Sleepless in Uppsala

Bloggat den | November 29, 2006 klockan 10:58 pm | Inga kommentarer än

Sömnlösheten är här igen.
Nåja, jag har sovit ganska hyfsat i en vecka (eller är det två?), så jag kanske inte skall klaga. Men nog tusan skulle jag mycket hellre vara pigg på dagarna…

Inatt fördrev jag tiden med att sitta och sticka (nej, det är klart att jag inte somnar om jag sitter och stickar, men jag somnar inte av att ligga och vrida mig i sängen heller). Tempot och entusiasmen har kommit igång, och i bästa fall kanske det resulterar i ett antal julklappar.
Som sällskap lät jag TVn figurera i bakgrunden. Plötsligt fick jag se en kär vän på TV – och hon hade mina kläder på sig! [*]
Programmet var Kärlekens mörka sida, och inslaget handlade om Ylva Franzéns orgasmkurs. Det blev ett trevligt sällskap till de aviga och räta maskorna.

Mr T har ledsnat rejält på att vara sjuk hemma från skolan. Dessutom får han nog betecknas som hyfsat frisk nu, och vilda hästar lär inte kunna hindra honom från att gå till skolan imorgon.
Vid middagen igår började han plötsligt rabbla multiplikationstabellen Ikväll satte han igång att baka, så det är väl bara att friskförklara honom.

Jag läser att regeringen inom kort beslutar om nationella kunskapsprov redan i trean.
Kanonbra!
Om det beslutet omfattar även friskolor, så lär Skolverkets första åtgärd efter genomfört prov bli att åka ut och sätta ett stort hänglås på Uppsala Waldorfskola!

Prinsessan skall, som sagt, uppträda i kyrkan (tillsammans med kören) på andra advent, och hon tar den kommande uppgiften på största allvar. Det faktum att hon skall få tända ljusen framme vid altaret gör henne inte mindre entusiastisk.
Men uppdrag av denna dignitet kräver sin klädsel… Att hitta en fin klänning i garderoben lär inte bli något problem (det känns som att det finns tusentals av dem…). Men naturligtvis vill Prinsessan även ha ett par fina prinsesskor till klänningen. Alltså begav vi oss till Gränby centrum för att inhandla presentabla skodon.
Det blev ett par silverfärgade klackskor.

Jag håller med Arbetsdomstolen. Personal som örfilar upp barn skall inte få arbeta kvar inom skolan.
Frågan är vad man gör med skolor som blundar för sina lagstadgade skyldigheter, och istället håller misshandlande personal om ryggen..?
(Fallet som omskrivs i SvD handlar om en händelse där läraren kände sig provocerad och rädd efter att ha upplevt sig blivit pistolhotad. I den specifika händelse jag tänker på, räckte det med att en sjuåring räckte ut tungan åt fröken för att han skulle få sig en snyting…)

I helgen drar det ihop sig till adventspyntande i hemmet.
Mr T: Kommer du ihåg förra året?
theWitch: Va? Vad menar du?
Mr T: Kommer du inte ihåg när du skulle göra pepparkakshuset? *flinar*
tW: Öhhh…?
Mr T: Det gick ju sönder hela tiden, och du blev jättearg
tW: *minns med förtret*
Mr T: *skrattar hysteriskt*

Kan man köpa färdigmonterade pepparkakshus?

Ett ABBA-museum skall byggas i Stockholm. Någon som betvivlar att jag kommer hänga på låset..?

Dagens kommentar stod Fredrik Lindström för, i kvällens Rosenberg;
Tacka fan för att det inte fanns något svenskt ord för franchising på Gustav Wasas tid, för man sysslade inte med sådant då.

Den smetiga, kletiga känslan av att ha misslyckats totalt i en vänskapsrelation klistrar sig fast.
Fan så misslyckad jag känner mig i detta!

[*] Ja, kläderna var ju inte mina då – när TV-programmet spelades in – men har blivit det sedan dess.
Bör jag skriva till Jag mötte Lassie..?

Kommentarer: