elever som misshandlats av lärare/personal.
Det blev ett intensivt och förtroligt samtal, och det står väl inte på förrän någon har med sig en kaffetermos och sju sorters hembakade kakor.
Men som sagt, jag måste vara på min vakt. Om jag en morgon vaknar med plisserad kjol och knytblus, då vet jag att det är fara å färde.

Jag borde väl egentligen inte sitta här och skriva, utan istället diska och fixa kaffe. Mamma är nämligen på väg hit för att fira sin yngsta dotters födelsedag (vilken infaller imorgon).
Fast kaffet är ju redan klart, så jag kan väl få skriva lite till…

På fredag är det jag och Cyberfrun som drar till hufvudstaden för lunch och lite eftermiddagsförlustelse. Sedan ligger en varmt efterlängtad helg framför mig.
Vad mer kan man önska.

Nu måste jag nog gå ut med soporna.

Bokstäver i natten

Bloggat den | March 11, 2008 klockan 1:43 am | Inga kommentarer än

Nu har jag sammanställt en text som jag är ganska stolt över att ha presterat. Det var inte helt enkelt att få det på pränt, men nu är det gjort.
Jag kommer säkert att småpilla lite med texten under de kommande timmarna, men först skall jag nog gå ut och slänga i några tvättmaskiner.

En dag med fysiska aktiviteter

Bloggat den | March 10, 2008 klockan 9:54 pm | 3 Kommentarer

Jag har rört på mig en hel del idag, även om det inte varit några ansträngande träningspass.
Först tog jag och Prinsessan en promenad på 5.5 km. När vi var på väg hemåt dök det upp ett sms från Cyberfrun, så jag vände i princip i dörren när vi kommit hem, för att cykla iväg och träffa henne. Det blev några timmars välbehövligt mentalt insulin, och en cykeltur på 8 km.
Ikväll motade Mr T hem sina kompisar ganska tidigt, eftersom han ville umgås med sin mamma :) Han föreslog att vi skulle ta en promenad, och så fick det bli. Det blev dock en kortare runda, 1.5 km, och Mr T diskuterade livligt och intresserat internationell politik :)

Det var mörkt när jag och Mr T skulle gå ut, så jag tog på mig min reflexväst och uppmanade Mr T att ta på sig sin.
- Men mamma! Gud vad töntig du är! Jag kan ju inte ha en reflexväst över min skinnjacka, fattar du väl! Då ser jag ju ut som Byggare Bob!
Jag tryckte västen över huvudet på honom, och han krängde av sig den lika snabbt.
- Då får du gå och hålla mig i handen istället sa jag.
Mr T muttrade något om att det inte skulle bli aktuellt, men sedan gjorde han det i alla fall :)

När jag var på ICA Samköp så såg jag ett anslag om att den lokale prällen skulle stå där och kränga prästost, och det känns ju nästan lite roligt.
Om det inte vore för hans inskränkta inställning till homoäktenskap, så skulle jag kanske kunna gilla honom.

Skämmes på regeringen, ta mig fan!

Bloggat den | March 10, 2008 klockan 12:26 pm | 2 Kommentarer

Det gör fysiskt ont i mig när jag läser om hur samhället trampar på svaga och utsatta människor.
När 55-årige Jan Lundstedt varken kunde sitta eller stå pga smärtor efter en canceroperation ansåg försäkringskassan att han borde kunna ligga och arbeta. Både Jan och hans arbetsgivare förklarade att det var omöjligt, och då drog Försäkringskassan in hans sjukpenning. Jans läkarintyg från en överläkare på neurologen stod sig nämligen slätt mot den barnläkare som Försäkringskassan konsulterade i frågan.

Att sorg inte är någon sjukdom håller jag med Försäkringskassan om. Men att man, förutom sorg, hamnar i en traumatisk kris då man förlorar ett barn, det kan nog alla inse och förstå. Åtminstone alla utom Försäkringskassan. De tyckte nämligen att Johnny Tongring skulle veckopendla till sitt arbete, 30 mil bort, direkt efter att han och sambon mist ett barn.

Att lida av kronisk diarré, vara för sjuk för att kunna arbetsträna, att kollapsa pga ryggvärk och ischias och bli hämtad av ambulans eller att lida av strålskador efter en cancerbehandling är heller inte tillräckligt för att få vara sjukskriven.

Egentligen är det väl inte mot Försäkringskassan min irritation riktar sig i första hand, utan mot regeringen som ju är de som sätter spelreglerna. Samtidigt visar ju resultatet av en del överklaganden att Försäkringskassan är obefogat hårda ibland.
När (den då Socialdemokratiska) regeringen fastslog att sjuktalet skulle halveras på fem år, tyckte jag att det lät alldeles utmärkt. Jag såg nämligen framför mig att man skulle göra stora satsningar på rehabilitering, friskvård mm. Såhär i efterhand måste jag medge att det var lite naivt tänkt av mig. Det skulle nämligen visa sig att det inte alls var friskare människor man var ute efter. Istället skulle man neka sjuka människor ersättning, och tvinga ut dem i arbete vare sig de klarade det eller inte.
Alliansregeringen har fortsatt på den tidigare regeringens inslagna linje, och går ännu hårdare fram med släggan. Man är inte det minsta intresserad av att hjälpa människor att bli friska. Det är bara deras sjukersättning man vill åt, och på så sätt få en snyggare statistik.
Som sjuk, svag och utsatt får man skylla sig själv!

Jag har – peppar, peppar – inte drabbats av Försäkringskassans obarmhärtiga framfart. Men om jag skulle halka och bryta båda armarna, så hoppas jag att jag inte hamnar hos en handläggare som anser att jag bör kunna ta jobb som jonglör.

Andra bloggar om: ,

Dagens ungdom!

Bloggat den | March 10, 2008 klockan 1:46 am | Inga kommentarer än

Mr T kom hem, efter att ha varit hemma hos Ralle sedan i fredags. I sitt sällskap hade han Ralle – såklart. Helgen var ju liksom inte riktigt slut än, så de måste ju fortsätta att umgås.
Vid middagen frågade jag Ralle (då jag tänkte att han kanske hade en bättre perceptionsförmåga än min egen familj, och därmed skulle lägga märke till mitt nya nässmycke)
- Ser du något nytt på mig?
Utan att tveka svarade den osnutne ynglingen
- Ja, du har fått fler rynkor!

Får man slå barn? Man borde åtminstone få göra det!
I alla fall när det är berättigat.

Det finns inga dåliga väder…

Bloggat den | March 10, 2008 klockan 1:31 am | Inga kommentarer än

Jag är ingen paraplymänniska. Men när jag fick syn på Nubrellas fiffiga lösning, så blev jag nästan sugen på att beställa ett.
Vafan, $ 60 är väl som hittat, för att gå omkring och se kool ut när det regnar!

Andra bloggar om: ,

Men bestäm er för hur ni skall ha det?

Bloggat den | March 10, 2008 klockan 1:18 am | Inga kommentarer än

Bättre lite skit i hörnen än… Rent Hus

Bloggat den | March 10, 2008 klockan 12:20 am | 5 Kommentarer

Utifrån de trailers jag sett för Rent Hus, så har jag inte kunnat förmå mig att titta på programmet. Jag har helt enkelt äcklats så mycket att jag antagligen skulle kräkas om jag såg programmet. Men idag hamnade jag framför en repris, och jag tittade ändå.
Det var äckligt, men jag kräktes inte.
Jag går dagligen omkring och suckar över att det inte går att hålla så fint som jag skulle vilja, med tre aktiva barn i huset. Men efter att ha sett dagens program, så känner jag att jag nog kan varva ned lite.

Även om det är sant som Alexandra Kostrubala säger, så räcker det inte som förklaring för mig. Så där vidrigt igengrott kan det inte bli på två veckor.
Usch!

Sedan måste jag säga att hela programidén stinker. Jag vet inte hur produktionsbolaget framställer sitt program för familjerna de besöker, men jag är fullständigt övertygad om att ingen mentalt frisk människa skulle ställa upp om de får klart för sig hur slutprodukten kommer att se ut.
Och jag tror inte att någon mentalt frisk människa lever i en sådan vidrig och snuskig miljö som den jag fick se idag. Det är ett grovt övergrepp mot dessa människor att hänga ut deras skit i TV. Jag tror inte att den hjälp de behöver i första hand är städhjälp.

Det skulle vara intressant att få se en uppföljning. Hur ser det ut hemma hos familjen en månad efter att städtanterna har varit där?

Andra bloggar om: ,

Denna lördag

Bloggat den | March 8, 2008 klockan 11:36 pm | Inga kommentarer än

Jag kan väl inte påstå att jag somnade i samband med John Blunds besök natten som gick. Klockan hann nog bli framåt halv tre innan jag knep ihop mina söta små ögon. Men imorse blev det något av en sovmorgon (allt är relativt), så jag känner mig ganska nöjd ändå. Det är väl inte omöjligt att gårdagens promenad bidrog till denna långa (som sagt – allt är relativt) sömn.

Mr T stack hem till Ralle igår, och enl de senaste rönen så dyker han inte upp här förrän imorgon.
Jag cyklade hem till Mysan med Prinsessan runt lunchtid, och sedan blev hon kvar där i flera timmar. Jag och Herr Fiffig tog en sväng till Gränby centrum för att köpa mat och lite andra lördagsnödvändigheter.
Herr Fiffig köpte lördagsgodis, och vid första tuggan på Kexchokladen stelnade han till. Den där framtanden som har suttit löjligt lös den senaste veckan lossnade äntligen. Jag fick kvista in på Systembolaget för att låna lite papper, så att Herr Fiffig kunde torka blod. Det blödde faktiskt ganska mycket mer än vad det brukar göra när mjölktänder lossnar.

- Jag har inte alls så ont i kroppen som jag trodde att jag skulle ha sa jag till AG ang. gårdagens promenad.
- Vänta bara, det är alltid dag två som är värst upplyste han.

Prinsessan och Herr Fiffig ligger nedbäddade i storebrorsans säng (det är lika bra att passa på när han är borta) och tittar på film.
Pippi Långsstrump – Buskul på marknaden.
Om det hade skett på Waldorftiden, så hade Waldorftomtarna antagligen sett sig nödda och tvungna att pingla med bjällror och ta till läkeeurytmi redan på måndag.

Grannarna i porten bredvid har partaj. Det är väl inte så mycket att säga om det, alla måste ju få partaja ibland.
Men det låter väääldigt mycket!
Ok, de stör inte mig, men jag är ändå lite förvånad. Förvånad över att man – då man har småbarn – kan partaja, tjoa, skrika, skräna, sjunga och vråla i denna (ur barnperspektiv) så sena timme.
Jag lekte lite med tanken på att stövla över och ge dem en åthutning. Det handlar nämligen om samma grannar som så påpassligt satte igång att borra i badrummet en lördagkväll häromsistens.
Min insats då gav ju 100% effekt. Men även om jag “noterade” deras oljud den här gången, så led jag ändå inte nämnvärt.
Det gjorde uppenbarligen andra grannar.
Nyss stod någon och slängde grus på deras fönster. När fönstret öppnades hördes en ilsken röst:
- Vet ni inte att det skall vara tyst kl. 22.00!?!
Musiken tystnade ganska omgående, och därefter har det bara hörts lite tjo, skratt och tjim.
Det kan jag leva med.

Pengars betydelse

Bloggat den | March 8, 2008 klockan 10:48 pm | Inga kommentarer än

Ibland spelar jag och AG Lotto tillsammans. Denna lördag är ett exempel på ett sådant tillfälle.
Jag: - Har du rättat Lottokupongen?
AG: - Nej.
Jag: - Jamen gör det då! Tänk om vi sitter här och är 154-miljonärer! Jag behöver pengarna.
AG: - Ja, fast asfalt kostar nog inte så mycket… (undrar just om han hade i tankarna att förvandla Waldorsfektens tillhåll till en enda stor parkeringsplats…)
Jag: - Nej, men mina kommande kosmetiska operationer..!
AG: - Visst fan! Tänkte inte på det!

Andra chansen

Bloggat den | March 8, 2008 klockan 9:29 pm | 2 Kommentarer

E-type & the Poodles – Line Of Fire
vs
Sibel – That is Where I’ll go
Jag har varit lite småkär i E-type i 20 år, och han blir inte sämre i sällskap av lite pyroteknik.
Sibels låt är helt intetsägande, och jag minns inte att jag skulle ha hört tidigare.

Mitt tips: Skicka grabbarna vidare.
Om omröstningen: Totalt obegripligt att hon slog de långhåriga grabbarna.

——————-

Ola – Love in Stereo
vs
Caracola – Smiling in Love
Här gick min odelade uppmärksamhet åt till den pastagratäng som höll på att tillredas.

Mitt tips: Se text ovan.
Om omröstningen: Se text ovan.

——————-

Andreas Johnson & Skatan – One Love
vs
Nordman – I lågornas sken
Jag har sagt det förut, och jag säger det igen; Lille gullegull-Andreas är lika läcker som alltid. Men frågan är om han har tappat greppet helt. Varför drar han med sig henne upp på scenen? Jag imponerades inte ens av hennes gula klänning! Hon suger lika mycket fet getballe som alltid.
Nordman låter alltid Nordman. Det är ett sound man inte kan ta fel på.
Men allvarligt talat; jag skulle rösta på dem även om deras text hade bestått av att enbart upprepa ordet Bajskorv.

Mitt tips: Behöver jag ens säga vad jag tycker…
Om omröstningen: YES!!!

——————-

Thérèse Andersson – When You Need Me
vs
Suzzie Tapper – Visst finns mirakel
Operalåten har väl sin charm, men frågan är vad den gör i Melodifestivalen.
Suzzies låt fastnar inte hos mig, men den har nog större chans än motståndaren.

Mitt tips: Låt Suzzie gå vidare.
Om omröstningen: Jag hade rätt. Suzzie slog Thérèse

——————-
——————-

Sibel – That is Where I’ll go
vs
Ola – Love in Stereo
Sibel är lika intetsägande som för en timme sedan.
Nu fick jag chans att höra Olas låt. Säckpipor är jag lite svag för, men grabben ser ut som en Idol-produkt. Dock bättre än motståndaren.

Mitt tips: Ola till Globen.
Om omröstningen: Fel låt vann.

——————-

Nordman – I lågornas sken
vs
Suzzie Tapper – Visst finns mirakel

Mitt tips: Nordman till Globen.
Om omröstningen: Helt rätt.

——————-
——————-

Till Globen nästa vecka:
Sibel – That is Where I’ll go
och
Nordman – I lågornas sken

Andra bloggar om:

Promenaddag

Bloggat den | March 7, 2008 klockan 11:51 pm | 1 Kommentar

Även denna dag har gått i promenadens tecken. Jag och Prinsessan gav oss ut i vårvädret utan några andra ambitioner än att lämna tillbaka böcker på biblioteket. Vi pratade inte ens om hur vi skulle ta oss till biblioteket. Det var som en tyst överenskommelse mellan oss att vi skulle promenera, och så blev det.

På väg mot stan passerade vi den mördade Tubay Mavis bostad. Utanför låg blommor och hälsningar. Ljus och marschaller brann, och det var både vackert och sorgligt.

Prinsessan ville visa var AG jobbar, så det blev en sväng förbi ramverkstaden.

BR-leksaker har nyligen öppnat i nya lokaler, vilket Prinsessan naturligtvis ville inspektera. Jag vet inte om butiken är på väg mot en konkurs, men det här var andra gången inom ett år som de flyttade till mindre lokaler.

Vi stannade på biblioteket en stund. Prinsessan ritade fina teckningar, och jag passade på att läsa.
Sedan hade Prinsessan bestämt att hon ville gå ner till ån och mata fåglarna. Eftersom vi var lite småsugna köpte vi varsin macka, samt lite vitt bröd till fåglarna. Dessutom köpte Prinsessan en dricka och jag en mugg kaffe.
Änderna var lika oblyga som vanligt, så vi fick hålla koll på våra egna mackor annars hade vi blivit av med dem.

När AG slutade så fick han ta över Prinsessan. Promenaden hade vid det här laget hunnit bli en halvmil, och det kändes som att det kunde få räcka för hennes del. Själv tänkte jag fortsätta.
Jag träffade en mycket kär vän, och blev bjuden på fika på Landings. Det blev både allvarligt prat och skvaller. Sedan blev det en kort sväng på stan innan vännen satte sig på bussen. Själv fortsatte jag att promenera.

Efter ett besök på Återbruket (där jag fyndade ett par gympadojor till Herr Fiffig, för 10:-) fortsatte jag hela Svartbäcksgatan ut. Jag gick och jag gick och jag gick. Till slut började jag nästan känna mig som Forrest Gump…
Borta vid påfarten till E4:an svängde jag av, och tog mig genom den lilla skogsdungen i riktning mot Gamlis. Jag gick på promenadvägar över åkrarna, och kom fram nästan framme vid högarna. Jag sneddade genom villakvarteren, och promenerade genom Nyby.

När jag väl kom hem sänkte jag ned min ömmande lekamen i ett hett bad. Sedan kollade jag min promenad på map24. Det gav vid handen att jag hade tillryggalagt drygt 1½ mil!
Benen och höfterna ömmar, och jag befarar nästan att måste operera in nya höftkulor. Eller åtminstone fråga någon av farbröderna på gården om jag kan få låna en rollator.
Men det var en alltigenom skön promenad. Jag behövde verkligen frisk luft och vårsol.

Skrattkramp

Bloggat den | March 6, 2008 klockan 10:23 pm | Inga kommentarer än

Jag skrev igår att Johan Glans är Sveriges roligaste komiker. Det håller jag fast vid, men måste samtidigt medge att Robert Gustavsson är lika bra.

