Före nyårsafton

Bloggat den | December 30, 2006 klockan 11:02 pm |

Jag och Herr Fiffig tog en cykeltur. Först åkte vi hem till en kär vän för att lämna en nyårspresent. Vännen var inte hemma, så vi lämnade presenten på dörren. Sedan fortsatte vi till Gränby centrum för att handla lite. Vi var ju inte direkt ensamma om att åka dit och handla idag…

Majsan med familj har fått förhinder, och kan inte fira nyår med oss. Det känns helt ok. Jag är liksom ingen festmänniska (även om det är tusan så trevligt att umgås med Majsan och tjejerna), och känner mig ganska bekväm med att fira högtider med familjen.
Dessa ändringar i planerna gör att mitt huvudbry för nyårsmiddagen är som bortblåst (men jag niger och tackar för de recept jag fått, de kommer garanterat att användas vid andra tillfällen). Nu löste jag det enkelt genom att fråga barnen vid middagen vad de tyckte att vi skulle äta på nyårsafton. Det enhälliga svaret blev tacos! Och så får det bli. Jag lovade även att jag skall fixa någon “hemlig efterrätt” så då får jag väl göra det, då. Jag kan säkert hitta något i Prinsessans Prinsesskokbok.

Jag och Herr Fiffig lyckades handla allt (hoppas jag) som behövs för våra nyårstacos, utan att drabbas av trängselpanik. Herr Fiffig fick bestämma vad vi skulle äta till lunch, och han bestämde gulasch, så då köpte vi saker till det också.
När jag rundade en hylla med kundvagnen höll jag på att köra på en pojke som satt gömd där bakom. Vi blev nog lika rädda båda två. Jag kände igen pojken, och sa hej. Han hälsade lite skamset, och när jag såg vad han hade för sig där på sitt gömställe, så förstod jag varför.
Pojken går på barnens förra skola, och nu satt han där undangömd bakom en hylla på det stora köpcentrat och läste tidningar av mycket owaldorfsk karaktär. Vi bytte några ord, och han såg snart lättad ut. Jag gissar att det var insikten om att vi inte är kvar på skolan, och att risken för att jag skulle “ange” honom därmed var obefintlig (vilket den hade varit även om vi hade varit kvar) som fick honom att känna sig lite mindre obekväm.
Kassaköerna var långa, men det gick relativt bra ändå. Jag stod hela tiden och undrade vad det var för lång kö som var “på tvären” utanför kassorna. Först tänkte jag att det kanske var till någon fyrverkeridisk, men någon sådan kunde jag inte se. När jag stod och packade varorna såg jag vad kön gick till; Det var människor som köade för att komma in på systembolaget!
Men kom igen, liksom! Är det så viktigt med alkohol till nyår, så att man är beredd att köa för att ta sig in på systembolaget?? Här kommer vi att skåla i Tomte-cola (som det heter i vår familj), och jag känner mig fullständigt nöjd med det.

På nyårsafton (och midsommarafton) får man vara vaken hur länge man vill i den här familjen. Prinsessan och Herr Fiffig lär inte ha några som helst problem att hålla sig vakna av entusiasm inför tolvslaget. Mr T brukar däremot ovillkorligen slockna ovanligt tidigt när det är nyårsafton. Med något ev undantag, så har han nog sovit vid varenda tolvslag.
Det brukar sluta med att vi (som är vakna) står och tittar ut genom vardagsrumsfönstret på fyrverkerierna. Jag medger att det kan vara fint att titta på, men det skulle aldrig falla mig in att lägga en krona på fyrverkerier själv. Så länge det finns svältande människor i världen, så är det ren idioti att skjuta upp pengar i luften!

Hur motvilligt det än är, så måste jag nog ändå tillkännage att det drar ihop sig till tandläkarbesök efter helgerna.
Det är få saker som jag mindre gärna gör, än att gå till tandläkaren. De som har hängt med ett tag vet att jag lider av en vidrig tandvårdsskräck. Den är så illa att jag går på en specialklinik som tar hand om sådana fegisar som undertecknad.
När jag kom dit första gången hade de bokat in en timme bara för undersökning. Det tog nog en halvtimme innan den underbara tandläkaren ens bad mig öppna munnen. Hon använde inte ens “metkroken” när hon kollade mina tänder!
Jag föder hellre barn än är med om det här kved jag med tårarna rinnande nedför mina kinder.
Jamen det är väl en bra inställning svarade hon lugnt och varmt.
Tänk att det finns så underbara människor!
Och nu ser det ut som att vi måste mötas igen…

Har jag berättat om allt jag fick av Tomten?
Nej, det har jag nog inte. Men jag fick iaf ABBA - the movie! Jag tror nästan att jag fick en orgasm när jag öppnade det paketet!
Jag fick även presentkort på en butik som gör att jag kan köpa passande underkläder (vi snackar menstrosor!)
Inte minst välkommet var att jag fick sömn. Jag har nog sällan sovit så gott som jag har gjort den senaste veckan.
Tack Tomten för ovanstående, men även för de andra paketen.
[mental note: boka tid för floating så snart som möjligt!]

Härom kvällen blev jag uppringd av en “höjdare” inom sitt område. Han är även ganska kunnig på sekter…
Det var ett oerhört varmt och stärkande samtal, och i vissa delar var det nästan komiskt. Han visste vad jag skulle säga redan innan jag sa det, och han bekräftade sektbeteendet.
Det var obeskrivligt bekvämt att landa i.

Kommentarer: