Vad händer när ett barn misshandlas av en lärare?

Bloggat den | August 24, 2006 klockan 10:44 pm |

Jag önskar att det bara fanns ett svar på den frågan; Skolan följer lagen, och anmäler läraren.
Eller naturligtvis ännu hellre; Det kan inte inträffa.

Men tyvärr är inte världen alltid så vacker.

Det jag nu skall berätta om utspelade sig då det var vinter. Barnen var ute på skolgården, där de lekte och stojade i snön. Några av dem åkte sk åkmadrass i backen, under en frökens överinseende. Några barn blev oense om vems tur det var att åka. Fröken löste situationen genom att helt enkelt bestämma vems tur det var. Inte så mycket att säga om det, så måste man göra ibland även om man inte vet vems tur det egentligen var.
Ett av de barn, vi kan kalla honom Mr T, som upplevde frökens beslut som orättvist visade sitt missnöje genom att lipa åt henne.
Då fick han stryk.
Mitt på skolgården, framför massor av barn (och även några vuxna) slog hon honom!

Händelsen var så traumatisk för Mr T (som vi nu kallar honom) att han till en början inte kunde prata om den. Det tog flera veckor innan han kunde berätta om det för sina föräldrar. Under den tiden var det ingen från skolan som berättade för föräldrarna vad som hade hänt - trots att det var känt bland personalen.

När Mr T till slut kunde samla sig och berätta för sina föräldrar tog det, rent ut sagt, hus i helvete.
Samtidigt försökte föräldrarna sansa sig, och hoppades innerligt att Mr Ts berättelse var ordentligt skarvad (även om de innerst inne förstod att det inte var så). För att inte gå för hårt fram (om berättelsen nu skulle visa sig ha varit kryddad) bestämde föräldrarna att pappan vid nästa dags hämtning skulle ta en annan fröken lite avsides för att kolla med henne om hon kände till det Mr T hade berättat om.
Hon kände till det, och kunde tyvärr bekräfta Mr Ts berättelse i sin helhet.

Misshandeln var ett trauma, inte bara för Mr T, utan även för hela familjen. Händelsen bearbetades och diskuterades hemma dagligen under lång tid.
Det primära var naturligtvis att bära Mr T genom det. Men hur skall föräldrar - som likt ett mantra alltid noga poängtera att man aldrig får slå någon annan (och att det är ännu värre om en vuxen slår ett barn) - kunna hjälpa Mr T att förstå?
Och varför hade inte skolan informerat föräldrarna om det inträffade?

En av de saker som diskuterades i familjen var naturligtvis att göra en polisanmälan mot läraren. Samtidigt oroade föräldrarna sig för vad det skulle utsätta Mr T för. Skulle den lille gossen tvingas sitta i polisförhör (ja det skulle han, och det utan att någon förälder fick närvara) och sedan ev. tvingas närvara vid en rättegång. Det är inte situationer man som förälder vill sätta sitt barn i.

Mr Ts föräldrar valde en bekväm lösning. De gjorde ingen polisanmälan eftersom de visste att skolan enl. lag är skyldiga att göra det.
På så sätt skulle ju rättvisan ändå ha sin gång, och eftersom läraren medgav vad hon hade gjort så borde Mr T i bästa fall kanske inte ens behöva göra entré i rättssalen.

Gjorde skolan någon polisanmälan? Stängde skolan av läraren (alt. omplacerade henne)? Gav skolan den misshandlade pojken något stöd?
Svaret på de frågorna är: Nej (vilket man kanske inte skall förvånas över, med tanke på att skolan inte ens informerade föräldrarna om det inträffade).
Däremot valde man att med mycket finessrika och subtila metoder straffa Mr T för hans avslöjande. Men det kanske jag berättar om någon annan gång. Eller så kanske jag berättar om pojken som blev sparkad i bröstkorgen av en lärare.

Mina tidigare texter om Uppsala Waldorfskola

Andra bloggar om: Barnmisshandel, Uppsala Waldorfskola
Intressant

Kategori: Skolan

Kommentarer:

11 Kommentarer to “Vad händer när ett barn misshandlas av en lärare?”

Drottningen
August 24th, 2006 @ 23:23

vet du. jag blir så rent ut sagt jävla arg av sånt där.
Birgitta
August 24th, 2006 @ 23:42

Oj, oj jag blir så upprörd att jag skakar! Hur kan man? Vilket övergrepp! Stackars stackars Mr T, och er andra. Vilken maklöshet som förälder. Kan bara säga att han kan skatta sig lycklig i allt elände att han har er som föräldrar. Tänk om han inte haft någon att prata med. Vilken värld vi lever. Hm ska sluta innan jag blir för upprörd.
Tea
August 25th, 2006 @ 07:07