Han var en av de första att växa upp i ett stall avsett för vårtsvin. Han blev den förste att bli anklagad för att ha ett sk babyface.

Andra bloggar om:

Jag röstar på Johan

Bloggat den | March 6, 2008 klockan 12:43 am | Inga kommentarer än

På Aftonbladet kan man rösta om vem som är Sveriges roligaste komiker, och det är ju ingen svår match.
Johan Glans är oslagbar! Allt han gör är ju bara bäst. Hans självmordsbenägne Reine (Den där roliga gubben som vill döda sig själv med en elvisp, som Prinsessan säger) i Hjälp! är ju hilerious
!
Och de fientliga kollegorna Paul och Tord, som han gjorde tillsammans med (den näst intill like genialiske) David Batra i Kvarteret Skatan.

Om jag skall gissa, så tror jag nog att Björn Gustafsson (som också är kanonbra) vinner omröstningen, med tanke på den pågående melodifestivalen.

Familjen Blindstyre

Bloggat den | March 5, 2008 klockan 10:40 pm | Inga kommentarer än

Efter att hela kvällen hade gått utan att någon i familjen hade kommenterat mitt nya piercingsmycke, så tänkte jag att jag skulle hjälpa Mr T på traven;

Jag: Ser du något nytt på mig?
Mr T: Du har kammat håret!
Jag: Va? Skulle det vara något nytt?
Mr T: Du har inga dubbelhakor.
Jag: Det var inte vad jag tänkte på. Men det är ju kul att du säger det, för det måste ju betyda att jag har gått ned i vikt.
Mr T: Äh, du sitter ju och sträcker på halsen.
Jag: Hmm. Ser du något annat?
*Mr T funderar och fingranskar mitt ansikte*
Mr T: Ah! Du har nya glasögon!
Jag: Nej, det har jag inte!
Mr T: Men vad är det då?

Jag var tvungen att peka på mitt nya piercingsmycke för att han skulle se det.
Det är tacken för att man uppdaterar sitt yttre. Ingen märker det.

En mil på sju timmar

Bloggat den | March 5, 2008 klockan 9:32 pm | Inga kommentarer än

Idag har jag och Prinsessan haft värsta mamma-och-Prinsessan-dagen. Vi har varit ute och gått i sju timmar.
Sju timmar!
Det var inte planerat från början att det skulle bli en så lång promenad, det bara blev så. Det började med att jag föreslog att vi skulle gå ut i det vackra vädret. Prinsessan nappade direkt. Jag föreslog att Prinsessan kunde cykla medan jag gick, men hon svarade
- Nej jag vill gå. Jag är ju jätteduktig på att gå. Jag har ju gått med pappa till hans jobb och ända till stan.
Så vi började gå. Vi hade inget mål, men vi gick mot stan. När vi närmade city talade Prinsessan om att hon var hungrig, och ganska sugen på kinamat. Jag insåg att jag också var sugen, och vi ringde till AG för att kolla om han ville luncha tillsammans med oss. Det ville han.
Så det blev lunch på mitt och Cyberfruns stamhak. Det var första gången jag var där sedan de bytte ägare, och jag säger bara Buuu!!
De kan inte ha någon sushikock anställd, och jag tror inte ens att de använde sushiris i bitarna. De höll inte ihop, och smakade inte som de borde. Det var väl inte direkt äckligt, men det var heller inte gott. Det var första gången jag har lämnat sushi.
Jag tog kycklingspett med jordnötssås och ris istället. Det var ganska ok, men riset var hårt och kändes som att det inte var riktigt färdigkokt.

Efter maten fortsatte jag och Prinsessan att traska fram och tillbaka på stan. Vi köpte bla lite prinsesstillbehör, som Prinsessan skall ta med sig till Mysan när de skall ha fest. Och så har hon bestämt att hon ta med det när hon skall sova hos Eira och Alva nästa helg.
Jag gick in på Darkwell och bytte piercingsmycke. Det var inget jag hade planerat att göra, så jag gissar att det var någon form av chockreaktion efter gårdagens upplevelse.
Medan vi var där inne kom det ut en kille från piercingrummet. Han var likblek i ansiktet, så Kattis frågade honom om han ville ligga ned en stund? Men han hade redan legat på en brits inne i piercingrummet, och sa att han nog bara behövde lite frisk luft nu. Hans kompisar, som hade stått och väntat på honom, tog tag i honom och ledde ut honom.
- Är det vanligt att folk svimmar? frågade jag.
- Ja, killar brukar svimma svarade Paul.
(Jag trodde att alla i familjen skulle bli jättechockade när de fick se mig utan ring i näsan, men ingen har ens märkt att jag har bytt smycke)

Vi fortsatte att strosa omkring, och gick bla in på Walmstedtska gården för att titta på Paula von Freymanns keramik. Jag har aldrig varit med om maken till babblande människa. Guuuud vad hon pratade. Jag uppfattade inte ens att hon andades, orden bara flödade ur henne.
Det kanske var länge sedan någon var inne i hennes galleri?

