Måndag
Bloggat den | November 28, 2005 klockan 11:57 pm |
En titt i almanackan gav besked om att det var studiedag på lekis idag. Treårsdottern och femårssonen fick alltså snällt stanna hemma. Nioårssonen har hostat och rosslat under helgen, och vid nattningen igår var han ordentligt varm. Alltså har även han varit hemma idag.
Vädret under dagen har varit ganska trist (någon blandning mellan snöslask och snö), och familjens humör har varit i botten. Ingen glädje någonstans, och kontentan är väl att jag är roten till allt ont. Gråten stockar sig i halsen, och tårarna bränner i ögonen. Det gör ont att om och om få veta vilken usel människa man är.
Två oerhört tunga sjukdomsbesked inom familjen har mottagits det senaste dygnet. Orkar inte riktigt ta in det, men ringer till min bror för att hålla näsan ovanför ytan.
Ikväll satte jag mig på cykeln och åkte hem till Shw för att andas (och hantverka, såklart!). Nu hade snön lagt sig som ett ljustäcke över den tidigare så höstsvarta asfalten, och jag njöt av cykelturen.
Det var nästan som ljusterapi att cykla i snön, när den lyste upp mörkret sa jag till J när jag kom fram.
Du måste ha stor ljusbrist, om du upplever det som ljusterapi att cykla ute på kvällen (fritt citat) svarar J, och får mig att skratta. Dagens första skratt! Tack för det, J!
Jag bjöds på middag, och insåg att jag glömt att äta idag. Åh, vad det smakade gott!
Vi tittade på TV och drack glögg.
Och så satte jag och Shw igång med vårt arbete. Enda felet är att klockan rusar iväg så snart vi kommit igång.
Efter några läkande timmar cyklade jag hem igen, och snön lyste fortfarande lika vackert.
Imorgon skall jag köpa vaxduk.
Kommentarer:
Lämna gärna en kommentar
Om du vill veta hur du skall göra för att din kommentar skall publiceras, så kan du läsa här.