Herredjävlar - milt uttryckt…
Jag avstår från övriga ord, jag kokar…
Lilla Mysan
August 25th, 2006 @ 08:12

En stor kram till MrT och en till er också för att ni är starka och modiga i en helt vidrig situation!
Susanne F
August 25th, 2006 @ 09:31

Jag är så upprörd att jag inte kan tänka klart - jag vågar inte börja skriva vad jag känner, för det kommer kommer att bli så fel.
carra
August 25th, 2006 @ 09:48

Men vad i helvete…. jag blir så förbannad!! Jag har funderat mycket över vad som kunde ha hänt, men inte ens i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig detta….
Bäst jag inte skriver vad jag tänker nu, då blir jag väl utkastad från nätet för gott!!!
Men om du vill prata så lyssnar jag (Uppsalabesök i oktober). Och jag vill att du ska veta att jag tänker på er, särskilt Mr T.
Många kramar,
Carra
Gerd
August 25th, 2006 @ 10:37

Hej. Håller med de andra kommentatorerna! Men tänk att Mr T har så kloka (inte fjäsk bara ett konstaterande) föräldrar, som innan de agerar i frågan, tänker på de konserkvenser som en anmälan skulle ha. Tror nog att de flesta hade “agerat först å tänkt sen”. Jag är rätt övertygad att Mr T i framtiden kommer att klara traumat med hjälp av sina kloka föräldrar.

Då jag är rätt så “het” av mej hade jag nog inte agerat som Mr T:s föräldrar….

Detta är nog första gången jag lämnar en kommentar här. Har läst din blogg ett par år och du är min favorit (nu är det fjäsk!). Har skrattat åtskilliga gånger när jag läst dina texter!

Gerd Eriksson
Maria
August 25th, 2006 @ 16:15

Herre min jisses, jag blir helt mållös.

En stor kram till er alla och speciellt Mr T.

I egenskap av lärare skäms jag å mina (sk.) kollegors vägnar för deras ynkrygghet och det enorma tjänstefel som många har begått är helt oförståligt för mig.
theWitch herself
August 25th, 2006 @ 20:24

Tack för era kommentarer. Jag kanske inte behöver säga att jag delar era omdömen.

Carra: Jag kommer också att vara i Uppsala i oktober så det är bara att du hojtar när du är i antågande.

Gerd: Kul att du då lämnade en kommentar till slut, så att jag kunde “hitta” dig också.
Och du, smicker biter på mig, så det är bara att ösa på.

Maria: Tjänstefel står sig slätt, när det kommer till att hålla varandra om ryggen. Åtminstone i den miljö vi nu pratar om…

För att det inte skall uppstå några missförstånd, så vill jag påpeka att ovanstående berättelse inte är det som nu ligger på Skolverkets bord.
Ja, det kan ju låta märkligt. Men vi pratar om en läroanstalt som har många karameller i sin gottepåse…

Att slåss mot hundraprocentig dumhet (och ren idioti, om man så vill) är aldrig svårt. Det kan vara nog så frustrerande mellan varven, men aldrig svårt.
Bogie
August 25th, 2006 @ 22:36

Så du menar att det hänt värre saker än detta?!
Ja jävlar, hade detta hänt min son finns det nog risk att det hade varit jag som hamnat i polisförhör och rättegång…
Kämpa vidare och fortsätt ta väl hand om Mr T och de övriga små!
theWitch herself
August 27th, 2006 @ 22:06

Bogie: Jo, tyvärr är ovanstående bara ett exempel av många…
Jag får väl medge att det kliat i nävarna många gånger, men på det planet nöjer jag mig med att lösa problematiken i fantasin.
Att sy waldorfdockor med tillhörande vodoonålar är annars ett kreativt förslag (som framförts av en förälder i en annan drabbad familj).

Lämna gärna en kommentar

Om du vill veta hur du skall göra för att din kommentar skall publiceras, så kan du läsa här.

Vem är vem?

Barbara
Min oumbärliga, älskade bärbara dator.
Spättan
En Volvo kombi som snart uppnår aktningsvärd veteranstatus
Prinsessan
Fåfäng och klädintresserad nioåring. Gillar hästar, dans och gymnastik, och älskar att städa.
Herr Fiffig
Tioårig kille med huvudet på skaft. Sudokuintresserad trollkarl. Gillar matte på hög nivå och har ett minne som får de flesta andra att blekna.
Mr T
Femtonårig datanörd. Superduktig på bilddesign och filmmakeri. Dessutom är han en riktig plugghäst :)
AG
Barnafader. Fotointresserad designsnubbe som skriver Expert på visitkortet.
Kax & Chet
Katterna som äger den här familjen.
Hunden
Världens goaste vovve, som jag brukar umgås med ibland.