Jag och Prinsessan började dra oss hemåt, och vi använde oss fortfarande av apostlahästarna. Det blev ett pitstop på McÄckel, där Prinsessan drack lite varm choklad.
När vi kom hem var jag tvungen att kolla vår promenad på map24. Det visade sig att vi hade gått ganska exakt en mil. En mil! Ok, det är inte så imponerande för min del, men jag är grymt imponerad av Prinsessans prestation. Inte en enda gång klagade hon, utan skuttade bara glatt.

Nu skall jag hoppa ned i ett varmt skumbad och mjuka upp kroppen. För även om Prinsessan inte klagade på dagens promenad, så känner jag att jag blev lite stel.

Jag är the fucking jävla Bullmorsa

Bloggat den | March 4, 2008 klockan 11:18 pm | Inga kommentarer än

Nej, rubriken är missvisande. Jag är ingen bullmorsa (även om jag så gott som dagligen utspisar mellanmål till… typ “ett flertal” (jag orkar sällan räkna) barn/ynglingar och serverar middag till… tja, några fler än vad den biologiska familjen räknar till – men bullar serverar jag sällan eller snarare aldrig).

Men nu ser vi bortom det som handlar om måltider, och där börjar jag nästan känna mig som en “bullmorsa”.
Att jag är klassmamma i Herr Fiffigs klass vet ni redan. Därutöver har jag engagerat mig i Mr Ts klass, och bla knåpat ihop en skrivelse (där jag pekade strängt med hela handen) för att sammanfatta klassens/föräldrarnas åsikter.
Behöver jag ens säga att jag lyckades i mitt uppdrag?

Som om ovanstående inte vore nog, så ingår jag nu i skolans elevvårdsteam. Därutöver kommer jag inom kort att gå på ett introduktionsmöte för att bli Nattvandrare. Ligisterna i stadsdelen kan börja darra på sina manschetter redan nu!

[Ok, ni kan applådera nu]

Det är så inihelvete jävla häftigt och tillfredsställande att ha barnen på en skola som inbjuder till – och tillåter! - föräldraengagemang.

theWitch inspirerar till upplopp i kyrkan..?

Bloggat den | March 4, 2008 klockan 10:10 pm | 3 Kommentarer

Tisdag betyder kör för Prinsessan. Nu har vi ju några terminer bakom oss där, och jag börjar bli hej och du med varenda liten kyrkomänniska. Men faktum kvarstår; jag känner mig oerhört malplacerad i kyrkomiljön, och har alltid med mig något att sysselsätta mig med (typ en bok) för att slippa interagera med de andra mammorna där i förmaket. Så asocial är jag.
Jag har absolut ingenting emot dem, men jag har heller ingenting gemensamt med dem (förutom att våra barn sjunger i samma kör).
Jag och en mamma (med tillhörande barn, såklart) som har hängt med lika länge som jag (och Prinsessan), brukar hälsa på varandra och utväxla några artighetsfraser (innan jag trycker ned min okammade skalle i boken). Hon är på intet sätt otrevlig, men det ligger eoner mellan oss innan man skulle kunna hitta en gemensam nämnare. Hon ser – om ni ursäktar mitt stereotypa resonemang – så där vansinnigt kyrkotråkig ut (till skillnad mot fräcka, käcka lilla jag då, tänker jag att ni tror att jag menar. Men det menar jag inte, även om det är vad jag implicit skriver. Det finns säkert de som tycker att jag ser så tråkig ut att klockorna stannar, men kyrkotråkig är jag banne mig inte).
Nåväl. Idag dök hon upp – med en piercing i näsan! Jag höll på att trilla av stolen. Eller, hade åtminstone kunnat göra det om jag hade suttit på en stol. Men nu satt jag bekvämt tillbakalutad i hörnsoffan av skinnimitation, så det stannade vid att tillvaron snurrade ett varv.
Jag sansade mig och kommenterade hennes piercing, och hon svarade stolt
- Det är du som har inspirerat mig till att göra den!
Hela tillvaron svindlade. Vad står på tur härnäst? Kommer det bli upplopp vid kyrkkaffet? Kommer tanterna i kyrkans syförening att börja brodera häxor som brinner på bål?
Var skall detta sluta?
Kommer körfröken ta mig avsides och meddela att Prinsessan (=underförstått jag) inte är välkommen till kören längre, eftersom hon “inte passar in i deras profil”? Kommer de att kasta vigvatten på mig nästa gång jag stiger in genom kyrkporten?
Ja, frågorna är många. Det är bara svaren som fattas.

(Sammantaget tror jag mig kunna konstatera att en av mina – omedvetna – fördomar har kommit på skam idag.
Det känns bra.)

28

Bloggat den | March 4, 2008 klockan 11:56 am | 7 Kommentarer

Jodå, det blev en del tvättat inatt. Och nu under förmiddagen.
Närmare bestämt 28 maskiner.
Jamen vaddå, det är väl ingenting. Testa själva genom att vara en trebarnsfamilj (varav en är en prinsessa som gärna byter kläder 10 gånger om dagen) som missade att skriva upp tvättid förra veckan.
Vips, så har du snart sparat ihop till 28 maskiner.
Men nu jäklar är allt rent. Inte ens en smutsig liten dammtrasa går i skrivande stund att finna i detta hushåll. Och det doftar ljuvligt av all tvätt som nu ligger här och väntar på att bli inlagd i skåpen.
Bäst att passa på att njuta. Imorgon har väl Prinsessan lyckats fylla halva tvättkorgen igen.

Avstämning

Bloggat den | March 4, 2008 klockan 2:40 am | Inga kommentarer än

En vecka har gått. Jag kan väl med gott samvete påstå att ingen av oss har späkt sig, men det har ju heller aldrig varit vår tanke. Ingen av oss är väl inne på att banta, utan mer bara att avstå från det mest onödiga, och kanske se till att röra på oss.
Att diagrammet ser så snyggt ut den här veckan beror nog dock mest på att vi har vägt oss på en fungerande våg (till skillnad mot förra veckan)

Just nu

Bloggat den | March 3, 2008 klockan 10:05 pm | Inga kommentarer än

Känslan som just nu bor i min kropp kan nog bara skrämmas på flykten av en lång och intensiv cykeltur. I bästa fall.
Men jag har inte tid att cykla. Jag skall tvätta inatt.

Prinsesshelg

Bloggat den | March 2, 2008 klockan 11:20 pm | Inga kommentarer än

Igår träffade Prinsessan alltså SilverSaras två prinsessor, Eira och Alva, och det var alltför lång tid sedan de sågs. Men det tog inte många sekunder innan de små fröknarna fnittrade förtroligt med varandra. Alla tre interagerade friskt, men det var nog ändå Prinsessan och Alva som tjoade omkring mest. Det kan ju iofs bero på att de är närmast varandra i ålder. Eira å sin sida tog det lite lugnare, såsom det anstår en lite “äldre” (allting är relativt) tjej. Hon var nöjd när hon fick läsa en bok och äta en banan.

Idag har Prinsessan varit hos sin relativt nya kompis Mysan och lekt. De har knutit kontakt med varandra på gymnastiken, och de verkar passa varandra väldigt bra. De är jämnåriga, och kommer att gå i samma klass när de börjar skolan.
Jag cyklade iväg för att leverera Prinsessa hos Mysan. Töserna började fnittra och flamsa redan i hallen, så jag och Mysans mamma kunde nätt och jämnt komma överens om att det var ok att Prinsessan skulle äta pankisar där.

När Prinsessan kom hem var hon alldeles till sig i trasorna;
- Jag och Mysan skall ha disco på lördag! Vi skall ha ballonger! Mysans mamma är jättesnäll, och hon skall hjälpa till! Jag skall ta med mig mina prinsesstidningar tillkännagav Prinsessan.
Ok.
Jag får väl samtala med Mysans mamma vid kommande torsdags gymnastik. Om det visar sig att det är möjligt för de två töserna att ha disco hemma hos dem nästa helg, så får jag väl erbjuda mig att bistå med hårsnoddar, popcorn, musik och hårflätningsmojäng.

Nej Calle, det gör jag inte!

Bloggat den | March 2, 2008 klockan 10:17 pm | 4 Kommentarer

Tänker på det där med att kissa i duschen. Det har väl alla gjort, förresten? Om ni är ärliga. skriver Calle Shulman i en bloggpost.
Ja Calle, jag kan med handen på hjärtat tala om att jag aldrig har kissat i duschen. Det var först i vuxen ålder jag ens hörde talas om fenomenet, men det var inget som lockade mig.

Efter att Prinsessan hade fötts, och jag var på väg till duschen sa barnmorskan
- Det är bra om du försöker kissa nu. Det kan svida lite, så det kanske är enklast om du gör det när du står i duschen.
Då försökte jag verkligen kissa i duschen, men jag kunde inte. Jag kämpade en stund för att lyckas, men det ville sig inte. Så det var bara att duscha klart, och sedan sätta sig på toaletten. Och det gick hur bra som helst.

Jag kan inte påstå att det stör mig om andra kissar i duschen, det är bara ingenting som faller sig naturligt för mig. Och jag vet inte om jag tror att duschkissande är så vanligt förekommande som Calle låter påskina i sin text.
Jag har dock borstat tänderna i duschen många gånger.

Brukar du kissa i duschen?

Teater, musik och böcker

Bloggat den | March 2, 2008 klockan 3:27 pm | Inga kommentarer än

Igår var alltså jag och Prinsessan på teater tillsammans med SilverSara och hennes prinsessor. Teater Da Capo hade premiär för Lyckan kommer, lyckan går, lyckan snubblar på Den lilla teatern.
Det var en uppskattad föreställning, och jag måste medge att jag fick ståpäls vid ett tillfälle. Det var när skyddsängeln Angelo drog igång ABBAs Angeleyes och dansade till den.

Efter föreställningen strosade vi omkring lite på stan. De flesta affärer hade hunnit stänga men Åhléns var öppet, så vi gick in där. Vi kikade bla på deras bokrea, och jag köpte Mysteriet med smaragdögat till Prinsessa och Herr Fiffig, Renée Voltaire smakar på Asien till mig och Allt det tjejer inte vet om killar och killar inte vet om tjejer till Mr T.
Jag bläddrade lite i boken som jag köpte till Mr T, och efter att ha läst
Jag undrar hur man får tjejer att gilla att få en snopp in i sig. Det kan ju inte vara så skönt. Jag förstår att det är skönt att få utlösning inne i en tjej, men för tjejen måste det ju bara göra ont när något hårt kommer och dras fram och tillbaka. Eller?
“Undrande”
bestämde jag mig för att det här är en kanonbra bok. SilverSara tipsade även om Kukkunskap. Den och Fittfakta känns som bra framtida presenter till Mr T.

När vi kom hem hade den övernattande Waldorfkompisen åkt. Istället hade nu Ralle kommit för övernattning. Grabbarna var på kalas hos Patrik när vi kom, och de dök upp senare på kvällen.
Jag slumrade mig igenom hela melodifestivalen, men kvicknade till lagom till omröstningen, så jag kunde tack och lov hålla mitt löfte om att rapportera resultatet till Polen.

Imorse frågade jag grabbarna om de hade läst något i Mr Ts nya bok.
- Ja, Ralle har läst svarade Mr T.
- Var den intressant? frågade jag Ralle.
- Nej inte intressant, men rolig svarade Ralle.

Ralle och Mr T är på hockey. Prinsessan skall åka till kompisen Mysan och leka, och det är några timmar kvar tills Herr Fiffig kommer hem.
Det är väl bara att kavla upp ärmarna och ta itu med den traditionsenliga söndagsröjningen, då.

« go back
  • frenemies

  • Kontakt

    Mail:
    thebitch@thewitch.se
    Mail (om det gäller Waldorfsekten):
    waldorf@thewitch.se
    Msn:
    yellowwitch@gmail.com
    Skype:
    thewitchsweden

    Och så finns jag på;
    Twitter
    Facebook
    Gowalla
    Runkeeper

    Åse TheWitch


  • formspring.me

  • På tapeten

  • Att kommentera

  • Annonser

  • Knappar

    Bloggtoppen.se Blogglista.se
    Personligt bloggar     Top Personligt bloggar Blogvertiser Creeper MediaCreeper
    RSS/Ping

  • Fnulare

    Vaddå Fnul?

  • RSS Creeper (media)

    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 15, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Aftonbladet AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Lokaltidningen Mitt i Stockholm […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 12, 2012
      Hit at MediaCreeper from Lokaltidningen Mitt i Stockholm […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425
    • thewitch.se May 11, 2012
      Hit at MediaCreeper from Sveriges Radio AB […]
      CreeperFramework/0.1; rv:20110425

  • RSS Creeper


    • Hmmmm...